Fabas officiella kontaktuppgifter

<h2>Fabas officiella postadress</h2>
Faba anl 
PB 95
15871 Hollola
FO-signum: 2122611-3
<h2>Fakturor till Faba</h2>
E-faktura: 003721226113, operatör: BAWCFI22
Per e-post i pdf-format: laskut.faba@bscs.basware.com
Pappersräkningar: Faba anl, PB 908, 00026 BASWARE
&nbsp;
Vi accepterar främst e-fakturor. 
Alla fakturor måste ha en referens, vilket är namnet på abonnenten eller ett annat namn som han begär. 
Fakturor som skickas till våra andra adresser eller med ofullständig information kommer att returneras till avsändaren. 
I frågor som rör skicka fakturor, vänligen kontakta oss via e-post: invoice@faba.fi. 
För frågor om fakturans innehåll, vänligen kontakta din kontaktperson på Faba.

På gården Ojantakanen litar man på ayrshire och i den nya ladugården sörjer fyra GEA robotar för mjölkandet av dem.
&nbsp;
Gården Ojantakanen i Ylivieska är Jari Junnos hemgård, där han började som mjölkproducent år 1992. På gården hade man då en besättning som var typisk för den tiden, 18 kor i en båsladugård.
När Anu började jobba med på gården år 1999, blev en lösdriftsladugård för 45 kor klar. Ladugården utvidgades flera gånger under årens lopp, och till slut höll man 100 kor i den. Nu fungerar den gamla ladugården som stall för kvigorna.
Den nuvarande lösdriftsladugården med fyra robotar, som byggdes på samma gårdsplan, stod klar för fyra år sedan. I ladugården finns det 243 båsplatser för mjölkande kor samt utrymmen för kvigor som snart ska kalva, för sinkor och för kalvar som ännu har drickutfodring. Det är likadana utrymmen för djur och två mjölkrobotar i bredd på båda sidor om foderbordet som går mitt i ladugården. På ena sidan av foderbordet har man förstagångskalvarna och unga kor och på andra sidan håller man de äldre korna. Till skillnad från många andra nya ladugårdar har man på båda sidor en stor bakomgrupp, det vill säga vic-avdelning samt kalvningsbox.
”Vi planerade ladugården själva utgående från våra egna önskemål. Vi ville inte flytta djur, i synnerhet inte då de är sjuka, från ena sidan till den andra, över foderbordet. Därför har vi en stor bakomgrupp för djur som snart ska kalva, som nyss kalvat eller djur som på annat sätt kräver uppmärksamhet”, berättar Jari Junno om utrymmeslösningarna i ladugården.
På motsvarande sätt ville man ha utrymmen för kalvarna med dricksutfodring under samma tak, för arbetet med att flytta kalvarna till en annan byggnad och utfodra dem där lockade inte. De individuella boxarna för de mindre kalvarna är i ett eget utrymme med egen ventilation och de litet äldre kalvarna är i ladugården i gruppboxar med rikligt med strö. Alla kalvar får sitt drickfoder från automat.
<div id="attachment_391930" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-391930" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-391930" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/09/Junno3.png" alt="" width="800" height="530" />Man ville ha de kalvar som har drickutfodring under samma tak som korna och de har gott om utrymme.</div>
<h3>Brun boskap</h3>
Besättningen är en nästan ren ayrshirebesättning. För ett antal år sedan var en ungefär tredjedel av besättningen holsteinkor, men man sålde bort dem alla på en gång. I synnerhet utfodringen var besvärlig i en blandad besättning. Med en sådan utfodring som holsteinkorna krävde, blev ayrshirekorna feta, och valde man utfodring enligt ayrshirekornas behov, mjölkade holsteinkorna inte bra.
”Det är lättare att jobba med bara en ras och vi har alltid tyckt om ayrshire. Den har ihärdigt lynne, den är friskare, klövarna är bättre, mjölken har bra halter och foderomvandlingsgraden är bättre och därmed har den bättre kolavtryck”, motiverar paret Junno.
Besättningens senaste resultat visar att halterna är bra, fett 4,57 och protein 3,74 procent. Mjölkavkastningen förädlar paret Junno så den blir högre, för utvidgandet av besättningen syns i produktionsmängderna samt i variationer i kornas storlek och exteriör. Man tog alla kvigkalvar till nyrekrytering då man ville fylla den nya ladugården och i viss mån använde man också könssorterad sperma.
”Dessutom köpte vi kalvar, kvigor och kor av olika ålder med hjälp av Fabas specialist på djurmaterial Katja Tulppo. Vi ville ha djur av många olika åldrar, så vi inte sedan måste utmönstra mycket djur vid samma tillfälle”, berättar Anu Junno.
Fastän de inköpta djuren var bra, förstår paret Junno gott att ingen säljer sina bästa djur. Överst på listan över avelsmålsättningar har man just nu mjölkbarhet, juverexteriör och bra ben. Egenskaper som blir allt viktigare då man har robotmjölkning.
”Å andra sidan är det svårt att säga vilket som är den viktigaste målsättningen, eftersom alla är viktiga. Helheten avgör, och till tjurar väljer vi tjurar som är jämnt bra, man får inte stirra för mycket på en enskild egenskap”, säger Anu Junno.
Hon utför valet av tjurar tillsammans med Katja Tulppo, individuellt för varje ko. Till de bästa korna använder de X-Vik-semindoser. En liten avvikelse i ayrshirebesättningen utgörs av ay-holstein-jersey-treraskorsningsdjuren, som Anu Junno sysslar med. Korsningsdjuren ger mjölk och halter och lämpligt med variation i avelsarbetet. Semineringar med köttraser, angus och wagyu, använder paret Junno bara till kor som har problem att bli dräktiga. Paret Junno har dåliga erfarenheter av köttraskorsningar, och därför använder de dem inte i större utsträckning. ”Den extra inkomsten av köttraskorsningar är inte så betydande att det skulle löna sig. De kor som bär en köttraskorsningskalv går i sin tidigare och det är mera problem med kalvningarna, så därför har vi slutat med dem.”
<div id="attachment_391933" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-391933" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-391933" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/09/Junno2.png" alt="" width="800" height="533" />Paret Junno tycker om ayrshires ihärdighet och hälsa samt goda halter.</div>
<h3> Förebyggande hälsa</h3>
Besättningens hälsa bygger på förebyggande åtgärder och en privat hälsovårdsveterinär besöker gården med tre veckors intervall, då man undersöker dem som kalvat, gör dräktighetsundersökningar och avhornar kalvarna.
”Vi utför dräktighetsundersökningarna en månad efter semineringen. Då finner man de tomma djuren i ett tidigt skede, kalvningsintervallet hålls under kontroll och vi undviker andra problem”, säger Anu Junno.
Alla kor som kalvat undersöks i god tid innan seminerinsperioden börjar, så att man i god tid upptäcker eventuella problem med återhämtningen. Man har behövt ytterst litet egentlig fertilitetsvård i besättningen.
I besättningen har man 1,3 semineringar per kalvning och kornas kalvningsintervall är nästan exakt ett år, nämligen 363 dygn. Medelkalvningsgången är 2,6, trots att en ungefär tredjedel av korna i besättningen ännu är förstagångskalvare till följd av att man utvidgat produktionen. Kvigorna kalvar in vid 24,2 månaders ålder.
Som motvikt till förstagångskalvarna i besättningen finns Inkivääri, som snart blir hundratonsko, och som under sin långa karriär inte just varit sjuk, kalvningarna har löpt utan förlamningar och laktationsperioderna med friska juver. Det finns redan flera generationer av Inkivääris avkommor som mjölkar i besättningen. Dessutom finns det mer än ett tiotal kor i besättningen som kalvat mer än sju gånger.
Juverhälsan har bevarats god också i den nya ladugården. Som strö använder man separerad torrfraktion av gödseln, och paret Junno säger att det funnits mycket att lära sig om användningen av det.
”Då vi började använda det, fanns det just inte någon inhemsk information till buds och vi har själva fått fundera ut fungerande lösningar”, säger Jari Junno.
Torrfraktionen fördelas i båsen en gång i veckan och man drar av det från främre änden av båset bakåt varje dag. Det är noga hur mycket man lägger på per gång, så att det är en lämplig mängd strö. Om man lägger för litet, räcker det inte för en vecka. Om man lägger för mycket, börjar temperaturen stiga i ströet.
”Ströet fungerar bra och juverhälsan bevaras bra. De bakterier som orsakar juverinflammationer är de samma som tidigare när vi använde torv, och det har inte förekommit exempelvis klebsiella”, fortsätter Jari Junno.
<h3>Separerandet av mjölken övertygade</h3>
Till den nya ladugården valde man att fyra mjölkrobotar från GEA skötte mjölkandet och valet har visat sig motsvara förväntningarna. Man valde GEA som robotmärke av flera orsaker, av vilka den viktigaste var att man kan få mjölken från de olika juverfjärdedelarna separat.
”Summan som blir under strecket avgör. Vi levererar över 99 procent av den mjölk vi producerar till mejeriet, då man kan få mjölken från de olika juverfjärdedelarna separat och det är bara den mjölk som inte får levereras till mejeriet som åker ner i avloppet”, säger Jari Junno.
Den bortskilda mjölken leds till ett skilt avlopp, så att det inte ska hamna antibiotikamjölk i svämgödseln. Den viktigaste orsaken var inte det att man separerar gödseln till strö, utan möjligheten att man kan göra biogas av gödseln.
Anu Junno uppskattar möjligheten att fästa GEA:s armar för hand, vilket är en viktig egenskap i synnerhet vid de första mjölkningarna av förstagångskalvare. Ett plus som påverkade valet av märke var också att man kunde använda samma brunstkontrollsystem både i den nya ladugården och i den gamla, där man nu håller kvigorna. Man kan använda robotens alla funktioner via en app.
”Man kan sköta mjölkandet fast från Norge, släppa korna till mjölkning och bort därifrån, med telefonens skärm utan att någon ens är på plats”, berättar Jari Junno.
Paret Junno anser att kostnaderna med robot är rimliga och den service man sällan har behövt har varit lätt att få. Enligt Jari Junnos bedömning har man kunnat reparera nio fel av tio på distans med hjälp av den som dejourerar på servicen. Förutom husbondeparet arbetar fyra fast anställda arbetstagare på gården. Två jobbar som djurskötare i ladugården, den tredje sköter tillredningen av blandfodret och fördelandet av det och utför andra maskinarbeten på gården. Den fjärde arbetstagaren utför maskinarbeten och sköter reparerandet av maskiner. Familjens barn, 22-åringen och de 20 år gamla tvillingarna, arbetar sommartid på gården enligt behov och intresse.
Det finns inga klara planer om den följande generationen som tar över gården, utan föräldrarna vill låta barnen välja fritt och utbilda sig först. Paret Junno har inte just varit tvungna att söka arbetstagare, utan alla har kommit via en liten slump eller blivit kvar på jobb efter en utförd praktik. På gården har man praktikanter både från lantbruksskolor i närområdet och från yrkeshögskola. Nu när två av arbetstagarna är på våg för att studera, håller paret Junno på och gör en arbetsplatsannons, men månne det igen går så, att man finner någon lämplig redan innan någon hinner svara på annonsen.
Text och bilder: Eeva-Kaisa Pulkka. Berättelsen har tidigare publicerats i Faba magazine 3/2024

&#8220;Övning ger färdighet&#8221; och &#8220;bli inte liggande i fiendens eld&#8221; är visdomar som vi odlare känner bra till. Med den här inställningen strävar vi till att verka både som producenter och inom Fabas representantskap. I båda rollerna måste man försöka förutspå hur vår verksamhetsomgivning kommer att förändras, och hur man borde reagera på förändringarna. I framtidens avelsarbete och husdjursproduktion räcker det inte med att enbart veta vad vi själva vill med våra kor, utan vi måste också beakta konsumenternas och mejeriernas önskemål samt miljöaspekter. Jag tror att betydelsen av hälso- och hållbarhetsegenskaperna, mjölkens halter, foderomvandlingsgraden och juvrets balans ökar. Jag anser att vårt andelslags utbud är starkt inom de här egenskaperna.
En genetiskt högtstående besättning kommer till sin rätt under bra ledning. Faba har ett flertal produkter som underlättar vardagen och som stöder djurens hälsa, av vilka jag med erfarenhet kan rekommendera exempelvis <a href="https://faba.fi/drench-mate-letkutuslaite">slangutfodringsanordningen Drench Mate</a> och <a href="https://faba.fi/hydrafeed-elektrolyyttiliuos">elektrolytlösningen Hydrafeed</a>.
I ett andelslag har vi producenter en möjlighet att påverka. Även som en nybörjare som jag kan man uttrycka sina åsikter om man önskar. Arbetet som medlem i avelsutskottet ger möjligheter att påverka och dessutom får man mångsidiga kunskaper om avelsarbetet. Jag önskar också att medlemmarna i andelslaget modigt tar kontakt med medlemmarna i fullmäktige så vi tillsammans påverkar andelslagets verksamhet och i vilken riktning det utvecklas i framtiden. Ett kritiskt tänkande, ett annorlunda perspektiv och en bra motiverad synpunkt kan i bästa fall ändra riktlinjerna.
Eetu Heikkinen, Mjölkproducent, Norra Savolax 
Författaren är medlem i Fabas representantskap och i avelsutskottet. Artikeln har tidigare publicerats i Faba magazine 2-2024

Fabas sortiment är nu ännu bredare med tillägget av inhemska Biofarm-produkter. Biofarm erbjuder ett varierat sortiment som omfattar allt från kosttillskott för mjölkkor till liniment för hästar.
I vår webbutik hittar du Biofarm-produkter för olika lantbruksdjur, hästar och specialfoder som är utformade för att förbättra djurens välbefinnande, hälsa och livsmiljö. Besök vår onlinebutik för att se alla Biofarm-produkter!

NautaNetti är en välkänd kanal för köp och försäljning av nötdjur. Nu har den fått en ansiktslyftning och uppdaterats tekniskt till nutid. Eftersom data om nötdjur huvudsakligen behandlas på besättningsnivå på Min Gård finns Faba NautaNetti tillgängligt på samma ställe. Djur som är till salu finns i avsnittet Händelser och annonser i Min Gård som en separat flik. Det finns separata, lite olika listor för mjölk- och köttdjur. Den bekanta programvaran gör det enkelt att bläddra bland de djur som är till salu.
Faba NautaNetti är tillgängligt för användare av alla Nauta-program (Nauta, Maito Pro, Emo Pro, Liha Pro).
<a class="text-link" href="https://faba-osk.creamailer.fi/ac4/wIMAISp/x2XbnZVfM2mliewx0FOJ9" target="_blank" rel="noopener">Våra specialister på djurmaterial finns här</a> för att hjälpa dig med dina behov inom djurhandel.

Målet för Fabas existens är att hjälpa djurgårdarna att vara framgångsrika. Våra kärnfunktioner är tjänster som rör boskapens fortplantning och att utveckla djurmaterialet. Under den senaste tiden har andelslaget utvidgats och erbjuder ett flertal andra tjänster som antingen kan förebygga problem som skulle orsaka kostnader eller hjälper till att få ut mera av den potential som finns i besättningen. Detta vare sig det handlar om mjölkkogårdar eller dikogårdar.
Då man leder ett lantbruksföretag, finns det hela tiden en fara att man fattar beslut, som förbättrar produktiviteten på kort sikt, men som på lång sikt försämrar lönsamheten. Det kan finnas många orsaker till detta, av vilka en är att vissa kostnader är svåra att notera. Exempelvis kan kostnaderna att föda upp en kviga lätt bli obeaktade.
I världen publiceras varje år hyllmetervis med kvalitativ text om affärsverksamhet, men det finns beklagligt lite till buds som är tillämpat på finländskt lantbruk. Det lönar sig för var och en mjölkproducent som är intresserad av att förbättra lönsamheten att göra följande två sökningar på Google: ”Maitotilayrityksen kokonaisvaltaisen johtamisen käsikirja” och ”Kustannusten hallinnalla kannattavuutta maidontuotantoon”. Båda dessa texter finns endast på finska. Fem minuter på mobiltelefonens ruta medan man har bråttom med de dagliga rutinerna räcker inte, men en litet längre läsning med koncentration kan ge aha-upplevelser. Som ett tredje tips lönar det sig att bekanta sig med boken Talousviisas maatilayritys, också den endast på finska.
Fabas framgångar mäts inte i andelslagets bokslut, utan i om andelslaget lyckats hjälpa sina kunder att vara framgångsrika. Andelslagets medlemmars behov förändras, och för att kunna svara på dessa förändringar, förbereder vi en Palvelu24-reform. Mera om detta senare.
Ilkka Pohjamo 
Artikelns författare är vd för Faba. Artikeln publicerades i Faba-tidningen 2-2024.

Människorna på gården Jokimaa i Askola blir ofta ivriga att fundera över nya idéer och det ger resultat. En biogasanläggning producerar elektricitet och värme på mjölkgården. Man drar också nytta av rötningsresten. 
Biogasanläggningen producerar elektriciteten och värmen på mjölkgården. Rötningsresten från anläggningen separeras till strö för korna och efter det utnyttjas det använda ströet som gödsel som ger ny vall till foder. Människorna på gården Jokimaa i Askola har för vana att bli ivriga över att överväga nya idéer och det ger resultat. 
Den kuperade terrängen mellan sjöarna Koukjärvi, Tiiläänjärvi och Vähäjärvi i Askola gjorde intryck, då evakuerade människor från den tidigare finländska kommunen Hiitola i Karelen letade efter nya hem för sina familjer och kor.
<h3>Idén om den ljusa lösdriftsladugården kom från Sverige</h3>
Marjo och Ari Ahonen, som äger mjölkgården Jokimaa, har under sin karriär modigt gett sig in på nya projekt efter noggrant övervägande. En av dessa är miljölösdriften, det vill säga en hög kall lösdriftslösning som är byggd i en växthusstomme, med ljusinsläpp i taket och ventilation via taknocken. Man hämtade idén för lösdriftsladugården från Sverige, för det fanns inte just sådana lösningar i Finland ännu år 1995.
”Vi blev förtjusta i hur ljust det var inne”, minns Marjo om investeringen.
Då det strikta systemet med kvoter för mjölkproduktionen började lätta, utvidgade man den kalla lösdriften och ökade antalet mjölkkor till sextio.
<h3>Planer på robotladugård</h3>
På Jokimaa kommer man bra ihåg år 2012, för då stod ladugården med två robotar klar. Detta efter långa funderingar hur man kan minska arbetsbördan. Mjölkstationen med sex platser var i utrymmen som blev klara år -79 och arbetet med den växande besättningen började ta på krafterna.
”Vi märkte att våra kroppar inte klarar av mjölkning i station för evigt”, konstaterar Ari Ahonen.
Man övervägde investeringen noggrant, och Jouni Pitkäranta, som man valde till planerare, visade sig vara en verklig yrkesman.
Man förberedde sig för robotkulturen i några år innan ladugården stod klar: man förädlade korna, avhornade dem och gallrade bland dem med tanke på den stora förändringen.
I och med den nya robotladugården ökade man antalet mjölkande kor. Förutom etthundra ayrshirekor kom det trettio holsteinkor i ladugården. De första månaderna i den nya ladugården visade att allt fungerade bra.
<h3>Kornas hälsa följs noga upp</h3>
I och med robotladugården ändrade arbetet med korna. Med mjölkstation blev korna individuellt granskade i samband med att de mjölkades, med robot har den fysiska kontakten till korna minskat. Kontrollen av besättningen är nu ännu viktigare än tidigare också av den orsaken, att man har flera kor. Man kontrollerar noggrant dagligen brunster, juverhälsan och eventuella åkommor.
Nu är datatekniken till stor hjälp. Programmen berättar om varje kos brunst och hur den idisslar samt föreslår rätt tid för seminering. Den uppdaterade informationen är hela tiden med i fickan, alltså i mobiltelefonen.
”Programmen är så bra, så vi vet mera om kornas hälsa än om vår egen hälsa”, säger Marjo leende.
<h3>Gårdens elektricitet och värme kommer från biogasanläggningen</h3>
Gården Jokimaas biogasanläggning har varit i användning i några års tid. Den skulle bli klar först i de här tiderna, men försäljaren lyckades övertala dem. Enligt Ari Ahonen var det bra att investeringen gjordes litet tidigare, för priserna på anläggningen har gått upp ganska rejält efter att man skaffade sig den.
Biogasanläggningen är en stor investering, men man sparar genom att man ersätter inköpt energi med den energi som anläggningen producerar. På gården Jokimaa har man nått sin målsättning. Med värme från reaktorn håller man boningshuset, maskinhallen och bruksvattnet varmt. Biogasanläggningens generator producerar elektricitet för gårdens eget behov och man säljer också en del.
Om oljepriserna skjuter i höjden eller tillgången blir osäker, skulle man kunna använda sig av gårdens biogasanläggning.
”Om man skulle börja rena gasen och göra den till tryckgas, skulle man kunna få drivmedel till traktorn”, funderar Ari.
<h3>Ströet går via biogasanläggningen</h3>
Det används torrpressad gödsel som strö i många ladugårdar. Men det är mindre vanligt att gödseln förädlas till strö efter att ha gått genom biogasanläggningen, det vill säga man pressar det av rötningsresterna. På gården Jokimaa har man tagit denna cirkulation i användning.
<div id="attachment_390604" style="width: 673px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-390604" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-390604 size-full" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/06/Jokimaa_biokaasulaitokselta-kuivikkeeksi.png" alt="" width="663" height="476" />På Jokimaa gård förädlas gödsel till strö genom en biogasanläggning, vilket innebär att det pressas ur rötresten.</div>
Enligt Ari Ahonen har det varit mycket att lära sig då det gäller inställningar och såll. I synnerhet då det gäller timingen med inmatningen i gasanläggningen och produktionen av strö gäller det att vara noggrann.
”Det är ett känsligt system. Reaktorn lever sitt eget liv och separatorn borde fungera direkt, och där finns ingen buffert”, förklarar Ari.
Strö som är pressat av rötningsrester, det vill säga rejekt, är basiskt, så rätt använt fungerar det inte som grogrund för sjukdomsalstrare. Det pressade ströet bör dock användas direkt, för annars kan bakterieverksamheten komma i gång.
På grund av bakteriefaran är det också viktigt, att man noga skrapar ut den gamla gödseln under korna innan man lägger nytt strö. På gården Jokimaa har man inte haft problem med bakterier. Om man varit tvungen att komplettera det strö man pressat av rötningsresten, har man blandat det med hackad halm.
<h3>Från under korna till gödsel för vallarna</h3>
Det strö man pressat av biogasanläggningens rejekt skrapar man ut från under korna och blandar med svämgödseln och vidare ut som gödsel på åkrarna.
Enligt Ari Ahonen är den svämgödsel som cirkulerat via biogasanläggningen lättare att pumpa och sprida ut på åkrarna, och luktar inte. Denna gödsel är också lättlöslig.
Man inleder gödslandet av vallarna på våren med handelsgödsel. Då vallen kommit bra igång med tillväxten, sprider man svämgödsel på växtligheten. Mellan den första och andra vallskörden sprider man mera svämgödsel.
<h3>Bra resultat med bra foder och avelsarbete</h3>
På gården Jokimaa har man kommit fram till att man producerar fodret noggrant och ordentligt. Man tar prover från varje ensilageskörd och varje skifte och av dessa gör man en lämplig blandning. Sedan tillsätter man mäsk och ett allfoder som man skräddarsytt för gården.
– Vi har noterat att den här foderlösningen är litet dyrare, men vi får det igen i form av djurens bättre hälsa och produktion, berättar Marjo Ahonen.
Enligt Marjo Ahonen är gårdens avelsmålsättningar en bra avkastning, bra halter, mjölkbarhet och hälsa. Avelstjänsterna skaffar gården Jokimaa sig från Faba.
Fabas Essi Paavola har rätt nyligen börjat arbetet som kundansvarig och specialist på djurmaterial för gården Jokimaa. Enligt henne fungerar allt bra på gården, djuren mår bra och det långsiktiga avelsarbetet bär frukt. Enligt Paavola görs valet av tjurar, bedömningen av djuren och exteriörbedömningen av förstagångskalvarna tillsammans med Marjo Ahonen.
– Speciellt värmer det hjärtat att man i dagens holsteindominerade Finland bevisligen kan uppnå toppresultat med en ayrshirebesättning, tillägger Essi Paavola.
På gården Jokimaa var kornas medelproduktion senaste år 13 589 kg EKM. För ayrshirekorna var den 13 387 kg EKM och för holsteinkorna 14 376 kg EKM. På gården har man haft sex hundratonskor.
<div id="attachment_390603" style="width: 760px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-390603" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-390603" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/06/Jokimaa_Marjo-ja-liina.png" alt="" width="750" height="561" />På gården Jokimaa har det funnits sex hundratonnare. En av dem är kon Liina, som blir klappad av Marjo Ahonen.</div>
<h3>Gårdsteamet samlar kunnandet</h3>
På gården Jokimaa svarar Marjo för avelsplaneringen, bokföringen och kalvarna. På Aris ansvar är bland annat semineringarna och besättningens hälsa. Gården har ett avtal om att överlåtandet av mediciner så de kan vaccinera korna själva enligt veterinärens anvisningar.
Av barnen i familjen deltar Antti dagligen i arbetena på gården och bland annat tillverkandet av blandfodret är på hans ansvar. Anttis syster bor i Helsingfors men hon kommer ofta och hjälper till på gården. Den andra dottern i familjen är lantbrukare på en gård i Toholampi.
ProAgrias rådgivare gör upp gårdens stödberäkningar och odlingsplaner. Foderplaneringen är på Hankkijas ansvar. Man har ingen anställd arbetskraft på gården men man använder avbytare regelbundet.
Gården Jokimaas eget gårdsteam sammanträder en gång per år för att fundera över gårdens arbete och framtid. Förutom husbondefolket är bl. a. veterinären samt representanter för mejeriet, ProAgria och Hankkija med i teamet.
<h3>Stor förändring på gång</h3>
Under den här växtperioden fattar man stora beslut på gården Jokimaa. Antti håller på och tar en större roll i skötseln av gården. En specialist grubblar som bäst, om man ska göra om gården till ett aktiebolag eller en sammanslutning. Det är ingen brådska.
”Sådant som man gör bara en gång i livet, vill man göra på det bästa sättet”, avslutar Marjo Ahonen.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-390601" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/06/Jokimaan-tila.png" alt="" width="927" height="440" />
<h3>Mjölkgården Jokimaa, Askola</h3>
Marjo Ahonens morföräldrar kom till de här trakterna tillsammans med 11 andra karelska familjer. De köpte herrgårdens marker med en frivillig affär. Man bröt ut egen mark åt alla familjer, men till en början använde man herrgårdens ladugård som en gemensam ladugård. Där placerades också Marjos morföräldrars sex kor. År 1986 tog Marjo och Ari Ahonen över produktionen med 24 kor.
<ul>
<li>Ägare: Marjo och Ari Ahonen</li>
<li>Besättning: ca. 130 mjölkkor, majoriteten ayrshire, resten holstein</li>
<li>Medelproduktion: 13 589 EKM kg</li>
</ul>
Text och bilder: Lassi Lähteenmäki

Sörj för smittskyddet på din gård
Varenda företagare måste förbereda sig för risker i sin verksamhet. Det finns risker förknippade med ekonomi, personer, affärsverksamhet, kontrakt, ansvarsfrågor, IT-säkerhet, miljöfrågor, avbrottssäkerhet och så vidare. Listan är oändlig. Det är förnuftigt att vara förberedd, men var ska man finna hjälp, när det inte är möjligt att själv sätta sig in i all riskhantering?
Vikten av biosäkerhet, alltså smittskydd, framhålls i takt med att produktionsenheternas storlek växer. En sanering av stora mängder djur och stora produktionsutrymmen är för djurägaren inte bara en psykiskt och fysiskt tung ansträngning utan är också ekonomiskt sett ytterst belastande. De allt strängare kraven, exempelvis på salmonellaförsäkringar för kontraktsproducenter för livsmedelsindustrin, påminner också dem om saken, för vilkas del riskerna ännu inte realiserats. Det samma gör återkommande nyheter om smittoepidemier, såsom afrikansk svinpest eller fågelinfluensa.
Faba som ditt eget andelslag vill hjälpa din gård med att förbättra det inre och yttre smittskyddet. Med det yttre smittskyddet avser man verksamhetsmetoder, med vilka man förhindrar att smittosamma sjukdomar kommer till besättningen utifrån gården. Det inre smittskyddet omfattar de åtgärder, med vilkas hjälp man klarar av att sköta de sjukdomar som bryter ut på gården utan att de sprider sig utom kontroll till hela besättningen.
Smittskyddskartläggningar på gårdarna utförs av de av Fabas seminologer som fördjupat sig i biosäkerheten samt Emovets veterinärer. Man kan använda sig av Neuvo-finansiering till kartläggningen. Vid kartläggningen söker man tillsammans efter riskpunkterna i smittskyddet och gör upp åtgärdsplaner för dem. Man kan finna mål för förbättringar då det gäller grupperingen av djuren, smittspärren, tvättpunkter eller hur skadedjur kommer in i produktionsutrymmena.
Från andelslaget får du hjälpmedel, anordningar och yrkeskunniga människor för att förbättra smittskyddet på din gård. Faba köpte i oktober Kuopion Desinfektiopalvelu Oy, som specialiserat sig på att bekämpa skadedjur och ohyra, desinfektion och mögelbekämpning. Nu har du också gediget kunnande då det gäller att bekämpa skadedjur i din användning. Låt oss tillsammans minimera smittoriskerna!
Marja Eskelinen, 
Författaren arbetar som chef för reproduktiva tjänster på Faba.

Gården Maitorantala befinner sig på en vacker plats på stranden av Nurmijärvi i Sysmä i landskapet Päijänne-Tavastland. Från gårdsplanen öppnar sig en sluttning mot sjön och ladugården befinner sig på en annan sluttning. Husbondeparet på gården, Jonna och Ville Nieminen, lever en bråd och intressant tid. På tu man hand driver den en mjölkbesättning med en robot och förutom en tre år gammal son har de också en dotter som föddes i augusti. Just nu är Jonna föräldraledig, men arbetar förutom på den egna gården normalt också till 50 % som VikingGenetics embryoöverföringsveterinär. Verksamheten i ladugården är planerad så att arbetet kan skötas av 1,5 personer.
Ville övertog gården år 2013 och Jonna kom med år 2015. Lösdriften för kvigor byggdes tre år senare och den nya robotladugården stod klar år 2021. Det viktigaste kriteriet då man byggde ladugården var att den skulle bli lättskött. Arbetena i ladugården måste gå att skötas av en person och vem som helst borde klara av det. En klar arbetsfördelning ökar effektiviteten.  Ville svarar för maskiner och foder samt en stor del av ladugårdsarbetet. Jonna koncentrerar sig på avelsarbetet, arbeten med att få djuren dräktiga samt veterinärarbeten. Fabas seminologer kommer också och seminerar vid behov. Man beslöt sig för särutfodring för att det var så lätt och den bevaras likadan oberoende av vem som utfodrar.
<div id="attachment_387780" style="width: 310px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387780" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387780" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-7-saappaiden-pesu.png" alt="" width="300" height="427" />Rätt placerade stöveltvättstationer bidrar till ladugårdens sjukdomsskydd och smidigheten i arbetet.</div>
I samband med att man utvidgade ladugården köpte man bara nio kvigor från två besättningar. Man köpte kvigorna under sommaren, så att man kunde ordna karantänen på betet. På grund av att man satsade på smittoskyddet hade man först litet brist på kor i ladugården. Lösningen lönade sig, för man har inte haft några smittosamma klövsjukdomar på gården, eller exempelvis kryptosporidios eller mycoplasma.
Fabas Sanna Kosonen arbetade länge som gårdens expert på djurmaterial. För en tid sedan blev Heikki Kirjavainen ny rådgivare för gården, och då artikeln gjordes var han på gården och gjorde exteriörbedömningar och gjorde upp ny avelsplan.  ”Besättningens avelsmål har varit att djuren är jämnstora, i synnerhet för holsteindjurens del söker vi en rimlig storlek”, berättar Jonna. Likaså har det varit viktigt att korna lämpar sig för robotmjölkning. Embryospolningar utför man ungefär en gång om året på gården och man gör en del embryoöverföringar.
<div id="attachment_387782" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387782" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387782" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-2.png" alt="" width="800" height="381" />På Maitorantala gård tas hänsyn till djurens välfärd på många sätt.</div>
<h3>Smittskyddet under kontroll</h3>
Omgivningen kring ladugården och lösdriften för kvigorna är städad, och det finns inga extra skräphögar på gården, där gnagarna kan bygga bon. Dåligt foder förs till gödselstaden för torr gödsel och inköpt foder är skyddat i silon. På så sätt har gnagarna inte tillgång till foder, som skulle hjälpa dem att föröka sig. Skadedjuren kommer heller inte in i väl skyddade ensilagestukor för att förorena. Planen över bekämpning av skadedjur är inskriven i gårdens plan för egenkontroll. Familjen Nieminen tänker bygga silon för ensilaget för att förbättra biosäkerheten.
Gårdsplanen har sandbotten, runt ladugården har man dessutom grus samt betongplatta framför dörrarna. Med tanke på biosäkerheten är en asfalterad gård bäst och det är också en framtidsdröm för paret Nieminen. Fram till dess håller man gårdsplanen och vägarna i så bra skick som möjligt och torra. Med gyttja på gården kan transportbilarna hämta djursjukdomar till besättningen eller sprida dem vidare.
Förmedlingskalvarna har en gruppigloo längre bort från ladugården. Vid behov gör man alltid på samma platser ett vänteområde av flyttbara grindar för djur som åker till slakt. ”Djuren förs till området som är försett med foder och dricksvatten för att vänta på transport. Slaktbilens chaufför kan självständigt hämta djuren”, berättar Jonna. Även förvaringen av kadaver är längre bort från ladugården. På så sätt behöver transportbilarna inte komma så värst nära ladugården.
<div id="attachment_387785" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387785" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387785" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-5-noutoiglu.png" alt="" width="800" height="397" />Förmedlingskalvarna har en gruppigloo längre bort från ladugården</div>
Mjölkkammaren är i den ände av ladugården som är närmast vägen, dit mjölkbilen kommer lätt utan att behöva köra omkring på gårdsplanen. ”Detta är i det här fallet ändå inte den bästa lösningen med tanke på biosäkerheten. Rutten för de fordon som fördelar foder åt korna korsar mjölkbilens rutt. Vi beslöt oss ändå för den här lösningen, för att inte behöva transportera fodret bakom ladugården och över rutten då man transporterar bort gödsel”, berättar Jonna och betonar att de på det här sättet fick ladugården i övrigt att fungera bra.
Vid fördelningen av foder, strö och vid tömning av kalvnings- och sjukboxar använder man sig av samma kompaktlastare, som tvättas direkt efter smutsiga arbeten. ”Vårt mål är att ha en minilastare till efter ett par år, så att vi har en skild apparat att fördela foder med och en skild för smutsiga arbeten”, konstaterar Jonna.
Förutom gnagarna kan också fåglarna hämta med sig smittor till besättningen. I Maitorantalas ladugård är fönstren täckta med nät, för att fåglarna inte skall komma in. På vintern är dörrarna stängda, och man ser inte mycket fåglar. I ladugården finns det inga sittplatser för fåglar ovanför foderbordet, så det kommer ingen avföring i fodret. Man har funderat på att skaffa sig BirdAlert för att skrämma bort fåglar och man skall förse fönstren i kvigornas lösdrift med nät.
Det finns en dörr för besökare som är tydligt utmärkt med skyltar och människorna på gården använder en egen ingång. Innanför dörren har man en korrekt smittsluss. Den smutsiga och rena sidan skiljs åt av en bänk. De egna ytterkläderna och skodonen lämnas på den smutsiga sidan. På den rena sidan kan besökarna välja åt sig en lämplig overall och rena stövlar bland gårdens skyddskläder. På den rena sidan finns det tvättställ, tvål och engångspapper att torka händerna med. Med hjälp av smittslussen strävar man till att förhindra att smittor kommer till besättningen med besökarna. Om många utomstående besöker gården, ökar också risken för att det skall komma smittor.
<h3>Mjuk avvänjning</h3>
Djupströboxarna för korna som ska kalva samt de amkor som diar kalvar ströas med halm. Vid behov skiljer man av en del av de här boxarna till sjukbox. Insjuknade djur kan också hållas bakom roboten. Som veterinär klarar Jonna av att bedöma vilka sjukdomar som är smittande, det vill säga när man måste isolera djuret från de andra och boxen måste rengöras särskilt noga. Skilda kalvningsboxar och sjukboxar är den säkraste lösningen, men av kostnadsskäl valde man den nuvarande metoden i ladugården.
Ströbädden i boxarna byts ut med tre månaders intervall, och då man sprider man kalk på botten som desinfektionsmedel. I övrigt håller man boxarna torra och sprider Stallren nu och då. Om det kommer mycket utsöndringar i boxen, tar man bort en del av ströet och hämtar nytt i stället. ”Det är viktigt att komma ihåg, att boxarna inte får vara för fulla. I kalvningsboxen är det högst två kor samtidigt”, betonar Jonna.
På gården använder man sig av amkor. Kalvarna är med sin mor i ungefär 1–3 dagar. Om det är fullt hos amkorna, får kalven vara litet längre med sin mor. Kalvarna är med amkorna tills de är 2–3 månader gamla, varvid de avvänjs. Man avvänjer alltid två kalvar i gången, med vissa undantag. Avvänjningen sker i två faser, där man först förser kalvarna med en nosplatta, som förhindrar dem från att dia, men kalvarna får ännu vara tillsammans med amkorna i 1–2 veckor. Under den här tiden följer man med att kalven äter tillräckligt med foder. Efter detta förs kalvarna till kvigornas lösdrift. Avvänjningen sker mjukare och det är sällan kalvarna klagar högljutt. Om det är två som flyttas samtidigt går det lättare och är mindre stress.
Ur biosäkerhets synpunkt innebär amkorna en risk. Då småkalvar och kor är i samma utrymme kan kors sjukdomar överföras till kalvarna. Kalvarna växer dock ytterst bra, eftersom de kan dricka så mycket de vill och de mår också bra. Av denna orsak bevaras också motståndskraften bra. Amkorna sparar dessutom skötarnas arbete.
<div id="attachment_387784" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387784" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387784" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-4-vasikoiden-nenalapat.png" alt="" width="800" height="415" />Avvänjningen sker i två faser, där man först förser kalvarna med en nosplatta, som förhindrar dem från att dia, men kalvarna får ännu vara tillsammans med amkorna i 1–2 veckor.</div>
<h3>Separerad gödsel och bra hygien</h3>
Med hjälp av gruppering av djuren kan man förhindra att smittor utifrån skulle spridas till hela besättningen samt beaktar de olika gruppernas behov vid utfodringen. På gården Maitorantala finner man följande grupper: de som ska kalva, de sjuka, de som är i sin, två grupper som mjölkar, kalvar som ska avvänjas, årsgamla kalvar samt dräktiga kvigor. Under den vecka korna läggs i sin är de i en egen grupp. Man har egna gödselskrapor för ströbäddarna och de mjölkande kornas avdelningar och likaså tvättar man inte vattenkärlen i olika avdelningar med samma borstar. Man tvättar dricksvattenkärlen regelbundet och dessutom om de har blivit smutsiga.
Man använder separerad gödsel som strö åt korna. Man beslöt sig för detta, för man ville ha djupa bäddar med mycket strö, där korna trivs att ligga. Alternativen var separerad gödsel eller sand. Man var osäkra på hur sanden skulle inverka på maskinernas hållbarhet samt sandens tillgång och pris. Gödsel har man tillgång till hela tiden och är ett ekologiskt strö. Vid separeringen blir fosforn kvar i ströet, så det är mindre näringsämnen i den svämgödsel man sprider ut på åkern. Som strö är separerad gödsel mjuk och dammar inte. Man sprider ut strö i liggbåsen med minilastare.
<div id="attachment_387786" style="width: 310px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387786" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387786" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-6-separoitu-lanta.png" alt="" width="300" height="451" />Den separerade gödseln är mjuk och dammfri som strö. Det är också ett ekologiskt alternativ.</div>
Roboten har en stordisk tre gånger per dag. Om det kommer mjölk som går separat, sker det en lättare tvätt efter det. I övrigt görs en het ångsköljning efter varje ko. Juverhälsan har varit bra och mindre än 10 % av korna har haft kliniska juverinflammationer. Målsättningen är att ytterligare minska förekomsten av juverinflammationer, fastän situationen redan nu är bra. ”Även avelsarbetet har en stor betydelse då det gäller juverhälsan”, konstaterar Jonna. ”För små spenar släpper lättare med luft, vilket sedan leder till att bakterier kommer in i juvret”, fortsätter hon.
På väg ut ur ladugården är det lätt att tvätta stövlarna vid tvättplatsen då man ska bort från gödselgången. Då man går bort från djuren stiger man inte heller in på foderbordet, utan man går ut via gången. På gården Maitorantala har man funderat noggrant på biosäkerheten beträffande många saker, om än man också varit tvungna att kompromissa. Det kan hända att man någon dag har en robot till på gården samt att man producerar biogas. Tiden och lönsamhetskalkylerna får utvisa.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-387783" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-3.png" alt="" width="800" height="312" />
<h3>Gården Maitorantala</h3>
<ul>
<li>Ägare: Jonna ja Ville Nieminen</li>
<li>Av besättningen är litet på 50 % holstein, resten ayrshire</li>
<li>Åker i odling ca 100</li>
</ul>
&nbsp;
Text och bilder: Anna Oksa-Pulliainen. Artikeln har publicerats på finska i Faba magazine 4/2023.

Inom svin- och fjäderfäproduktionen har man redan i många år fäst speciell uppmärksamhet på biosäkerheten, alltså att skydda sin produktion mot djursjukdomar. På nötkreaturssidan har frågan än så länge inte fått lika stor uppmärksamhet, fastän exempelvis en salmonellasanering på en nötboskapsgård kan bli dyr och ta flera månader i anspråk. Att skydda foder och dricksvatten, en allmän renlighet och bekämpning av skadedjur är metoder, med vilka man håller smittoriskerna under kontroll också på nötgårdar. Största delen av salmonellafallen på djurgårdar inträffar på nötgårdar, och de kostnader de ger upphov till ersätts i allmänhet av mejeriernas eller slakteriernas gruppförsäkringar. Djurtrafiken, besökare på gården och platser i närmiljön som lockar till sig gnagare och fåglar ökar risken för salmonella. Exempelvis saker som förvaras längs väggen ger skydd åt gnagare, och spannmål som fallit på marken lockar fåglar och gnagare. Om man har stora problem med gnagare eller fåglar, lönar det sig att förlita sig på professionell hjälp. Även yrkesmänniskor inom djurhälsan kan utföra en Biocheck-kartläggning, som ger iakttagelser och tips beträffande biosäkerheten.
Risken finns alltid, men man kan kontrollera den. Pohjola Försäkring är Finlands ledande då det gäller salmonellaförsäkringar.
Kari Tourunen, Riskchef, lantbrukskunder
Pohjola Försäkring

Vi söker till vår grupp en utvecklande specialist som vill vara i nyckelroll angående förbättring av ett omfattande kundförhållande i mjölkkobesättningen, behärskande av djurmaterial samt fertilitet och produktivitet. Vi jobbar med mjölkkobesättningar och skapar avelstjänster med hög kvalitet åt dem.
<h3>Din uppgift:</h3>
<ul>
<li>Du genomför avelstjänster: Du arbetar nära till besättningar och bjuder på Fabas avelstjänster, som främjar besättningens produktivitet och utveckling. Ditt arbetsområde är Jakobstadsnejden.</li>
<li>Försäljning och tjänster: Du har ansvar för försäljning av semindoser och embryon samt erbjuder tjänster angående reproduktion och fertilitet. Din målsättning är att förstärka kundförhållanden och att utveckla gårdens resultat.</li>
<li>Marknadsföring och nätverksarbete: Du deltar aktivt i marknadsföringstillfällen och bygger upp starka nätverksrelationer.</li>
</ul>
<h3>Vi förväntar oss av dig:</h3>
<ul>
<li>Bra förståelse av affärsverksamhet: du har en bra uppfattning om boskapsgårdens ekonomiska verksamhet och har erfarenhet av branschen.</li>
<li>Språkkunskaper: du behärskar flytande både finska och svenska</li>
<li>Brinnande för kund- och försäljningsarbete: Du är äkta driven av kundbetjäning och försäljning</li>
<li>Färdigheter i samarbete och nätverksarbete: Du kan bilda starka förhållanden och kan jobba i samarbete med olika intressentgrupper.</li>
<li>Utbildning och erfarenhet:  Du har lämplig utbildning, t.e.x. agrolog (YH) samt arbetserfarenhet av branschen.</li>
</ul>
<h3>Vi erbjuder</h3>
<ul>
<li>Bra introduktion och vidareutbildning</li>
<li>Stöd av ett yrkeskunnigt team.</li>
<li>Ett intressant och mångsidigt jobb samt ett sparrande arbetssamfund</li>
<li>Möjligheten att utveckla sig i branschen</li>
</ul>
Körkorten är obligatorisk p.g.a. att den här uppgiften kräver resande i Jakobstadsnejden. Vi se fram emot din ansökan, ifall du är ett proffs med motivation och som delar vårt intresse för mjölkproduktion! Bifoga med din meritförteckning och berätta varför just du skulle vara ett perfekt tillägg i vårt team.
Mera information om arbetsuppgiften ger: försäljningschef Liisa Rampa tfn. 040-311 5078. Sänd ansökan med meritförteckning senast 20.12.2023 per e-post: <a href="mailto:rekry@faba.fi">rekry@faba.fi</a>

Fabas officiella kontaktuppgifter

Fabas officiella postadress

Fakturor till Faba

Toiminnot