Nyheter

Nyheter Archives - Faba

Home

Faba

Att använda könssorterade semindoser är inte längre ett enskilt knep för att öka antalet kvigkalvar, utan en hörnsten för produktionsstrategin på många gårdar. Då man kombinerar användandet av X- och Y-Vik-semin med genomiska uppgifter, planmässig förädling samt ett bra administrerat djurflöde, märks inverkan både i nivån på besättningen och lönsamheten på gården.
Här följer några exempel på besättningar, där användningen av könssorterad sperma är en del av vardagen: som stöd då man utvidgar, som grund för uppfödningen av tjurar och som ett redskap för förädlandet av hela besättningen. Det gemensamma för dem alla är att användningen av könssorterade semindoser är sammankopplad med gårdens egna målsättningar och med en noggrann planering.
<h3> X-Vik-semin som stöd vid utvidgning</h3>
På gården höll man på med en stor utvidgning av ladugården, och målsättningen var att fylla den nya enheten så långt som möjligt med eget djurmaterial. Tillsammans med avelsexperten gjorde man upp en plan på ungefär 1,5 år, där man systematiskt seminerade både kor och kvigor med X-Vik-semindoser. Tack vare detta fick man klart mera egna kvigor vid utvidgningsskedet, och ett betydligt mycket mindre behov av att köpa in djur utifrån. Gården fyllde utvidgningen med bekant djurmaterial vars hälsoläge var känd och kunde samtidigt fortsätta med målmedveten förädling av sin egen besättning.
&nbsp;
Fördelar:
<ul>
<li>Tillräckligt med egna kvigor för den ökade produktionen</li>
<li>Klart mindre behov av inköpta djur</li>
<li>Bättre säkerhet vad gäller smittor och hälsan</li>
<li>Planmässigt djurflöde</li>
</ul>
<h3>Könssorterad sperma som hörnsten för lönsamheten</h3>
På gården födde man upp tjurar vid sidan av mjölkproduktionen, och hela djurflödet baserade sig på att man använde könssorterade semindoser. De bästa korna och kvigorna seminerades med X-Vik- semin, för att få djuren för nyrekrytering med toppgenetik. Alla andra kor seminerades med Y-Vik-doser, för att få tjurkalvar som föddes upp till slakt.
På så sätt gav de avelsmässigt sett bästa djuren nya kor för mjölkproduktion, och till uppfödningen av köttdjur fick man en jämn ström av tjurkalvar av jämn kvalitet. Fertilitetsresultaten på den välskötta gården har varit ypperliga, vilket också märks i de goda dräktighetsresultaten efter semineringar med könssorterad sperma. Den könssorterade sperman är ett centralt redskap för lönsamheten i gårdens affärsverksamhetsmodell.
Fördelar: 
• toppgenetik för nyrekrytering i besättningen med hjälp av X-Vik 
• ett jämnt flöde av tjurar av jämn kvalitet för köttproduktionen med hjälp av Y-Vik 
• en klar och lönsam affärsverksamhetsmodell, där könssorterad sperma är den centrala faktorn
<h3>Genomtestning och X-Vik stöder utvecklandet av hela besättningen</h3>
På gården med tre robotar ville man säkerställa, att man får kvigkalvar efter de avelsmässigt sett bästa djuren, och samtidigt minska antalet ”onödiga” tjurkalvar. Fertiliteten var på en ypperlig nivå på den välskötta gården.
I samarbete med avelsexperten byggde man upp en modell, där alla kvigkalvar genomtestas. Utgående från de genomiska resultaten semineras de bästa kvigorna systematiskt med X-Vik-semin och de sämre kvigorna med köttrastjur. Gårdens målsättning är att utvidga samma tänkesätt till att omfatta hela besättningen: de bästa korna med X-Vik, de övriga med köttras. Undantaget från den regeln gäller kor som är besvärliga att få dräktiga, för av dem kan man försöka få ännu en kvigkalv med vanliga semindoser.
Fördelar 
• kvigkalvarna fås efter de önskade, avelsmässigt bästa individerna 
• en tydlig modell för seminerandet av kvigor och kor som baserar sig på den genomiska informationen 
• en stabil genetisk framskridning och bättre styrning av djurflödet och köttproduktionen

Könssorterad sperma – praktiska erfarenheter på finländska gårdar - Faba

Könssorterad sperma – praktiska erfarenheter på finländska gårdar

Comment

https://secure.gravatar.com/avatar/4b04b01f6a45ff0e1d2b1bf50270836556770c84a82fda74af525b81c18675cc?s=96&d=mm&r=g

Ulla-Mari Sundelin-Ryytty

Vi som jobbar på Faba måste varje kväll ställa oss själva en enkel men krävande fråga: på vilket sätt har jag idag hjälpt någon besättningsägare att vara mera framgångsrik? I denna fråga kristalliseras ett odlarägt andelslags djupaste väsen och Fabas grunduppdrag.
Då jag ser bakåt på året som gått, kan jag bara konstatera att farten för koncernen Faba verkligen ökade. Det skedde en utveckling på många fronter, och man gjorde också misstag. Det är enligt min mening oundvikligt, för utan fel sker ingen utveckling. Väsentligare än att undvika fel är att se om vi lär oss något av dem och reagerar vi på dem tillräckligt snabbt. Detta lönar det sig att fundera över också då det gäller att driva ett lantbruksföretag.
Beträffande boskapsaveln sker den genetiska framskridningen snabbt. Förutom i statistiken märks detta också som konkreta exempel på toppgårdarna, där resultaten talar för sig själv. Under innevarande år kommer takten ytterligare att öka.
Faba är via sitt dotterbolag F Tekniikka starkt med i boskapsgårdarnas investeringar. 
GEAs mjölkrobot representerar tyskt kunnande när det är som bäst, och konkurrensen har skärpts när F Tekniikka kommit som helt ny aktör på marknaden. Detta är en bra nyhet för alla gårdar som överväger att investera i mjölkrobot.
Ett av grundproblemen inom den finländska lantbruket är att det är brist på konkurrens då det gäller inköpta insatser och produktionsmedel. Som odlarägt andelslag är det på Fabas ansvar att befrämja boskapsgårdarnas produktivitet och hjälpa till att pressa ner enhetskostnaderna.
&nbsp;
&nbsp;
En hårdnande konkurrens är en bra nyhet för alla som överväger att investera i robotar.
&nbsp;
Ilkka Pohjamo

Fart och ansvar - Faba

Fart och ansvar

Könssorterad sperma erbjuder en möjlighet för besättningsägaren att effektivera avelsarbetet och öka andelen kvigkalvar. Sorterandet baserar sig på att X- och Y-spermierna har olika mängd DNA, så att en flödescytometer skiljer noggrant spermierna från varandra: renhetsgraden är 90–94 % och ungefär 90 % av de kalvar som föds är av önskat kön. I en dos finns det ungefär 2–4 miljoner spermier, så det beror både på valet av djur och hanteringen av sperman hur bra det lyckas.
Vid användningen av könssorterad sperma är kvigorna lämpligast, för de är fruktsammare och ofta i en mera balanserad konditionsklass än korna. Kvigornas dräktighetsprocent i jämförelse med osorterad sperma är 70–80 %. Man rekommenderar könssorterat till kor bara om djuret är friskt och inte lider av problem som hör samman med minskad produktion, såsom juverinflammation eller klövproblem. För ayrshiredjuren och holsteindjuren är ickeomlöpningsprocenten vid 56 dagar efter seminering ungefär 52 % när det gäller könssorterad sperma, då den är ungefär 59 % med vanlig seminering.
För att metoden ska vara framgångsrik krävs det en noggrann brunstkontroll och omsorgsfull hantering av doserna. Man bör kontrollera brunsten minst tre gånger per dag, och utföra semineringen ungefär ett halvt dygn efter att stående brunst börjat. Man tinar upp dosen omsorgsfullt i ett vattenbad på 35 °C, och håller temperaturen på semindosen jämn under hela semineringen.
Då man använder X- eller Y-sorterad sperma av hög kvalitet till de rätta djuren, blir resultatet en snabbare genetisk framskridning, en friskare besättning och en ekonomiskt sett effektivare nyrekrytering, samt att man får tjurkalvar av de djur, av vilka man inte vill ha avkommor som fortsätter med mjölkproduktion i besättningen.
Med hjälp av NBD-indexet finner du köttrastjurar som lämpar sig bra för korsningsbruk, som har bra index för lätta kalvningar och normal dräktighetstid. Dessa två faktorer hjälper dig att få lätta kalvningar och att du får ett bättre pris för förmedlingskalvarna. Könssorterad sperma är en investering, som betalar igen sig genom att lönsamheten på gården förbättras.

Könssorterad sperma är det mest effektiva redskapet vid noggrann avel - Faba

Könssorterad sperma är det mest effektiva redskapet vid noggrann avel

Det lönar sig att koncentrera sina inköp av semindoser till Faba, för FabaETU ger rejäla rabatter på inköpen. De första fördelar kommer till användning i början av det inkommande året. Den inköpsförmån man fått syns som förmånssedlar på webbshopen och de egna inköpsförmånerna kan man kontrollera på sitt eget konto. Förmånssedlarna syns automatiskt i nätbutiken. [&hellip;]

Kontrollera ditt konto! - Faba

Kontrollera ditt konto!

I besättningen på Kuusela, som fått många avelspriser, syns att man har tydliga målsättningar i avelsarbetet. I bakgrunden finns ett starkt intresse och målmedvetet arbete. Vid förädlingen av besättningen på gården Kuusela i Sonkajärvi har man hållit hårt fast i hälsoegenskaperna och det verkar ha lönat sig. ”Om tjurens hälsoegenskaper inte är i skick, använder [&hellip;]

En problemfri och frisk besättning - Faba

En problemfri och frisk besättning

https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/12/Kuusela_juotolla-olevat-vasikat.png

Då jag ser bakåt på de tio år som gått, känner jag en äkta stolthet över hur långt förädlandet av den inhemska köttboskapen kommit. Inom köttboskapsaven har man under de senaste åren tagit betydande steg framåt både när det gäller bedömningen av tjurar, djurmaterialets effektivitet och kvaliteten på den data man utgår från. Det att [&hellip;]

Förädlandet av köttboskap fortsätter utvecklas - Faba

Förädlandet av köttboskap fortsätter utvecklas

Förra året förnyades Fabas strategi. Målen och färdplanen för de kommande åren är nu tydliga. Kooperativet satsar betydligt på sina kärnverksamheter, såsom reproduktionstjänster och utveckling av djurmaterial, för att bäst möta boskapsägarnas behov.
Fabas affärsområden är noggrant planerade och alla verksamheter har en tydlig koppling till kooperativets ägares egen verksamhet. Faba finns för att hjälpa boskapsägare att lyckas – detta är kooperativets tydliga och viktiga uppdrag. Tillväxten i verksamheten söks särskilt genom nya möjligheter i dotterbolagen. Fabas dotterbolag är Finnlacto Oy, F Tekniikka Oy, Suomen Bioturva Oy och Emovet Oy.
Fabas försäljning av förnödenheter är koncentrerad till FinnLactos kanaler, med undantag för inseminationsmaterial, som även fortsättningsvis kommer att finnas tillgängliga i Fabas webbutik. FinnLacto fokuserar på grossisthandel och försäljningen till boskapsföretagare sker huvudsakligen genom återförsäljare, såsom meijeriernas butiker, webbutiker och lantbruksbutiker.
I Fabas webbutik kan man framöver köpa förutom inseminationsdoser även bland annat skyddshandskar och andra skyddsprodukter samt produkter för testning, kväve och embryotransfer.
F Tekniikka Oy fokuserar särskilt på försäljning av GEA-mjölkningsrobotar och deras reservdelar samt installations- och underhållstjänster. Dessutom finns ett brett utbud av investeringsprodukter som behövs inom boskapsskötsel i F Tekniikkas sortiment.
Suomen Bioturva Oy:s uppgift är att minska bioturvrisker och bekämpa faror från mikroorganismer till skadedjur. Trycket från djursjukdomar ökar ständigt även inom boskapsskötsel, och behovet av att förbättra bioturven är konkret. Suomen Bioturva erbjuder tjänster både till boskapsskötsel och till sektorer utanför jordbruket. Förebyggande åtgärder blir allt viktigare vid sidan av traditionell skadedjursbekämpning.
Ilkka Pohjamo, VD för Faba osk
Artikeln har publicerats som ledare i Faba-tidningen 1/2025

En ny strategi för att nå våra mål - Faba

En ny strategi för att nå våra mål

Maitosilta Oy i Somero har en lösdriftsladugård med tre robotar, där man gjort lösningarna för rutinarbetena med tanke på en fungerande vardag och de egna starka sidorna.
Gården ägs av Vili och Pasi Virtanen och det har hänt mycket under de senaste åren rörande verksamheten på gården. Vili Virtanen kom år 2017 med i verksamheten på gården som fungerade som en lantbrukssammanslutning och ersatte Pasis bror Jouni. Då höll man 50 mjölkkor samt ungdjur i en båsladugård.
Man började snabbt utveckla gårdar. Via en partiell generationsväxling bolagiserades gården och man började planera en utvidgning. En ny ladugård med tre robotar togs i bruk år 2020. Korna och kalvarna är i den nya lösdriftsladugården och den gamla båsladugården renoverades till kvigstall år 2024.
Man funderade över de praktiska lösningarna i lösdriftsladugården ur många vinklar och sökte lösningar som skall fungera under en lång tid. I stället för karusellmjölkning valde man robotar från GEA, korna fick en VIC-avdelning och ägarna koncentrerar sig på att få rutinerna att löpa. Förutom Pasi och Vili arbetar två anställda på gården samt två avbytare, som också jobbar på andra gårdar.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-394330" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-vierihoito.png" alt="" width="700" height="317" />
<h3>Från bås till robot</h3>
Då man planerade att utvidga produktionen var målet att få en lättskött ladugård, med sådana lösningar som gör vardagen löpande. Man planerade inte riktigt allt ända från början, utan man sökte också modell från ladugårdar som redan var i drift.
”Vår ursprungliga tanke var en mjölkningskarusell, men det skulle ha krävt mera utrymme och mera arbete”, berättar Vili Virtanen. I stället för karusellen valde man att installera tre mjölkrobotar och på gården har man varit nöjda med beslutet.
Det fanns många orsaker till att man valde GEA:s robotar. Robotarnas egenskaper som underlättar arbetet samt en övertygande helhet var faktorer som avgjorde.
”Med GEA:s robot för man fyra robotar till en enhet, vilket är bra”, säger Vili. Med de här robotarna sker mjölkningen skilt för varje juverfjärdedel, så det är möjligt att skilja åt mjölken från olika fjärdedelar. Robotmjölkningen var ett av de val man gjorde, där målsättningen var att få en bättre fungerande vardag i ladugården.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-394328" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-GEA.png" alt="" width="700" height="454" />
<h3>Very Important Cows &#8211; VIC</h3>
Bakom robotarna finns området för sinkor samt VIC-avdelningen. Till skillnad från många andra ladugårdslösningar beslöt man sig för att ha djupströbädd i kalvningsavdelningen och VIC-avdelningen.
”Djupströbädden kräver naturligtvis litet mera arbete, men vi har ändå inte ångrat oss”, berättar Vili. Alternativet skulle ha varit båskonstruktioner, men djupströbädden kändes som ett bättre alternativ med tanke på djurens välbefinnande. Det öppna området med djupströbädd har också fungerat bättre med tanke på kalvarna som får dia sina mödrar. Vid planeringsstadiet funderade vi litet på att korna skulle få amma sina kalvar, men vi gjorde ändå inga beslut beträffande indelningen i områden utgående från det.
”Då vi planerade ladugården var det inte lika aktuellt med att kalvarna skulle få dia sina mödrar som det är idag”, säger Vili. ”Nog pratade man om det, men mera konkret diskuterades det först litet senare.”
På Maitosilta övergick man till att kalvarna fick dia sina kor i slutet av år 2023. Till en början fick kalvarna vara med korna på halvtid, så att kalvarna var nattetid i kalvboxar och dagtid fick gå med sina mödrar på djupströbädden. Man övergick dock från halvdagslösningen och nu får kalvarna vara tillsammans med sina mödrar dygnet runt. Kalvarna har dock fortsättningsvis tillgång till en skild kalvgömma, där de får vara i fred om de så önskar.
”Korna håller kalvarna verkligt rena och efter att vi övergick till att kalvarna får gå med korna har kalvdödligheten sjunkit betydligt, och det förekommer just inte någon diarré”, berättar Vili.
Kalvarna får gå med sina mödrar i ungefär två veckor, men då det gällde den första gruppen prövade man på att de fick gå en hel månad. Nu väntar man på att se hurudana mjölkkor det blir av kalvar som börjat sitt liv med att fritt få dia sina mödrar.
Man vill satsa på förhållandena för de nykalvade korna också i fortsättningen. Virtanen anser att inledningen av laktationsperioden är en ytterst viktig del av mjölkkons liv.
För tillfället är mjölkkorna inte grupperade i avdelningar, men man drömmer om att bygga en extra ladugårdsflygel för de nykalvade korna, där det skulle finnas en egen robot bara för dessa kor. Då kunde de nykalvade korna vars mjölkproduktion är på stigande få den uppmärksamhet de behöver och på så sätt skulle man hjälpa till med att få laktationsperioden effektivt i gång.
<img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-394329" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-VIC.png" alt="" width="700" height="449" />
<h3>Utlokaliserat enligt behov</h3>
I och med den nya ladugården ökade antalet djur rejält. Man fyllde ladugården med egna djur så långt som möjligt och resten skaffade man som dräktiga kvigor, som föddes upp på en gård. Det stora antalet kvigor sänkte medelkalvningsgången tillfälligt på gården som satsar på hållbarhet, men så småningom håller man på och når den nivå som gällde innan utvidgningen.
Såsom fallet var då det gällde att utlokalisera uppfödningen av kvigor i samband med ladugårdsbygget, litar man på gården mångsidigt på utomstående kunnande och man har utlokaliserat en hel del. Gårdens egen arbetskraft koncentrerar sig på att sköta korna i ladugården, medan exempelvis ensilageskördandet och gödselspridandet sköts av entreprenör, om än Vili och Pasi sköter basarbetena på åkrarna själva.
Då medelkalvningsgången ökar, minskar naturligtvis behovet av djur för nyrekrytering. Avelsarbetet är ett av de arbeten som man låter andra utföra, och avelsplanen görs upp tillsammans med Fabas avelsspecialist Mirva Härkänen. Inom avelsplaneringen strävar man till ett jämnt flöde av djur för nyrekrytering och kalvningar jämnt fördelade året om. Bägge dessa faktorer underlättar en löpande vardag.
”Man behöver inte göra allt eller äga allt”, konstaterar Vili Virtanen. ”Man måste fundera över i vad man placerar kapitalet och vad den egna tiden räcker till”, tillägger han.
På Maitosilta har man hittills och även i fortsättningen gjort beslut och lösningar, för att vardagen ska löpa och att arbetet är så meningsfullt som möjligt. Det är också viktigt att inse vad den egna tiden och det egna orkandet räcker till för, och därför sköts en del arbeten av andra. I fortsättningen kan man också vid behov låta andra sköta mera, i synnerhet om djurmängden ökar.
<h3>Maitosilta oy, Somero</h3>
<ul>
<li>Delägare: Vili ja Pasi Virtanen</li>
<li>Besättning: 192 kor och 101 ungdjur, mest holstein och ayrshire, dessutom några jersey och korsningar</li>
<li>Åker: 230 ha, av vilket en liten del som bete</li>
</ul>
Text och foton Mirva Härkänen. Artikeln publicerades på finska i Faba magazine 1/2025

Välbefinnande och fungerande vardag - Faba

Välbefinnande och fungerande vardag

Nya servicenivåer för doser och avelsplaner 
Förändringar i bonussystemet 
År 2024 betalade vi tillbaka cirka 520 000 euro i bonus till våra kunder! I januari betalar vi också tillbaka den extra bonusen för inköp av doser till kunderna, totalt 73 000 euro.   
FabaBonus försvinner &#8211; ersätts av FabaETU 
I och med förnyelsen av våra servicepaket kommer den bonuskredit som Faba använder att fasas ut i slutet av 2025 och vi kommer att införa FabaETU-modellen, där kunderna får mer betydande rabatter och inköpsförmåner genom att centralisera sina dosinköp. För kunderna kommer FabaETU att lanseras redan 2025, omedelbart efter att det nya partnerskapsavtalet har börjat gälla. När FabaETU har lanserats upphör den gamla bonusperiodiseringen för kunden.

Förändringar i bonussystemet - Faba

Förändringar i bonussystemet

https://secure.gravatar.com/avatar/3668f5d2a17f90bc3fd8d6e73aabb0ed420e27d32601113377d8c656e83cc7a3?s=96&d=mm&r=g

Eve Kulmala

Det nya FabaMedicinskåpet gör läkemedelsredovisning och övervakning enklare – det är enkelt att hantera användningen, till och med på din telefon! I FabaMedicinskåpet håller du koll på de läkemedel som lämnas in till din gård och du kan tydligt se förändringar i mängden läkemedel i rapporteringssektionen.
Faba medicinskåp finns i Min gård och fungerar tillsammans med Magasinet-appen. När du köper ett medicinskåp får du Magasin för endast 5 euro och du kan använda Magasin i din övriga lagerbokföring.
Låt oss ta hand om djuren och ta ansvarsfull medicinering!

Nytt bonussystem

Tutustu myös näihin:

Könssorterad sperma – praktiska erfarenheter på finländska gårdar

Fart och ansvar