robots

Faba » Bonusta tulossa! Comments Feed

generator

https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2022/11/cropped-faba-favicon-270x270.png

msapplication-TileImage

Faba » Uncategorized Category Feed

Uncategorized

Fabas medlemmar har valt ett nytt fullmäktige för andelslaget för mandatperioden 2024–2027. 
Fabas fullmäktigeval genomfördes nu för andra gången helt elektroniskt. Det elektroniska röstningssystemet lockade igen att använda ett snabbt och säkert sätt att delta i valet av andelslagets administration. Kandidaterna i valet presenterades också i kandidatgalleriet. Dessutom använde kandidaterna sig aktivt av sociala medier. De lokala husdjursklubbarna var också denna gång starkt med redan vid nominerandet av kandidater och aktiva också i de egna kandidaternas kampanjer. För första gången syntes husdjursklubbarna och regionerna också i kandidatlistornas namn.
Till Fabas nya fullmäktige valdes 28 representanter av vilka 24 från Mjölkproduktionsvalkretsens fyra olika valdistrikt och 4 från Köttproduktionsvalkretsen. Allt som allt var 74 kandidater från 13 kandidatlistor uppställda i valet. Från varje kandidatlista blev minst en kandidat vald. I valet gavs totalt 1132 röster och röstprocenten var 19,9.
Det nya fullmäktigets medelålder var 43,8 år vid tidpunkten för valet. Av ledamöterna är 17 kvinnor och 11 män. Tack vare uppdelningen i valdistrikt och den aktivitet som husdjursklubbarna visade vid nominerandet av kandidater representerar medlemmarna i fullmäktige också geografiskt sett hela Finland samt olika typer av husdjursföretag. Medelstorleken för de nya fullmäktigeledamöternas besättningar är 97,5 kor i mjölkbesättningar och 97,3 dikor i besättningarna med köttproduktion.
Fabas representantskap valde följande
Följande personer valdes in i Fabas representskap
Mjölkproduktionvalkrets
<ul>
<li style="list-style-type: none;"></li>
<li>Erkkilä Leena, Kauhava</li>
<li>Hakkarainen Heidi, Toivakka</li>
<li>Heikkinen Eetu, Kuopio</li>
<li>Hurvi Kirsti, Ypäjä</li>
<li>Härkänen Saija, Raasepori</li>
<li>Juutinen Tuukka, Vieremä</li>
<li>Kangas Ari, Kauhajoki</li>
<li>Karvinen Katri, Tampere</li>
<li>Kasurinen Hanna-Mari, Inari</li>
<li>Kemppainen Mikko, Kiuruvesi</li>
<li>Kivelä Niina, Kokkola</li>
<li>Kivioja Tuukka, Siikalatva</li>
<li>Lasén Mikael,  Pedersöre</li>
<li>Madetoja Reija, Sievi</li>
<li>Mulari Laura, Suomussalmi</li>
<li>Murto Emma, Asikkala</li>
<li>Perttuli Laura, Kuusamo</li>
<li>Pietikäinen Janne, Pielavesi</li>
<li>Piispanen Lari, Mikkeli</li>
<li>Sillanpää Porre Satu, Kurikka</li>
<li>Sorvisto Sari, Ylivieska</li>
<li>Taipale Tero, Savitaipale</li>
<li>Tanni Johanna, Sastamala</li>
<li>Timonen Jaana, Kitee</li>
</ul>
Köttproduktionvalkrets
<ul>
<li>Pesonen Maiju, Petäjävesi</li>
<li>Pulkka Eeva-Kaisa, Vieremä</li>
<li>Sippola Mikko, Sysmä</li>
<li>Särs Stefan, Kronoby</li>
</ul>
Det nya fullmäktiget inleder sin fyra år långa mandatperiod i början av år 2024.
Röstandet vid valet försiggick elektroniskt 7.-17.11.2023. Husdjursklubbarna deltog aktivt i kandidatnomineringen som gjordes 15.9.– 6.10.2023. Både före valet och under valet informerades medlemmarna om valet per e-post och med textmeddelanden samt via sociala medier och på andelslagets hemsida. Dessutom postades röstningsmaterialet till alla medlemmar 30.10.2023.
<ul>
<li><a href="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/11/Faban-edustajistovaali-2023-Vaalin-tulos-ehdokasnumerojarjestyksessa.pdf">Faban edustajistovaali 2023 &#8211; Vaalin tulos ehdokasnumerojärjestyksessä</a></li>
<li><a href="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/11/Faban-edustajistovaali-2023-Tulos-vaalipiireittain-ja-alueittain.pdf">Faban edustajistovaali 2023 &#8211; Tulos vaalipiireittäin ja -alueittain</a></li>
<li><a href="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/11/Faban-edustajistovaali-_Tulos-ehdokaslistoittain-vertauslukujarjestyksessa.pdf">Faban edustajistovaali _Tulos ehdokaslistoittain vertauslukujärjestyksessä</a></li>
</ul>
&nbsp;

Faba » Fabas nya fullmäktige är valt – medlemmarna röstade aktivt Comments Feed

Röstandet i Faba fullmäktigeval pågår nu. I valbrevet fick du kandidatlistor för din egen valkrets och eget valdistrikt samt signum och anvisningar för röstandet. Använd din röst och var med och välj ett nytt fullmäktige för Faba för åren 2024–2027. Röstningstiden upphör 17.11.2023.
Representanterna till Fabas fullmäktige väljs med proportionellt valsystem från de olika valkretsarna och valdistrikten. Allt som allt väljs 28 medlemmar till fullmäktiget, av vilka 24 väljs bland de medlemmar som har mjölkproduktion och 4 bland medlemmarna med köttproduktion.
Om du inte fått brevet eller det har försvunnit, var utan dröjsmål i kontakt med Fabas Valnämnd (vaalit@faba.fi). Man måste be om nytt valmaterial senast 12.11.2023.
Mera information om valet och anvisningar om röstandet samt länkar till kandidatgalleriet och röstningstjänsten finner du på <a href="http://faba.fi/fi/vaalit">Fabas valsidor</a>.

Faba » Rösta i Fabas val och påverka Comments Feed

Nomineringen av kandidater till Fabas fullmäktigeval som upphörde i början av oktober lyckades bra. I valet finns det sammanlagt 74 uppställda kandidater på totalt 14 olika listor. I Mjölkproduktionsvalkretsen finns det 13 kandidatlistor och 69 kandidater, i Köttproduktionsvalkretsen är det en lista med 5 kandidater.
Ombuden och de som har undertecknat listorna har gjort ett gott jobb! Man har fått kandidater heltäckande från olika delar av landet. Kandidatlistorna har publicerats på Fabas hemsidor på adressen www.faba.fi/fi/vaalit
Den egentliga röstningstiden är 7–17.11.2023. Resultatet av valet publiceras på andelslagets hemsidor 24.11.2023. Det nya representantskapets mandatperiod börjar 1.1.2024.
Medlemmarna i Faba anl. väljer ett fullmäktige för andelslaget med fyra års mellanrum. Fullmäktiget som nu väljs består av 28 representanter. Storleken på fullmäktiget minskades en aning för den kommande mandatperioden beroende på att medlemsantalet i andelslaget gått ner till följd av strukturutvecklingen inom husdjursproduktionen. Bland de medlemmar som har mjölkproduktion som sin huvudsakliga produktionsinriktning, väljer man 24 representanter till fullmäktige, och 4 representanter för de medlemmar som arbetar med köttdjur. Röstningen sker elektroniskt via internet. Till alla medlemmar postas 30.10.2023 kandidatlistorna för den egna valkretsen samt de signum man behöver för att kunna rösta.
Faba erbjuder sina medlemmar seminerings- och rådgivningstjänster samt förnödenheter och anordningar för att förbättra husdjursföretagens verksamhet och effektivitet. Andelslaget har 5700 medlemmar. Fabas omsättning var 42 miljoner euro år 2022 och har en personal på ungefär 300 anställda – huvudsakligen seminologer och avelsexperter.
I medlemsvalet har alla medlemmar i andelslaget en möjlighet att påverka valet av en förtroendevald förvaltning som består av medlemmar.
Mera info:
Valsidorna: <a href="https://faba.fi/fi/vaalit">https://faba.fi/fi/vaalit</a> 
Faba anl., Valnämnden, vaalit@faba.fi, tel. 0400 614 046

Faba » Kandidaterna klara – Fabas medlemmar väljer nytt fullmäktige i november Comments Feed

Jag medger att jag är gammalmodig och dessutom irriterande och vetgirig. Och det är sant att man blir tvungen att betala för de här egenskaperna. Man blir tvungen att hantera flaskor varje månad, försöka undvika nötregistrets serviceavbrott och svettas över realistiska rapporter. Tyvärr inser jag också, att jag snabbt skulle bli galen om jag skulle vara tvungen att själv göra upp diagram, lagra uppgifter på ett idiotsäkert sätt i bitrymden och till råga på allt på något sätt få tag i motsvarande resultat från mina kolleger som skulle göra på ungefär samma sätt, för att kunna se om jag alls hänger med i utvecklingen.
Robotarna kan förstås sköta mätandet i dag. Delvis också jämförandet. Och naturligtvis får man trevligare siffror, när sinkornas utfodringsdagar försvinner från uträknandet av medeltal efter att de gått i sin, och de utmönstrade ligger inte kvar på listorna då slaktbilens bakljus inte längre syns.  Infon som roboten samlar in är förstås också förmånlig. Man behöver bara betala för roboten och dess programavgifter och servicekontrakt, vid sidan av det får man reda på nästan vad som helst och fritt själv göra vilka sammandrag man vill.
Men gräver någon på riktigt fram uppgifterna om kornas juverhälsa för jämförelser varje månad från roboten? Hur då? Någon hacker lyckas säkert trolla fram därifrån månatliga jämförelser mellan korna. Jag gratulerar, jag skulle inte klara av det. Avelsarbetet lyckas naturligtvis bra när man känner alla sina kor i tio generationer, det är ju lätt utan mätningar och databaser. Jag klarar inte av det heller.
Därför kommer jag också i fortsättningen vara gammalmodig och betala för färdiga sammandrag och lagrandet av uppgifterna under hela min historia. Den som drar mest nytta av detta ser man fortsättningsvis då man ser sig i spegeln.
Satu Sillanpää Porre 
Ab Porre OY

Faba » Produktionskontroll eller inte Comments Feed

Lantbrukssammanslutningen Tulimaito i Virrat tar emot nya idéer med positivt sinnelag. Fastän den första generationens biogasanläggningen som byggdes på gården redan år 2006 var i funktion bara en rätt kort tid, funderar man som bäst på att bygga en ny större biogasanläggning som är gemensam för många gårdar. Enligt Kalle Koivunen på Tulimaito bör man alltid ha investeringsplaner i bakfickan.
Man lever nya tider på mjölkgården på Sulkavantie i Liedenpohja i Virrat. Den unga husbonden Kalle Koivunen tog över tyglarna på gården för ett och ett halvt år sedan. Kalles föräldrar Hannu Koivunen och Kaija Morri är delägare i sammanslutningen med en mindre andel och är dagligen med i arbetena på gården.
Arbetsfördelningen på gården har blivit den, att Hannu sköter utfodringen, ladugården är på Kaijas ansvar och Kalle syns i synnerhet sommartid mest på åkerarbetena. Artur från Moldavien har arbetat på gården redan i fem års tid. På sommaren hjälper dessutom Kalles syskon till på gården. Man använder också hjälp av avbytare regelbundet.
”Man måste bara reservera avbytare i tid”, påminner Kaija Morri.
Samarbetet mellan två generationer löper bra. Föräldrarna har erfarenhet. Kalle har å sin sida färska idéer samt fått ny kunskap om lantbruket under sin studietid. Man har ett stort bord i kontoret i ladugården, där de som jobbar på gården diskuterar och dricker kaffe.
På gården vill man också berätta om sin egen verksamhet för den stora allmänheten. I slutet av augusti ordnade Faba tillställningen Lehmät Livenä, där man presenterade mjölkgårdarna Tulimaito och gården Lopola i Ylöjärvi samt simmentaldikogården Uusi-Mattila i Nokia.
<div id="attachment_386665" style="width: 1124px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386665" decoding="async" loading="lazy" class=" wp-image-386665" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito.-Kalle-kauhoo.jpg" alt="" width="1114" height="696" />Kalle Koivunen studerade lantbruk i Vik och tog över på gården samma vecka som Ryssland anföll Ukraina. Mycket har ändrat på gården sedan dess.</div>
Krisen i Ukraina vid en känslig tidpunkt
Lantbrukssammanslutningen Tulimaito grundades i samband med det senaste generationsskiftet. Namnet på sammanslutningen kommer från sjön Tulilampi som ligger i närheten. Gårdens gamla namn är Kankaan tila, och Kalle tycker det är ett för vanligt namn. Han menar att det finns för många besättningar som heter så, men bara en Tulimaito.
Det följande skedet är att omvandla Tulimaito från lantbrukssammanslutning till aktiebolag.
”Där finns vissa fördelar som hör samman med beskattningen och ägandet”, motiverar Kalle.
Kalle minns generationsväxlingen och grundandet av lantbrukssammanslutningen under resten av sitt liv. Allt planerades noggrant men de stora överraskningarna skedde annanstans i världen: Ryssland anföll Ukraina en dag efter att Kalle blev ny husbonde på gården. Krisen har återspeglat sig på driften på gården på många sätt.
”Först undrade vi vad som nu kommer att ske, sedan började priserna stiga snabbt”, mins Kalle Koivunen.
Gödseln blev snabbt dyrare, likaså elektriciteten och många andra nödvändigheter. Producentpriset på mjölk började stiga senare, men det steg slutligen ganska rejält.
Nu ett och ett halvt år efter krigsutbrottet har priserna jämnat ut sig. Mjölkens producentpris har också sjunkit, men inte lika mycket som annanstans i Europa.
I aveln litar man på sakkunniga
I besättningen Tulimaito håller man 150 kor. Holstein är den dominerande rasen. På gården finner man också några jersey- och brown swiss-kor.
”Andelen ayrshirekor har minskat från vad det var förr, men inte slutar vi med dem, vi har bra exemplar”, berömmer Kaija.
Inom avelsarbetet litar gården på yrkesmänniskor, det vill säga på Faba. Därifrån skaffar man sig avelsrådgivning, semineringstjänster, dräktighetsundersökningar och förnödenheter.
På gården Tulimaito genomtestar och exteriörbedömer man alla djur. Medeltalet för kornas exteriörbedömningspoäng är 80,3 GP, vilket är mycket bra. Medelproduktionen är nu 12 379 kg EKM. 
Av gårdens åkrar är 130 hektar i vall och 70 hektar i spannmål. Hela skörden används vid utfodringen av den egna besättningen. I år var det en besvärlig försommartorka som gjorde att den andra ensilageskörden blev sämre. Likaså led spannmålen av försommarens väder.
Kalle Koivunen har under sommaren ringt runt till grannarna och kommit överens om inköp av foder. Koivunen är nöjd över att man även tidigare fått köpa foder i grannskapet till korna på den egna gården.
Först investerar man, sedan betalar man lånen
Människorna på Tulimaito är överens om att man måste våga investera. ”Vi har alltid tagit lån, nu är det tid att betala. Om utvecklingen går i dålig riktning ur bankens synpunkt, då börjar problemen hopa sig på vår sida”, säger Hannu.
”Nu tar vi ett år i taget, men vi planerar allt möjligt, så att vi kan fortsätta driften på gården”, sammanfattar Kalle som representerar den följande generationen på gården.
Den följande investeringen kan möjligen vara en biogasanläggning som är gemensam för flera gårdar. Enligt Kalle Koivunen har man preliminärt diskuterat det med gårdarna i grannskapet men inte gjort upp några noggrannare kalkyler. Ett tiotal husdjursgårdar skulle kunna gå med. I dagens läge skulle biogasen ha efterfrågan i synnerhet som drivmedel. På gården Tulimaito byggde man den första biogasanläggningen redan år 2006. Det var ett av de första pionjärprojekten och den tidens teknik var ännu inte så värst välfungerande. Firman som levererade anordningen gick omkull och det var också andra problem, men i tio års tid hann den producera gas på gården.
”Vi fick fett från Valio till biogasanläggningen, det var nog bra”, minns Kaija.
Började med steniga åkrar
Släkten Koivunens historia i dessa trakter började under mellanfreden i början av 1940-talet, då Hannus farföräldrar flyttade från anda änden av Virrat, från de karga åkrarna vid Helvetinlampi till gården Kangas vid Sulkavantie.
Till en början hade man fyra kor och avelsarbetet sköttes med hjälp av tjurföreningens tjur som cirkulerade mellan gårdarna. Hannus föräldrar tog över gården år 1954. Hannu och Kaija tog i sin tur över gården år 1984.
En tid med kraftig tillväxt
Gården som ursprungligen hade fyra kor har vuxit till dagens omfattning genom investeringar. År 1961 byggdes en ny ladugård där man först höll 10 kor och sedan 15 kor efter att man utvidgat den. Då Hannu och Kaija tog över gården hade man 30 mjölkande kor, men man slutade inte där. Man byggde en ny kall lösdrift på ett helt nytt ställe och antalet kor fördubblades igen. År 2004 stod följande ladugårdsinvestering klar och antalet kor steg till 140.  Samtidigt skaffade man sig två mjölkrobotar, för det skulle ha varit alltför arbetsdrygt att mjölka med den gamla 2&#215;3 tandemstationen, då besättningen växte och produktionen ökade.
Investering i kornas välbefinnande
Den senaste stora investeringen på gården stod klar år 2020. Liggbåsen byggdes om till mera kovänliga bås med djupströ, där man började använda separerad gödsel som strö. Belysningen ändrades om till ledlampor och samtidigt bytte man ut de 15 år gamla robotarna till nya. ”De robotarna började nog vara antika. Man fick inte reservdelar till dem längre och Hannu bodde nästan i ladugården”, minns Kaija. Det speciella i den här renoveringen var att antalet liggbås minskades från 144 till 135. I och med den här minskningen behövde man inte lika många robotar, det vill säga i stället för tre gamla robotar kom det två nya, effektiva robotar. Det fanns två orsaker till att man minskade antalet: mjölkmängden överskred onödigt ofta kvoten och man ville ha mera utrymme för korna. Det här blev alltså en renovering för kornas välbefinnande och nu ser man nyttan av den. Tidigare hade korna ofta sår på haserna och man hade stora problem med aureus. Nu är det tydligt mindre förekomst av sjukdomsfall.
”Då haserna är i skick, förbättras välbefinnandet betydligt och avkastningen ökar”, konstaterar Kaija Morri.
Separering är ett noggrant jobb
Separerandet av gödseln kom som en ny sak för gården för tre år sedan och det är ett arbete man fått försöka lära sig. Då man började fylla djupströbåsen, drabbades man några gånger av juverinflammation som orsakades av klebsiella-bakterien. Enligt Hannus erfarenheter måste man noga följa med den separerade gödselns fukthalt i båsen, och det är bra att blanda kalk i gödseln för att uppnå lämpligt pH-värde, för att hålla bakterierna under kontroll. I och med att man började använda separerad gödsel på Tulimaito, slutade man använda torv och kolavtrycket minskade betydligt.
<div id="attachment_386664" style="width: 557px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-386664" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386664" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito-ilmakuva.jpg" alt="" width="547" height="365" />Lbs Tulimaito har fått sitt namn från Tulilampi, som man ser i bakgrunden.</div>
Gården ser framåt
Gården under ledning av Kalle Koivunen är enligt Fabas kundansvariga Eeva Harhala (f. Linnainmaa) en gård som verkligen ser mot framtiden, som inte är rädd för att pröva på nya verksamhetsmetoder. ”Där som andra gårdar skulle bli vilande på sina lagrar och beklaga sig över motgångarna, funderar familjen Koivula direkt, hur man borde sköta sakerna i fortsättningen”, preciserar Harhala.
Familjen Koivunen har enligt Harhala redan länge insett vad som är hörnstenarna inom boskapsskötseln, det vill säga hur stor betydelse djurens välbefinnande och avelsarbetet har på resultaten. På gården har man förädlat fram en besättning på hög nivå då det gäller produktionen och avelsvärdena.  På gården använder man mycket köttrastjurar till de sämsta individerna i besättningen och i viss mån könssorterade semindoser för de bästa djuren. Samarbetet med människorna på gården löper smidigt och fungerar bra i båda riktningar.
&nbsp;

Faba » Det måste alltid finnas nya investeringsplaner Comments Feed

Faba utvidgar sina tjänster inom biosäkerhet genom att köpa hela aktiestocken och affärsverksamheten i Kuopion Desinfektiopalvelu
Andelslaget Faba, som ägs av husdjursproducenterna, har redan i många år erbjudit sina kunder tjänster och tillbehör som stöder djurens hälsa och välbefinnande. Ett av Fabas strategiska fokusområden är att utöka Fabas biosäkerhetstjänster. Faba och Kuopion Desinfektiopalvelu erbjuder i fortsättningen en tillförlitlig och professionell service för sina kunder, vilket säkerställer att företagens verksamhet fortsätter, genom att man bekämpar skadedjur.
Kuopion Desinfektiopalvelu Oy:s hela aktiekapital och affärsverksamhet har övergått i Fabas ägo. Kuopion Desinfektiopalvelus verksamhet fortsätter oförändrad och företagsköpet inverkar inte på företagets personal, kunder, försäljning eller utbud.
Kuopion Desinfektiopalvelu Oy är ett familjeföretag som grundats år 1982, vars specialkunnande gäller bekämpning av skadedjur och ohyra, desinficering, mögelbekämpning, ozonbehandlig och borttagning av lukt samt avlägsnande av mossa och ytbehandling av väggar och tak. Företaget erbjuder sina tjänster i hela Finland och dess kunder är bland andra produktions- och industrianläggningar, kommuner, sjukhus, hälsocentraler, husbolag, affärer, hotell, turism- och logistikcentraler, företag inom livsmedelsbranschen, lantbruk samt hushåll.
”Faba erbjuder olika tjänster och tillbehör som ökar djurens säkerhet och hälsa. Kuopion Desinfektiopalvelu kompletterar ypperligt Fabas biosäkerhetstjänster. Skadedjur i produktionsutrymmena är en stor hälsorisk och de kan ha en betydande inverkan även på lantbrukens och företagens ekonomi. I och med köpet utvidgar vi nu också till nya branscher och vi kan erbjuda en tillförlitlig och professionell service som stöder företagens biosäkerhet”, berättar Fabas verkställande direktör Ilkka Pohjamo.
”Den nya ägaren erbjuder företaget en helt ny möjlighet för tillväxt då det gäller bekämpningen av skadedjur på lantbruken. En stor ägare ger också i övrigt större möjligheter för att utveckla verksamheten”, konstaterar verkställande direktör Ari Turunen.
Mera info: 
Faba, verkställande direktör Ilkka Pohjamo, tel. 050 3984326, <a href="mailto:ilkka.pohjamo@faba.fi">ilkka.pohjamo@faba.fi</a> 
Faba, utvecklingschef Kalle Leino, tel. 050 3957171, <a href="mailto:kalle.leino@faba.fi">kalle.leino@faba.fi</a> 
Kuopion Desinfektionpalvelu Oy, verkställande direktör Ari Turunen, p.050 491 9366

Faba » Faba utvidgar sina tjänster inom biosäkerhet Comments Feed

Man lever nya tider på mjölkgården på Sulkavantie i Liedenpohja i Virrat. Den unga husbonden Kalle Koivunen tog över tyglarna på gården för ett och ett halvt år sedan. Kalles föräldrar Hannu Koivunen och Kaija Morri är delägare i sammanslutningen med en mindre andel och är dagligen med i arbetena på gården.
Arbetsfördelningen på gården har blivit den, att Hannu sköter utfodringen, ladugården är på Kaijas ansvar och Kalle syns i synnerhet sommartid mest på åkerarbetena. Artur från Moldavien har arbetat på gården redan i fem års tid. På sommaren hjälper dessutom Kalles syskon till på gården. Man använder också hjälp av avbytare regelbundet.
”Man måste bara reservera avbytare i tid”, påminner Kaija Morri.
<div id="attachment_386666" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386666" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386666" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito_Kahvilla.jpg" alt="" width="600" height="384" />Dagens planer klarnar vid kaffekoppen. Även hunden Elmo anslöt sig till följe med Kalle och Hannu Koivunen och Kaija Morri.</div>
Samarbetet mellan två generationer löper bra. Föräldrarna har erfarenhet. Kalle har å sin sida färska idéer samt fått ny kunskap om lantbruket under sin studietid. Man har ett stort bord i kontoret i ladugården, där de som jobbar på gården diskuterar och dricker kaffe.
På gården vill man också berätta om sin egen verksamhet för den stora allmänheten. I slutet av augusti ordnade Faba tillställningen Lehmät Livenä, där man presenterade mjölkgårdarna Tulimaito och gården Lopola i Ylöjärvi samt simmentaldikogården Uusi-Mattila i Nokia.
<h3>Krisen i Ukraina vid en känslig tidpunkt</h3>
Lantbrukssammanslutningen Tulimaito grundades i samband med det senaste generationsskiftet. Namnet på sammanslutningen kommer från sjön Tulilampi som ligger i närheten. Gårdens gamla namn är Kankaan tila, och Kalle tycker det är ett för vanligt namn. Han menar att det finns för många besättningar som heter så, men bara en Tulimaito.
Det följande skedet är att omvandla Tulimaito från lantbrukssammanslutning till aktiebolag.
”Där finns vissa fördelar som hör samman med beskattningen och ägandet”, motiverar Kalle.
Kalle minns generationsväxlingen och grundandet av lantbrukssammanslutningen under resten av sitt liv. Allt planerades noggrant men de stora överraskningarna skedde annanstans i världen: Ryssland anföll Ukraina en dag efter att Kalle blev ny husbonde på gården. Krisen har återspeglat sig på driften på gården på många sätt.
”Först undrade vi vad som nu kommer att ske, sedan började priserna stiga snabbt”, mins Kalle Koivunen.
Gödseln blev snabbt dyrare, likaså elektriciteten och många andra nödvändigheter. Producentpriset på mjölk började stiga senare, men det steg slutligen ganska rejält.
Nu ett och ett halvt år efter krigsutbrottet har priserna jämnat ut sig. Mjölkens producentpris har också sjunkit, men inte lika mycket som annanstans i Europa.
<h3>I aveln litar man på sakkunniga</h3>
I besättningen Tulimaito håller man 150 kor. Holstein är den dominerande rasen. På gården finner man också några jersey- och brown swiss-kor.
”Andelen ayrshirekor har minskat från vad det var förr, men inte slutar vi med dem, vi har bra exemplar”, berömmer Kaija.
Inom avelsarbetet litar gården på yrkesmänniskor, det vill säga på Faba. Därifrån skaffar man sig avelsrådgivning, semineringstjänster, dräktighetsundersökningar och förnödenheter.
På gården Tulimaito genomtestar och exteriörbedömer man alla djur. Medeltalet för kornas exteriörbedömningspoäng är 80,3 GP, vilket är mycket bra. Medelproduktionen är nu 12 379 kg EKM.
Av gårdens åkrar är 130 hektar i vall och 70 hektar i spannmål. Hela skörden används vid utfodringen av den egna besättningen. I år var det en besvärlig försommartorka som gjorde att den andra ensilageskörden blev sämre. Likaså led spannmålen av försommarens väder.
Kalle Koivunen har under sommaren ringt runt till grannarna och kommit överens om inköp av foder. Koivunen är nöjd över att man även tidigare fått köpa foder i grannskapet till korna på den egna gården.
<div id="attachment_386665" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386665" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386665" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito.-Kalle-kauhoo.jpg" alt="" width="600" height="375" />Kalle Koivunen studerade lantbruk i Vik och tog över på gården samma vecka som Ryssland anföll Ukraina. Mycket har ändrat på gården sedan dess.</div>
<h3>Först investerar man, sedan betalar man lånen</h3>
Människorna på Tulimaito är överens om att man måste våga investera.
”Vi har alltid tagit lån, nu är det tid att betala. Om utvecklingen går i dålig riktning ur bankens synpunkt, då börjar problemen hopa sig på vår sida”, säger Hannu.
”Nu tar vi ett år i taget, men vi planerar allt möjligt, så att vi kan fortsätta driften på gården”, sammanfattar Kalle som representerar den följande generationen på gården.
Den följande investeringen kan möjligen vara en biogasanläggning som är gemensam för flera gårdar. Enligt Kalle Koivunen har man preliminärt diskuterat det med gårdarna i grannskapet men inte gjort upp några noggrannare kalkyler. Ett tiotal husdjursgårdar skulle kunna gå med. I dagens läge skulle biogasen ha efterfrågan i synnerhet som drivmedel.
På gården Tulimaito byggde man den första biogasanläggningen redan år 2006. Det var ett av de första pionjärprojekten och den tidens teknik var ännu inte så värst välfungerande. Firman som levererade anordningen gick omkull och det var också andra problem, men i tio års tid hann den producera gas på gården.
”Vi fick fett från Valio till biogasanläggningen, det var nog bra”, minns Kaija.
<h3>En tid med kraftig tillväxt</h3>
Gården som ursprungligen hade fyra kor har vuxit till dagens omfattning genom investeringar. År 1961 byggdes en ny ladugård där man först höll 10 kor och sedan 15 kor efter att man utvidgat den.
Då Hannu och Kaija tog över gården hade man 30 mjölkande kor, men man slutade inte där. Man byggde en ny kall lösdrift på ett helt nytt ställe och antalet kor fördubblades igen.
År 2004 stod följande ladugårdsinvestering klar och antalet kor steg till 140.  Samtidigt skaffade man sig två mjölkrobotar, för det skulle ha varit alltför arbetsdrygt att mjölka med den gamla 2&#215;3 tandemstationen, då besättningen växte och produktionen ökade.
<h3>Investering i kornas välbefinnande</h3>
Den senaste stora investeringen på gården stod klar år 2020. Liggbåsen byggdes om till mera kovänliga bås med djupströ, där man började använda separerad gödsel som strö. Belysningen ändrades om till ledlampor och samtidigt bytte man ut de 15 år gamla robotarna till nya.
”De robotarna började nog vara antika. Man fick inte reservdelar till dem längre och Hannu bodde nästan i ladugården”, minns Kaija.
Det speciella i den här renoveringen var att antalet liggbås minskades från 144 till 135. I och med den här minskningen behövde man inte lika många robotar, det vill säga i stället för tre gamla robotar kom det två nya, effektiva robotar.
Det fanns två orsaker till att man minskade antalet: mjölkmängden överskred onödigt ofta kvoten och man ville ha mera utrymme för korna.
Det här blev alltså en renovering för kornas välbefinnande och nu ser man nyttan av den. Tidigare hade korna ofta sår på haserna och man hade stora problem med aureus. Nu är det tydligt mindre förekomst av sjukdomsfall.
”Då haserna är i skick, förbättras välbefinnandet betydligt och avkastningen ökar”, konstaterar Kaija Morri.
<div id="attachment_386663" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386663" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386663" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito_Syvaparsi.jpg" alt="" width="600" height="380" />Kornas ben har hållits friska med båsen med djupströbädd.</div>
<h3>Separering är ett noggrant jobb</h3>
Separerandet av gödseln kom som en ny sak för gården för tre år sedan och det är ett arbete man fått försöka lära sig. Då man började fylla djupströbåsen, drabbades man några gånger av juverinflammation som orsakades av klebsiella-bakterien.
Enligt Hannus erfarenheter måste man noga följa med den separerade gödselns fukthalt i båsen, och det är bra att blanda kalk i gödseln för att uppnå lämpligt pH-värde, för att hålla bakterierna under kontroll.
I och med att man började använda separerad gödsel på Tulimaito, slutade man använda torv och kolavtrycket minskade betydligt.
<h3>Gården ser framåt</h3>
Gården under ledning av Kalle Koivunen är enligt Fabas kundansvariga Eeva Harhala (f. Linnainmaa) en gård som verkligen ser mot framtiden, som inte är rädd för att pröva på nya verksamhetsmetoder.
”Där som andra gårdar skulle bli vilande på sina lagrar och beklaga sig över motgångarna, funderar familjen Koivula direkt, hur man borde sköta sakerna i fortsättningen”, preciserar Harhala.
Familjen Koivunen har enligt Harhala redan länge insett vad som är hörnstenarna inom boskapsskötseln, det vill säga hur stor betydelse djurens välbefinnande och avelsarbetet har på resultaten. På gården har man förädlat fram en besättning på hög nivå då det gäller produktionen och avelsvärdena.
På gården använder man mycket köttrastjurar till de sämsta individerna i besättningen och i viss mån könssorterade semindoser för de bästa djuren. Samarbetet med människorna på gården löper smidigt och fungerar bra i båda riktningar.
”Jag är mycket nöjd med en situation, där man litar så mycket på mig, att jag får självständigt utföra avelsval, inom de ramar vi på förhand kommit överens om”, säger Eeva Harhala.
Harhala har varit specialist på djurmaterial för Tulimaito i ett och ett halvt år. Före henne besöktes gården av Mari Mukka-Koivumäki.
<h3>Tulimaito Lbs</h3>
<ul>
<li>Ägare: Kalle samt Hannu Koivunen och Kaija Morri</li>
<li>Ca. 150 kor, största delen holstein, en del ayrshire samt några jersey och brown swiss</li>
<li>Produktion 12 379 kg EKM</li>
</ul>
<div id="attachment_386664" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386664" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386664" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito-ilmakuva.jpg" alt="" width="600" height="400" />Lbs Tulimaito har fått sitt namn från Tulilampi, som man ser i bakgrunden.</div>
Text och bilder: Lassi Lähteenmäki
&nbsp;

Hur ser Faba ut i framtiden? Vill du vara med och påverka utvecklingen? Som medlem kan du påverka Fabas framtid genom att rösta eller att ställa upp som kandidat i Fabas fullmäktigeval under hösten. Nu är det dags att besluta om sin egen kandidatur och samla en gemensam kandidatlista, exempelvis inom husdjursklubben. Just du kan vara en lämplig person att representera medlemmarna i Fabas representantskap under den följande fyraårsperioden 2024–2027.
Fabas fullmäktigeval hålls i november och kandidatnomineringen inleds 15.9. Till fullmäktiget väljs 28 ledamöter, av vilka 24 representerar dem av Fabas medlemmar som arbetar med mjölkproduktion och 4 representerar de medlemmar som har köttproduktion som huvudsaklig produktionsinriktning. Valkretsen bestäms utgående från varje enskild medlems produktionsinriktning. Dessutom är Mjölkproduktionsvalkretsen indelad i fyra geografiska distrikt.
Vet du redan till vilken valkrets och vilket valdistrikt du hör i Fabas fullmäktigeval? Du kan lätt kontrollera det på våra webbsidor. På Fabas valsidor <a href="https://faba.fi/fi/vaalit">https://faba.fi/fi/vaalit</a> finner du hur man kontrollerar att man är medlem och all annan nödvändig information om kandidatnomineringen och valet

Faba » Kandidatnomineringen till Fabas fullmäktigeval inleds 15.9. Comments Feed

Under vårens och sommarens lopp har man förberett Fabas representantskapsval som ordnas nu under hösten. Precis såsom tidigare, önskar man aktiva medlemmar till fullmäktige, som följer med hur världen omkring utvecklas och som är intresserade av att utveckla Fabas verksamhet.
Husdjursaveln och de tjänster som hör samman med avelsarbetet är ryggraden i Fabas verksamhet. Vid sidan av dem har man under de senaste åren satsat på handeln med förnödenheter, djurens hälsovård och produktionstjänster. Den bärande tanken har varit att bygga upp en fungerande helhet av olika branscher.
I stadgarna och i lagen finns det inte så värst många uppgifter för fullmäktiget bestämda, men de som finns är stora och ansvarsfulla. Bland rutinuppgifterna är att fastställa bokslut och verksamhetsberättelse, att godkänna budget och verksamhetsplan samt att välja medlemmar till styrelsen. Dessutom kräver eventuella förändringar av stadgarna alltid ett beslut från fullmäktige.
Vid sidan av sina officiella uppgifter, fungerar representantskapet som en kanal för kommunikationen mellan Fabas styrelse samt operativa ledning och medlemmarna. I allmänhet har medlemmarna en låg tröskel att ta kontakt med en ledamot i fullmäktige och på så sätt få sin röst hörd. Ett flertal medlemmar i fullmäktige har dessutom någon extra ansvarsuppgift. Förvaltningsgranskarna, det beredande utskottet samt ordförandes och viceordförandes uppgifter utgör utsiktsplatser där man ser längre in i förvaltningen. Fullmäktigeledamöter är också med i de ansvarstyngda avelsutskotten och VikingGenetics raskommittéer.
En medlem i fullmäktige behöver inte vara någon särskild expert på förädling eller yrkesmänniska inom företagsamhet. Grundkunskaperna räcker. Under fullmäktigeperioden ordnas korta skolningar och föreläsningar, med vilkas hjälp man kan repetera sina kunskaper och utveckla dem. De viktigaste förutsättningarna är att man är intresserad och är redo att ta ansvar. Till fullmäktige vill man framför allt ha vanliga människor som kommer från olika bakgrund och som kan använda eget huvud.
Paavo Karhu, Faba anl., styrelsens ordförande

Faba » Fullmäktigeval – ställ upp som kandidat!  Comments Feed

Ett planenligt avelsarbete, lämpliga förhållanden, en balanserad utfodring, lämpliga förhållanden att ligga samt klövvård i rätt tid är grunderna för en god klövhälsa.
Ett av de vanligaste hälsoproblemen för mjölkkorna är att de haltar. Det är ett tecken på värk och är ett verkligt problem med tanke på välbefinnandet. Eftersom kon till naturen är ett bytesdjur, försöker den dölja sin värk så länge som möjligt. Ett djur som haltar har svårt att lägga sig och att resa sig upp. Därför står den eller ligger den ofta längre tider än sina artfränder och går mera sällan för att äta eller mjölkas. Produktionen minskar. Man bör därför lära sig att upptäcka de kor som haltar i ett tidigt skede. En tidig vård leder till att kon tillfrisknar snabbare. Det lönar sig för gården att skaffa sig en egen klövvårdsställning för behandling av klövsjukdomar.
Det finns många olika klövsjukdomar, men man kan grovt dela in dem i smittsamma klövsjukdomar och skador på klövhornet. I synnerhet klövhornsskadorna, såsom hålvägg och klövsulesår, ger bestående förändringar i klövens struktur och förnyas lätt. Sådana kor behöver klövvård oftare än de andra korna, och man kan ändå bli tvungen att utmönstra dem från besättningen i förtid. Då korna står onödigt mycket eller golvet är halt utsätter det korna för skador på klövhornet. Av de smittande klövsjukdomarna är klövspaltsinflammation och digital dermatit, alltså DD, de bäst kända. Smittorna kan komma till besättningen i samband med inköp av djur, så det är ovillkorligen viktigt att använda ETT:s hälsointyg. De största riskerna med tanke på smittsamma klövsjukdomar finner man dock i ladugårdsförhållandena. Dålig ventilation, fukt och gödsel irriterar huden och all form av stress försämrar motståndskraften.
Klövhälsans betydelse kan koncentreras i en mening: Friska klövar bär upp en produktiv ko!
Hertta Pirkkalainen
Specialveterinär för produktionsdjur
Expertveterinär Djurens hälsa ETT rf

Bonusta tulossa!

Ajankohtaista

Kategoriat

Arkisto