På Jokimaa gård är vi öppna för idée

Människorna på gården Jokimaa i Askola blir ofta ivriga att fundera över nya idéer och det ger resultat. En biogasanläggning producerar elektricitet och värme på mjölkgården. Man drar också nytta av rötningsresten.

Biogasanläggningen producerar elektriciteten och värmen på mjölkgården. Rötningsresten från anläggningen separeras till strö för korna och efter det utnyttjas det använda ströet som gödsel som ger ny vall till foder. Människorna på gården Jokimaa i Askola har för vana att bli ivriga över att överväga nya idéer och det ger resultat.

Den kuperade terrängen mellan sjöarna Koukjärvi, Tiiläänjärvi och Vähäjärvi i Askola gjorde intryck, då evakuerade människor från den tidigare finländska kommunen Hiitola i Karelen letade efter nya hem för sina familjer och kor.

Idén om den ljusa lösdriftsladugården kom från Sverige

Marjo och Ari Ahonen, som äger mjölkgården Jokimaa, har under sin karriär modigt gett sig in på nya projekt efter noggrant övervägande. En av dessa är miljölösdriften, det vill säga en hög kall lösdriftslösning som är byggd i en växthusstomme, med ljusinsläpp i taket och ventilation via taknocken. Man hämtade idén för lösdriftsladugården från Sverige, för det fanns inte just sådana lösningar i Finland ännu år 1995.

”Vi blev förtjusta i hur ljust det var inne”, minns Marjo om investeringen.

Då det strikta systemet med kvoter för mjölkproduktionen började lätta, utvidgade man den kalla lösdriften och ökade antalet mjölkkor till sextio.

Planer på robotladugård

På Jokimaa kommer man bra ihåg år 2012, för då stod ladugården med två robotar klar. Detta efter långa funderingar hur man kan minska arbetsbördan. Mjölkstationen med sex platser var i utrymmen som blev klara år -79 och arbetet med den växande besättningen började ta på krafterna.

”Vi märkte att våra kroppar inte klarar av mjölkning i station för evigt”, konstaterar Ari Ahonen.

Man övervägde investeringen noggrant, och Jouni Pitkäranta, som man valde till planerare, visade sig vara en verklig yrkesman.

Man förberedde sig för robotkulturen i några år innan ladugården stod klar: man förädlade korna, avhornade dem och gallrade bland dem med tanke på den stora förändringen.

I och med den nya robotladugården ökade man antalet mjölkande kor. Förutom etthundra ayrshirekor kom det trettio holsteinkor i ladugården. De första månaderna i den nya ladugården visade att allt fungerade bra.

Kornas hälsa följs noga upp

I och med robotladugården ändrade arbetet med korna. Med mjölkstation blev korna individuellt granskade i samband med att de mjölkades, med robot har den fysiska kontakten till korna minskat. Kontrollen av besättningen är nu ännu viktigare än tidigare också av den orsaken, att man har flera kor. Man kontrollerar noggrant dagligen brunster, juverhälsan och eventuella åkommor.

Nu är datatekniken till stor hjälp. Programmen berättar om varje kos brunst och hur den idisslar samt föreslår rätt tid för seminering. Den uppdaterade informationen är hela tiden med i fickan, alltså i mobiltelefonen.

”Programmen är så bra, så vi vet mera om kornas hälsa än om vår egen hälsa”, säger Marjo leende.

Gårdens elektricitet och värme kommer från biogasanläggningen

Gården Jokimaas biogasanläggning har varit i användning i några års tid. Den skulle bli klar först i de här tiderna, men försäljaren lyckades övertala dem. Enligt Ari Ahonen var det bra att investeringen gjordes litet tidigare, för priserna på anläggningen har gått upp ganska rejält efter att man skaffade sig den.

Biogasanläggningen är en stor investering, men man sparar genom att man ersätter inköpt energi med den energi som anläggningen producerar. På gården Jokimaa har man nått sin målsättning. Med värme från reaktorn håller man boningshuset, maskinhallen och bruksvattnet varmt. Biogasanläggningens generator producerar elektricitet för gårdens eget behov och man säljer också en del.

Om oljepriserna skjuter i höjden eller tillgången blir osäker, skulle man kunna använda sig av gårdens biogasanläggning.

”Om man skulle börja rena gasen och göra den till tryckgas, skulle man kunna få drivmedel till traktorn”, funderar Ari.

Ströet går via biogasanläggningen

Det används torrpressad gödsel som strö i många ladugårdar. Men det är mindre vanligt att gödseln förädlas till strö efter att ha gått genom biogasanläggningen, det vill säga man pressar det av rötningsresterna. På gården Jokimaa har man tagit denna cirkulation i användning.

Enligt Ari Ahonen har det varit mycket att lära sig då det gäller inställningar och såll. I synnerhet då det gäller timingen med inmatningen i gasanläggningen och produktionen av strö gäller det att vara noggrann.

”Det är ett känsligt system. Reaktorn lever sitt eget liv och separatorn borde fungera direkt, och där finns ingen buffert”, förklarar Ari.

Strö som är pressat av rötningsrester, det vill säga rejekt, är basiskt, så rätt använt fungerar det inte som grogrund för sjukdomsalstrare. Det pressade ströet bör dock användas direkt, för annars kan bakterieverksamheten komma i gång.

På grund av bakteriefaran är det också viktigt, att man noga skrapar ut den gamla gödseln under korna innan man lägger nytt strö. På gården Jokimaa har man inte haft problem med bakterier. Om man varit tvungen att komplettera det strö man pressat av rötningsresten, har man blandat det med hackad halm.

Från under korna till gödsel för vallarna

Det strö man pressat av biogasanläggningens rejekt skrapar man ut från under korna och blandar med svämgödseln och vidare ut som gödsel på åkrarna.

Enligt Ari Ahonen är den svämgödsel som cirkulerat via biogasanläggningen lättare att pumpa och sprida ut på åkrarna, och luktar inte. Denna gödsel är också lättlöslig.

Man inleder gödslandet av vallarna på våren med handelsgödsel. Då vallen kommit bra igång med tillväxten, sprider man svämgödsel på växtligheten. Mellan den första och andra vallskörden sprider man mera svämgödsel.

Bra resultat med bra foder och avelsarbete

På gården Jokimaa har man kommit fram till att man producerar fodret noggrant och ordentligt. Man tar prover från varje ensilageskörd och varje skifte och av dessa gör man en lämplig blandning. Sedan tillsätter man mäsk och ett allfoder som man skräddarsytt för gården.

– Vi har noterat att den här foderlösningen är litet dyrare, men vi får det igen i form av djurens bättre hälsa och produktion, berättar Marjo Ahonen.

Enligt Marjo Ahonen är gårdens avelsmålsättningar en bra avkastning, bra halter, mjölkbarhet och hälsa. Avelstjänsterna skaffar gården Jokimaa sig från Faba.

Fabas Essi Paavola har rätt nyligen börjat arbetet som kundansvarig och specialist på djurmaterial för gården Jokimaa. Enligt henne fungerar allt bra på gården, djuren mår bra och det långsiktiga avelsarbetet bär frukt. Enligt Paavola görs valet av tjurar, bedömningen av djuren och exteriörbedömningen av förstagångskalvarna tillsammans med Marjo Ahonen.

– Speciellt värmer det hjärtat att man i dagens holsteindominerade Finland bevisligen kan uppnå toppresultat med en ayrshirebesättning, tillägger Essi Paavola.

På gården Jokimaa var kornas medelproduktion senaste år 13 589 kg EKM. För ayrshirekorna var den 13 387 kg EKM och för holsteinkorna 14 376 kg EKM. På gården har man haft sex hundratonskor.

Gårdsteamet samlar kunnandet

På gården Jokimaa svarar Marjo för avelsplaneringen, bokföringen och kalvarna. På Aris ansvar är bland annat semineringarna och besättningens hälsa. Gården har ett avtal om att överlåtandet av mediciner så de kan vaccinera korna själva enligt veterinärens anvisningar.

Av barnen i familjen deltar Antti dagligen i arbetena på gården och bland annat tillverkandet av blandfodret är på hans ansvar. Anttis syster bor i Helsingfors men hon kommer ofta och hjälper till på gården. Den andra dottern i familjen är lantbrukare på en gård i Toholampi.

ProAgrias rådgivare gör upp gårdens stödberäkningar och odlingsplaner. Foderplaneringen är på Hankkijas ansvar. Man har ingen anställd arbetskraft på gården men man använder avbytare regelbundet.

Gården Jokimaas eget gårdsteam sammanträder en gång per år för att fundera över gårdens arbete och framtid. Förutom husbondefolket är bl. a. veterinären samt representanter för mejeriet, ProAgria och Hankkija med i teamet.

Stor förändring på gång

Under den här växtperioden fattar man stora beslut på gården Jokimaa. Antti håller på och tar en större roll i skötseln av gården. En specialist grubblar som bäst, om man ska göra om gården till ett aktiebolag eller en sammanslutning. Det är ingen brådska.

”Sådant som man gör bara en gång i livet, vill man göra på det bästa sättet”, avslutar Marjo Ahonen.

Mjölkgården Jokimaa, Askola

Marjo Ahonens morföräldrar kom till de här trakterna tillsammans med 11 andra karelska familjer. De köpte herrgårdens marker med en frivillig affär. Man bröt ut egen mark åt alla familjer, men till en början använde man herrgårdens ladugård som en gemensam ladugård. Där placerades också Marjos morföräldrars sex kor. År 1986 tog Marjo och Ari Ahonen över produktionen med 24 kor.

• Ägare: Marjo och Ari Ahonen
• Besättning: ca. 130 mjölkkor, majoriteten ayrshire, resten holstein
• Medelproduktion: 13 589 EKM kg

Text och bilder: Lassi Lähteenmäki