Lönsam mjölkproduktion i samarbete för lantbrukets fortgång

I Kiuruvesi, i eko-Finlands huvudstad, finns Milkkivei Oy, som fick sin början år 2012 som samarbete mellan fem bolagsmän. Delägarna är Anna-Saara och Antti-Lassi Tikka, Ulla och Matti Kauhanen samt Markku Siponen. Till skillnad från de flesta andra, är det inte fråga om ett familjeföretag, och frågan lyder därför, hur tre olika parter beslöt sig för att grunda en mjölkgård tillsammans.

”Varje part hade en hemgård med ungefär tjugofem kor som stod i båsladugård, och som sådana fanns det ingen framtid för att fortsätta. Alla visste att vi måste göra någonting, om vi vill fortsätta med mjölkproduktion”, berättar Anna-Saara. ”Milkkiveis historia börjar med att vi delägare fann varandra”. Då tre gårdar förenade sina krafter fick vi en lämplig mängd åker och arbetskraft med tanke på vardagens rutiner.

Våra planer började snart fokusera sig på en lösdrift för mjölkkor med tre robotar. Mjölkrobotarna var ett klart val, för ingen av delägarna ville längre börja mjölka. En ladugård med två robotar kändes liten, en med fyra kändes för stor, så tre verkade vara en lämplig storlek. I norra Savolax byggdes i början av 2010-talet också andra ladugårdar av samma storlek, där vi fick tips om ladugårdens modell: tre robotar verkade passa bäst i en modell med sex rader, där utfodringsborden är på ladugårdens långsidor.

Eurokrisen år 2012 försvårade finansieringen. Tilliten till framtiden och viljan att förverkliga en dröm man redan inlett var dock starka, och man började litet riskabelt att köpa kalvar på tillväxt i grannarnas ladugårdar med tanke på den nya ladugården. Smittosituationen i områdets besättningar gjorde att man fick fundera över taktiken hur man köper in djur. Delägarna bestämde sig sedan att köpa in en större besättning på sjuttio djur från Kopola i Pyhäjärvi.

Sommaren 2013 kunde man fira taklagsöl och på hösten flyttade korna från delägarnas tre gårdar till den rymliga och ljusa ladugården. Under sitt första hela produktionsår uppnådde Milkkivei en medelproduktion på 11 500 kg och året därpå överskred man 12 000 kg. ”De gamla korna tackade för bra förhållanden”, konstaterar Anna-Saara.

Den framgångsrika inledningen beror också på det arbete man gjort för djurmaterialet innan man grundade aktiebolaget: ”Våra besättningars medelproduktioner var redan i de gamla ladugårdarna ungefär 10 000 kg. Också de unga djuren som kom från besättningen i Kopola mjölkade utomordentligt, i medeltal över 10 000 kg under sin första laktationsperiod”. Djurens exteriör var i ordning, och man behövde inte gallra ut dem för att de inte lämpar sig för robotmjölkning. Senare, då man hade tillräckligt många djur, började man gallra ut bland de kor som det tog längst tid att mjölka.

Gemenskap redan i tio års tid

Milkkivei som fick sin börjar för tio år sedan mår fortsättningsvis bra. Medelproduktionen är fortfarande rejält över 12 000 kg, räknat som EKM är man nära 13 000 kg. Att det är en hållbar och produktiv besättning märker man på djurens medelkalvningsgång, 2,83, samt livstidsproduktionen på ungefär 29 500 kg för de kor som är vid liv. Mer än 15 % av korna i besättningen har mjölkat över 50 000 kg.

Under tio år har redan åtta kor på Milkkivei blivit premierade för att de mjölkat över 100 000 kg. Av dessa kor är Jännäri och Inari ännu med i ladugården. Det bör nämnas att Inari, som mjölkat över 120 000 kg, är dotter till en hundratonnare och dubbel champion på djurutställningen Tila-Mansikki, som arrangeras av husdjursklubben i norra Savolax.

Med djurmaterialet har man under årens lopp också uppnått andra framgångar. På Milkkivei ordnades år 2016 tillställningen Faban ÄpyliÄhvääri, och som tack donerade Faba ett embryo åt Milkkivei. Embryot blev följande år en tjurkalv, som VikingGenetics var intresserad av och beslutade köpa, och VR Elektros avelsvärde är fortfarande över 20.

Det senaste erkännandet för väl utfört arbete fick man under våren, då Milkkivei placerade sig bland de 500 bästa kontrollbesättningarna i landet, då man beaktade EKM produktion, mjölkproduktion och livstidsproduktionen för de kor som mönstrats ut.

Vi koncentrerar oss på mjölkproduktion

Anna-Saara, Ulla och Matti sköter arbetena på Milkkivei under vardagar. Antti-Lassi och Markku har fasta arbetsförhållanden utanför företaget och deltar i arbetet under veckoslut och kvällar. Varje delägare har förutom de dagliga rutinerna något eget ansvarsområde inom företaget. Uppdragen baserar sig på allas egna starka sidor och intressen. Anna-Saara och Ulla ansvarar för djuren, Matti sköter foderblandningarna och odlingsplaneringen, Antti-Lassi är specialiserad på ekonomistyrningen och Markku på stödfrågor.

Fastän det säkert skulle finnas kunnande och intresse bland de egna att utföra arbetena, har man på Milkkivei valt att använda sig också av utomståendes tjänster: ”Det är något helt annat, när någon arbetar med ett speciellt uppdrag dagligen och dessutom på många olika gårdar”, anser Anna-Saara. ”Genom att följa upp planerna kan man också lätt se både orsaker och följdverkningar och själva resultaten”.

Man utlokaliserade också uppfödandet av kvigor år 2016. Före det födde man upp kvigorna i delägarnas gamla ladugårdar. ”Det var besvärligt arbete och man ville föda upp kvigorna på lättare sätt. En utomstående uppfödare var egentligen det enda alternativet för oss, för på så sätt kunde vi minska arbetsmängden”. Marja och Jari Haverinen från Pulkkila har fött upp kvigorna. Samarbetet har gått bra. ”De koncentrerar sig på att föda upp kvigor och vi på att producera mjölk”, summerar Anna-Saara med ett leende.

Förutom delägarna finns det inga andra ordinarie arbetstagare. Sommartid har man i allmänhet en lantbrukspraktikant. Praktikanten har flera gånger varit hemma från Österrike, men senaste år hade man på Milkkivei en agrologstuderande från yrkeshögskolan Savonia. I år har man en agronomstuderande från Vik i Helsingfors.

En gång i månaden sätter vi oss ner hela gänget

En förklaring till Milkkiveis framgång har varit den systematiska styrningen. ”Alla fem delägare skulle aldrig någonsin vara samtidigt på plats, om man inte skilt ordnade möten. Vi strävar till att en gång i månaden sätta oss ner tillsammans hela gänget, och var och en berättar om sitt eget ansvarsområdes aktuella frågor för de andra”.

Då vardagen och samarbetet är planerat att rulla på utan möda, är det viktigt att också upprätthålla motivationen. Ett par gånger per år strävar hela gänget från Milkkivei att åka iväg och tillbringa litet ledig tid tillsammans. Under resan behandlar man ändå ofta också exempelvis det föregående årets resultat eller någon annan aktuell fråga. Senaste gång diskuterade man foder och de förändringar som hör samman med det, eftersom det under inkommande sommar för första gången under Milkkiveis historia är en entreprenör som skördar ensilaget. För att upprätthålla motivationen har man också utvecklat ett premieringssystem, där premieringen baserar sig på att man uppnått de målsättningar man ställt på olika delområden, såsom åkersidan, ekonomin och djuren.

Fortsättningsvis koncentrerar vi oss på djurens välmående

Senaste vår utvecklade man gårdens verksamhet genom att ta solpaneler i bruk. Den största förändringen under inkommande sommar är att en entreprenör för första gången har huvudansvaret för ensilageskörden. ”Vi vill satsa på effektiv och snabb ensilageskörd, och dessutom tror vi att ensilage som är gjord med självgående exakthack bevaras bättre”.

Inom produktionen koncentrerar vi oss fortsättningsvis på en bra EKM-produktion och friska kor som rör sig bra och är på allt sätt problemfria. På Milkkivei har djurens välbefinnande alltid varit och kommer alltid att vara i centrum för allt man gör: den här våren monterade man nya båsbäddar och inför sommaren skaffade man sig fläktar för att minska värmestressen och på så sätt underlätta fertilitetsproblem. ”I framtiden har vi ganska säkert också en rastgård. Det har vi pratat redan länge om”, avslutar de tre gemensamt.

Milkkivei Oy, Kiuruvesi

• Ägare: Anna-Saara och Antti-Lassi Tikka, Ulla och Matti Kauhanen samt Markku Siponen
• 164 holsteinkor och 36 ayrshirekor.
• 12mån. medelproduktion: 12347kg – 12964 kg EKM
• 250 hektar åker, av vilket ungefär 90 spannmål och 160 vall. Dessutom kontraktsodlingar på ungefär 80 ha.

Text: Heli Tikkanen, Bilder: Heli Tikkanen och Fabas arkiv