Framgångshistoria
Julkaistu 1.6.2023
Lindö gård i Tenala i Raseborg har varit i släkten de la Chapelles ägo i över 200 år. Generationsskiftet från Jan de la Chapelle till sonen Albert framskrider steg för steg. Den unge Albert anser att gården som blir hans bara är till låns hos honom, och hans uppgift är att överföra gården i gott skick till följande generation.
Den ståtliga Lindö gård ligger längs vägen som går från Tenala kyrka mot Bromarv, på näset mellan Lindöviken och Gretarbyviken.
Landskapet är vackert kuperat och vattendragen pryder landskapet. Ekskogarna och de lummiga ädelträden berättar om områdets långa kulturhistoria.
Lindö är ett frälsesäteri med anor från 1500-talet, till vilken man senare anslutit flera gårdar, bland annat det medeltida Gretarby rusthåll. Gårdens karaktärsbyggnad byggdes i flera faser. De äldsta delarna har uppenbarligen blivit klara på 1820-talet. Husets andra våning byggdes senare.
Den mest kända innehavaren till Lindö frälseri är rikskansler Axel Oxenstierna i början av 1600-talet.
I dessa historiska landskap har släkten de la Chapelle odlat åkrar, skött skogar och jagat villebråd sedan år 1816.
Från generation till generation
Albert de la Chapelle insåg redan som en liten pojke, att han kommer att fortsätta driften på Lindö gård. Han studerade ekonomi, och fritiden har han tillbringat på gården.
Enligt de la Chapelle är det mycket i driften av Lindö gård där han har nytta av sina ekonomistudier. På Lindö gårds marker finns det exempelvis gott om gamla renoverade bostäder, som man hyr ut till intresserade. På gården sysslar man också med organiserad jaktverksamhet i mindre omfattning.
För ett år sedan blev Albert klar med sin utbildning till ekonomie magister och vid samma tid hamnade en av hemgårdens ukrainska anställda till fronten på grund av Rysslands anfallskrig.
Albert kom hem för att jobba på hemgården och det nya skedet i livet inleddes snabbt i bekant omgivning. En stor förändring i hans liv var också det, att Alberts första barn föddes under våren.
Jan och Albert de la Chapelle kommer bra överens. Pappa Jan känner till de många olika arbetena på gården och vet mycket om mjölkkorna. Kunskaperna överförs gradvis till den följande generationen.
Jan och Albert är delägarna i Lindö lantbrukssammanslutning. Gården övergår steg för steg till Albert.
– Besluten fattar vi tillsammans, intygar Albert.
Korna blir kvar, solenergin utökas
Det kommer knappast några större förändringar i samband med generationsskiftet. Gården har nästan 200 mjölkande kor och med dem kommer Albert att fortsätta. En ny ladugård med tre robotar blev klar för ett decennium sedan, och det går att senare utvidga den för en fjärde robot, om man så vill. Just nu ser lönsamheten inom lantbruket inte så värst bra ut enligt Albert. Man har fem utomstående anställda på gården.
Albert de la Chapelle är speciellt intresserad av att hantera ekonomin. Det nya som hör samman med driften är de 3600 solpaneler som man denna vår monterat på åkern bakom ladugården. Redan tidigare monterade man solpaneler också på taket till den gamla ladugården.
På Lindö gård har man också övervägt att bygga ett biogasverk. Gårdsfolket har deltagit i seminarier och kalkylerat över lönsamheten för ett kraftverk. Enligt Albert är Lindö dock för litet för ett eget gaskraftverk. Dessutom kräver skötseln av kraftverket mycket tid varje dag.
– Ett biogasverk kunde komma i fråga, om byggandet skulle understödas mera, funderar Albert.
Lindö gård bytte äpplen mot kor
Under det förra århundradet var Lindö gård känt för en av Finlands största äppelträdgårdar. En period på ungefär 40 år av äppelodling upphörde på 1970-talet, då gården började koncentrera sig på mjölkkorna.
Gårdens ayrshirebesättning fick ny färg på 70-talet, då man skaffade sig frisiska kvigor av Jan de la Chapelles gudfar i Skåne, och korsade sedan de egna korna med frisiska tjurar. Jan blev snabbt förtjust i dessa muskulösa svartvita nykomlingar.
– En stor ko klarar av att äta mycket och mjölkar bättre, sammanfattar Jan.
Den nya ladugården ökade djurens välbefinnande
Den nya ladugården, som blev klar för 10 år sedan, planerade Jan de la Chapelle noggrant och utan att spara på pengarna. Utgångspunkten var djurens välbefinnande och bra förhållanden för arbetstagarna.
Man gjorde stor kalvningsbox och djupströbädden med tjockt halmlager blev angenäm. Man byggde också liggbåsen tillräckligt stora. Betongspaltgolvet har visar sig vara bra. Utfodringsbordet gjordes sådant att korna har lätt att äta därifrån.
Alla mjölkande kor placerades i en och samma stora grupp, för att en eventuell störning hos en robot inte ska orsaka en så stor störning.
– Dessa lösningar betalar nu igen sig, då korna hålls en längre tid friska och produktiva, säger Jan de la Chapelle.
Gården har tre gånger premierats för kor som mjölkat hundra ton mjölk, så det bevisar till sin del att lösningarna fungerar.
I avelsarbetet föredrar man yrkesfolk
Lindö gård använder sig regelbundet av Fabas tjänster och folket på gården är tacksamma över den servicen. Avelsplanerna och semineringarna får man från Faba. Vid semineringarna på gården använder man sig av VikingGenetics tjurar.
Heikki Kirjavainen, Fabas specialist på djurmaterial och gårdens kundansvarige, har besökt Lindö i drygt ett år och han anser att korna på gården är hållbara och mjölkar bra.
– Människorna på gården är sakkunniga och samarbetet fungerar, lovordar Kirjavainen.
Päivi Huhtinen, Fabas specialist på djurmaterial, som tidigare besökte Lindö under en lång tid före Kirjavainen, berömmer också gården för att då man gör upp en plan exempelvis över utfodringen, följer man också planen.
Enligt Huhtinen är en bra utfodring också en av de viktigaste faktorer som gjort att besättningens medelproduktion under en lång tid varit verkligt hög. I den nya ladugården har korna tillgång till foder hela tiden och det lovordar Huhtinen också. Man har nu också börjat genomtesta djuren på gården.
– Genomtestning är ett billigt pris för att få en genkarta över djuret, ser de starka och svaga egenskaperna samt ser vilka djur det lönar sig att ta avkommor av, sammanfattar Päivi Huhtinen.
Albert de la Chapelle vill tacka Fabas sakkännare för ett gott utfört arbete år efter år.
Med respekt för omgivningen
På Lindö gård har miljön alltid stått nära hjärtat. Eftersom gården ligger på en fortsättning av åsen Salpausselkä, är marken genomsläpplig och man förhindrar avrinning genom att avhålla sig från att plöja. Man strävar också till att hålla växttäcke på åkrarna så länge som möjligt. På gårdens åkrar växer huvudsakligen mångåriga växter, mycket klöver och blålusern.
Lassi Lähteenmäki
Gårdsfakta:
Gård: Lindö Gård, Tenala