Framgångshistoria

En problemfri och frisk besättning

Julkaistu 19.12.2025

I besättningen på Kuusela, som fått många avelspriser, syns att man har tydliga målsättningar i avelsarbetet. I bakgrunden finns ett starkt intresse och målmedvetet arbete.

Vid förädlingen av besättningen på gården Kuusela i Sonkajärvi har man hållit hårt fast i hälsoegenskaperna och det verkar ha lönat sig.

”Om tjurens hälsoegenskaper inte är i skick, använder jag den inte, jag tittar inte ens på de andra egenskaperna”, säger Kati Luukkonen. Fastän ärftlighetsgraden för hälsoegenskaper inte är så värst hög, och de påverkas mycket av förhållanden och övrig skötsel, har avelsarbetet sin egen del i att man exempelvis inte har juverinflammationer ens varje år på gården, och nästan 99 procent av mjölken går till mejeriet. Även kalvdödligheten är i praktiken noll.

”Jag vill att kon fungerar. Jag vill inte mäta temperaturer eller göra annan extra hälsoundersökning. Vi har haft och har fortfarande målsättningen att besättningen ska vara lättskött”, sammanfattar Kati.

En annan egenskap man länge förädlat i besättningen, är halterna i mjölken.

”Det har visat sig, att det i vår ladugård lönar sig att producera mjölk med höga halter i stället för mycket vätska”, säger Kati och Ari Luukkonen.

Besättningens medelproduktion är 11 800 kg EKM, med fetthalten 4,7 och proteinhalten 3,9. Medelkalvningsgången är ungefär tre och de utmönstrade kornas livstidsproduktion har redan en längre tid varit ungefär 50 000 kg EKM.

Då det gäller holsteinkor håller Kati en sträng linje beträffande storleken, de vill inte ha stora kor i ladugården. När dessa kriterier uppfyllts, granskar man exteriör- och andra egenskaper.

Började med embryon

Familjen Luukkonen har skapat grunden för sin besättning med hjälp av embryoöverföringar i början av den tid de odlat gården. I början av 2000-talet var andelen dräktigheter med embryon som mest upp till 60 procent. Nu längre känner paret Luukkonen inte något större behov av att köpa in embryon, för det finns goda, tilltalande kor i den egna besättningen, som kan förädlas vidare.

”Vid de första semineringarna använder vi nu könssorterad sperma till nästan alla. Andelen semineringar med köttrassperma är ungefär 55 procent, men jag skulle vilja höja den ytterligare till ungefär 60–70 procent”, planerar Kati Luukkonen.

Man vill inte föda upp mera kvigor i ladugården än vad man behöver, för man tycker inte att försäljningspriset för kvigorna vill täcka kostnaderna för uppfödningen.

”Man borde få mera än 1500 euro för kvigan, men köparna har inte just råd att betala så mycket. Då det dessutom kommer kostnader för hälsointyg, är det lättare att skicka en enskild överlopps kviga till slakt än till försäljning”, förargar sig paret Luukkanen över.

Alla kvigkalvar har genomtestats ända sedan starten då man började med genomtestning. Utgående från resultatet gallrar man vid behov ut de kvigor som är överlopps.

Den nyaste medlemmen i thing-släkten Amberthing (f. VH Fiini) har sällskap av Aarrekerroin (f. VR Wanna). Kalvarna som är på drickutfodring hålls i boxar med ströbädd i den gamla ladugården i samband med lösdriftsladugården.

Några kor är basen till dagens besättning

Besättningen på Kuusela och dess kor har under årens lopp ofta premierats för bra avelsresultat. Kati Luukkonen retar sig ändå en liten smula att holsteindjuren oftare fått priser, fastän ayrshiredjuren alltid ligger närmare hennes hjärta.

Medeltalet för besättningens holsteinkors avelsvärden är nu +16 och ayrshirekornas +13.9. Med det här resultatet placerar sig besättningen redan fjärde året i rad på första plats beträffande holsteinrasen. Allt som allt har de 11 första placeringar.

”Haka-projektet och Anita Hyvönen har haft en stor betydelse vid förädlandet av besättningen, och från den grunden har det varit bra att fortsätta tillsammans med Heli Tikkanen”, tackar paret Luukkonen.

De tackar också uppriktigt andra yrkesmänniskor på Faba, både från tidigare år och de som jobbar nu. Samarbetet har alltid löpt bra.

”Man gör inte det här arbetet ensam!”, säger Kati Luukkonen med eftertryck.

Den största delen av besättningens ayrshirekor härstammar antingen från Nelli som i tiden kom från Rönkkös besättning i Vieremä eller från Asmo Luckykymppi ET. Nelli blev 20 år gammal, av vilket de fem sista åren som en pensionerad ko. Tjurarna VR Vimpula och VR Viljar, som köpts till seminbruk, härstammar från dessa släkter.

Bland holsteinkorna dominerar thing- och honey-släkterna. Speciellt thing-släkten är stark, som ursprungligen kom från gården Koiraharju i Vieremä och som kom till besättningen via gården Alkula i Idensalmi. Honey-släkten härstammar från Auvinens besättning i Idensalmi, också den i tiden inköpt som embryo.

Båda släkters kvigkalvar får fortsättningsvis namn som slutar med de här ändelserna och Kati Luukkonen berättar att fantasin ibland ansträngs när man ska hitta på nya namn.

Det finns också två kor och två kvigor av västfinsk boskap i besättningen. Tjuren Kuuselan Kreivi ET härstammar från den här besättningen. Man vill hålla några djur av finsk boskap i besättningen just för att det är fråga om en finsk lantras.

Ubero Promilk, Pythagora och Teerenpeli deltog i Tila-Mansikki, som ordnades av Pohjois-Savon karjakerho (norra Savolax husdjursklubb). Jääskelän Ubero Promilk (f.VH Finish, mf.VH Cosmo) är ursprungligen klubbens kedjekalv. GNTM +17. (bild Heli Tikkanen)

Roboten förde med sig välbefinnande

För ungefär sex år sedan gjorde man en omfattande renovering i ladugården som är byggd år 2002. Utgödslingsanläggningen och elektriciteten förnyades, belysningen ändrades till led, man lade båsbäddar i båsen och mattor i gångarna. Man fick också plats för sex båsplatser till innanför samma väggar. I samma sammanhang byggde man en gödselbehållare på 1 000 kubik och skaffade sig ett automatiskt elaggregat.

Den största förändringen var att man övergick från mjölkning i mjölkstation till robotmjölkning. Kati Luukkonen blev övertygad om robotmjölkning först ett par år tidigare, när hon var med och tog en mjölkrobot i användning på sin systers gård.

”Roboten har underlättat arbetet verkligt mycket, nu klarar man lätt ensam ladugårdsarbetena, och jag skulle inte ge ifrån mig roboten, fastän jag tidigare var emot robotar”, berättar hon.

Paret Luukkonen upplever att roboten gett mera välbefinnande åt ägarparet än vad den egentligen inverkat på det ekonomiska resultatet. Man kan nu vara mera flexibel med tiderna i ladugården, och kan åka och utföra ärenden fastän det skulle vara mjölktid.

Det finns nästan inga djur som behöver fösas till mjölkning, och om det skulle finnas någon, har Kati sina knep. Hon tar bort kon från kraftfoderutfodringen i kiosken, och då blir kon nog i allmänhet fort intresserad av att gå till mjölkroboten och få det kraftfoder roboten erbjuder.

VMS Classic-roboten har cellräknare, ångtvätt och uppföljning av hälsan samt kamera för konditionsklassificering. Vid brunstkontrollen har man hjälp av Sensehub.

”Tekniken hjälper och underlättar arbetet. I synnerhet vid brunstkontrollen är hjälpen oersättlig”, anser Kati Luukkonen.

Efter renoveringen kommer Kuusela-ladan att rymma långt över femtio kor och ungdjur.

Korna på bete

Hela besättningen utfodras med samma goda ensilage, man gör inte skilda ensilagen för sinkor eller kvigor.

”Veterinären konstaterar alltid vid sina hälsokontrollbesök, att det här rekommenderar han inte, men eftersom vi inte har haft några problem, så förbjuder han det inte heller.”

Taktiken med ett ensilage lämpar sig på gården, eftersom man utför arbetena på åkrarna själva, med undantag av lite balningar. Ari Luukkonen har hjälp av sin far Arvo Luukkonen, som trots sina 76 år aktivt deltar i verksamheten på gården. Även döttrarna Hanna-Kaisa och Melissa deltar i traktor- och ladugårdsarbetena och Arttu trivs med farfar i traktorn. Farmor är till stor hjälp vid skötseln av Arttu.

Man har stor areal vall i förhållande till antalet djur, så huvudsakligen tar man två ensilageskördar. Man tar en tredje skörd bara från en del skiften, eller så krossar man bara växtligheten.

Som kraftfoder får korna korn och halvkoncentrat från kiosker och från roboten. Tidigare hade man havre med i kraftfoderblandningen, men man lämnade bort den, för blandningen skiktade sig lätt och havren transporterades inte i utfodringsanläggningen på önskat sätt.

På sommaren är korna och kvigorna på bete. Korna har fri gång till ett bete på ungefär tre hektar och kvigorna betar sådana skiften som är steniga och bergiga och besvärliga att odla.

”Avkastningen sjunker en aning, men det är viktigt för oss att korna kan gå ut på bete. Det här året öppnade vi dörrarna för korna till första maj”, berättar Kati Luukkonen.

Fritt tillträde till betet ger korna också en möjlighet att vara inne i skydd för hetta och bromsar. Man har inte haft några problem med rovdjur på betet, men älgar söndrar stängsel ibland.