Kalven har betydelse

Kalvarna är den första länken i såväl mjölk- och köttproduktionskedjan. Rätta sortens kalvar, som motsvarar de förväntningar man har, har en stor betydelse för mjölk- och köttgårdarna. Om kalven inte lämpar sig för den användning man planerat för den, märks problemen snabbt i hela mjölk- och köttproduktionskedjan.

Den största delen av det finländska nötköttet kommer från mjölkgårdarna. Man måste planera framtiden för de kalvar som föds redan i det skede deras mor semineras, för att man ska få det bästa möjliga ekonomiska resultatet. Om kalvens mor är en av de bästa korna i besättningen, är det klart att man vill ha kalven till nyrekrytering i besättningen. Då lönar det sig att välja någon av rasens bästa tjurar till far till kalven. Genom att använda könssorterad semindos (X-Vik)får man då sannolikt en önskad kvigkalv.

Med de kor, av vilka man inte vill lämna avkommor kvar i besättningen, är det mest lönsamt att producera så kvalitativa djur som möjligt för köttproduktionskedjan. Användningen av köttrastjurars Y-sorterad sperma är i dagens läge ännu mera lönsamt än tidigare, för man vill ha mera köttraskorsningsdjur till köttproduktionskedjan. Då man väljer köttrastjur är lätta kalvningar, låg kalvdödlighet och hög överlevnad efter födelsen viktiga egenskaper man ska beakta. Vid valet av tjur kan man exempelvis använda sig av NAV:s NBDI (index för köttrastjurar använda på mjölkkor), då man kan söka de bästa möjliga tjuralternativen. I sökningen får man också reda på hurudan köttproducent den blivande kalven sannolikt är.

En planenlig uppfödning av kalvar har i framtiden en allt större betydelse. En gemensam planering och effektivering av mjölk- och köttproduktionen är i fortsättningen allt viktigare, för att mjölk- och köttgårdarna skall klara sig också i framtiden.

Pirkko Taurén, Produktgruppchef, Faba

Artikeln har publicerats på finska i Faba-magazine 1/2023