Tjurarna

<h2>Fabafuture -framtiden är gjord idag</h2>
Utvecklingen av mjölkkor och avel av olika egenskaper är ett långsiktigt arbete. Resultaten, både framgångar och misslyckanden, kommer att synas först efter 4-5 år. På Faba vill vi försäkra om att våra kunder kommer att fortsätta att lyckas i framtiden och ha tillgång till precis rätt animaliskt material.
Fabafuture är en enhet som förser boskapsägare med framtidens animaliska material och de tjänster som behövs för dess utveckling.  Utgångspunkten för planeringen är alltid gårdens behov och mål för utveckling av animaliskt material. Fabafuture använder sig av faktabaserad information från besättningen, som analyseras av Fabas experter. Utifrån denna information hjälper vi våra kunder med val av djur och avelsplaner så att gårdens animaliematerial utvecklas i framtiden och gården uppnår bästa möjliga ekonomiska resultat.
Fabafuture ger mjölkgården alla verktyg som leder till framgång: det bredaste utbudet av internationella tjurar, sexade semen, embryon, djurflödesprognoser, optimal användning av nötkreatursrasen och mångsidig avelsplanering. Framtiden är gjord idag!
<h2>Fördelarna med vårt tjurmaterial</h2>

<ul>
<li>Ett friskt och hållbart djurmaterial</li>
<li>Låg inavelsgrad</li>
<li>Tillförlitliga avelsvärden</li>
<li>Det nyaste genmaterialet</li>
</ul>

<ul>
<li>Hög produktion</li>
<li>Höga halter i mjölken</li>
<li>Jämn mjölkmängd</li>
<li>Kor som lämpar sig för robot</li>
</ul>

<ul>
<li>De bästa halterna</li>
<li>Ekonomisk effektivitet</li>
<li>Mångsidigt urval</li>
<li>Bra fruktsamhet</li>
</ul>

<ul>
<li>Bra foderomvandlingsförmåga</li>
<li>Lämplig storlek</li>
<li>Miljövänlig</li>
<li>Nötboskap som utvecklas</li>
</ul>

<h2>Stort urval av tjurar</h2>
I Fabas urval av tjurar finns det mer än 200 mjölkrastjurar och 150 köttrastjurar. Tjurarna av ayrshire, holstein, jersey och finsk boskap kommer huvudsakligen från VikingGenetics avelsprogram, men i synnerhet utbudet av holsteintjurar kompletteras med importtjurar. Likaså importeras semindoserna från mjölkraser som inte är så vanliga hos oss, såsom montbeliarde, brown swiss, guernsey och mjölk-simmental.
Köttrastjurarna är uppdelade i sådana som lämpar sig för korsningsbruk med mjölkraser och de som lämpar sig bäst för avel och dikoproduktion. NBDI, Nordic Beef &amp; Dairy Index, är ett index som ger mjölkbönder möjlighet att välja korsningstjurar som är lätta att kalva och vars kalv också växer bra. NBD-indexet är också jämförbart mellan olika köttraser.  En del av tjurarna ägs av VikingGenetics, men en betydande del är importtjurar. Allt som allt har man tio raser i användning: aberdeen angus, blonde d’aquitaine, charolais, hereford, limousin, simmental, highland cattle, dexter, piemontese och galloway.

<h2>Brukslistorna</h2>
Fyra gånger per år publicerar vi brukslistor, där man finner de bästa tjurarna. Man finner brukslistans tjurar i allmänhet hos alla våra seminologer och de är indelade i grupper för att underlätta valet.

<h2>Egenskapsgrupper</h2>
Bekanta dig med tjurarnas NAV- och Interbull-index med tjursökning. Med hjälp av dem kan du välja just rätta parningskumpaner för dina bästa kor och mest lovande kvigor.

<h2>Tjursökning</h2>
Med tjursökning kan du bekanta dig med tjurarnas NAV- och Interbull-index. Med hjälp av dem kan du välja just rätta parningskumpaner till dina bästa kor och mest lovande kvigor.

Förra året förnyades Fabas strategi. Målen och färdplanen för de kommande åren är nu tydliga. Kooperativet satsar betydligt på sina kärnverksamheter, såsom reproduktionstjänster och utveckling av djurmaterial, för att bäst möta boskapsägarnas behov.
Fabas affärsområden är noggrant planerade och alla verksamheter har en tydlig koppling till kooperativets ägares egen verksamhet. Faba finns för att hjälpa boskapsägare att lyckas – detta är kooperativets tydliga och viktiga uppdrag. Tillväxten i verksamheten söks särskilt genom nya möjligheter i dotterbolagen. Fabas dotterbolag är Finnlacto Oy, F Tekniikka Oy, Suomen Bioturva Oy och Emovet Oy.
Fabas försäljning av förnödenheter är koncentrerad till FinnLactos kanaler, med undantag för inseminationsmaterial, som även fortsättningsvis kommer att finnas tillgängliga i Fabas webbutik. FinnLacto fokuserar på grossisthandel och försäljningen till boskapsföretagare sker huvudsakligen genom återförsäljare, såsom meijeriernas butiker, webbutiker och lantbruksbutiker.
I Fabas webbutik kan man framöver köpa förutom inseminationsdoser även bland annat skyddshandskar och andra skyddsprodukter samt produkter för testning, kväve och embryotransfer.
F Tekniikka Oy fokuserar särskilt på försäljning av GEA-mjölkningsrobotar och deras reservdelar samt installations- och underhållstjänster. Dessutom finns ett brett utbud av investeringsprodukter som behövs inom boskapsskötsel i F Tekniikkas sortiment.
Suomen Bioturva Oy:s uppgift är att minska bioturvrisker och bekämpa faror från mikroorganismer till skadedjur. Trycket från djursjukdomar ökar ständigt även inom boskapsskötsel, och behovet av att förbättra bioturven är konkret. Suomen Bioturva erbjuder tjänster både till boskapsskötsel och till sektorer utanför jordbruket. Förebyggande åtgärder blir allt viktigare vid sidan av traditionell skadedjursbekämpning.
Ilkka Pohjamo, VD för Faba osk
Artikeln har publicerats som ledare i Faba-tidningen 1/2025

Maitosilta Oy i Somero har en lösdriftsladugård med tre robotar, där man gjort lösningarna för rutinarbetena med tanke på en fungerande vardag och de egna starka sidorna.
Gården ägs av Vili och Pasi Virtanen och det har hänt mycket under de senaste åren rörande verksamheten på gården. Vili Virtanen kom år 2017 med i verksamheten på gården som fungerade som en lantbrukssammanslutning och ersatte Pasis bror Jouni. Då höll man 50 mjölkkor samt ungdjur i en båsladugård.
Man började snabbt utveckla gårdar. Via en partiell generationsväxling bolagiserades gården och man började planera en utvidgning. En ny ladugård med tre robotar togs i bruk år 2020. Korna och kalvarna är i den nya lösdriftsladugården och den gamla båsladugården renoverades till kvigstall år 2024.
Man funderade över de praktiska lösningarna i lösdriftsladugården ur många vinklar och sökte lösningar som skall fungera under en lång tid. I stället för karusellmjölkning valde man robotar från GEA, korna fick en VIC-avdelning och ägarna koncentrerar sig på att få rutinerna att löpa. Förutom Pasi och Vili arbetar två anställda på gården samt två avbytare, som också jobbar på andra gårdar.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-394330" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-vierihoito.png" alt="" width="700" height="317" />
<h3>Från bås till robot</h3>
Då man planerade att utvidga produktionen var målet att få en lättskött ladugård, med sådana lösningar som gör vardagen löpande. Man planerade inte riktigt allt ända från början, utan man sökte också modell från ladugårdar som redan var i drift.
”Vår ursprungliga tanke var en mjölkningskarusell, men det skulle ha krävt mera utrymme och mera arbete”, berättar Vili Virtanen. I stället för karusellen valde man att installera tre mjölkrobotar och på gården har man varit nöjda med beslutet.
Det fanns många orsaker till att man valde GEA:s robotar. Robotarnas egenskaper som underlättar arbetet samt en övertygande helhet var faktorer som avgjorde.
”Med GEA:s robot för man fyra robotar till en enhet, vilket är bra”, säger Vili. Med de här robotarna sker mjölkningen skilt för varje juverfjärdedel, så det är möjligt att skilja åt mjölken från olika fjärdedelar. Robotmjölkningen var ett av de val man gjorde, där målsättningen var att få en bättre fungerande vardag i ladugården.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-394328" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-GEA.png" alt="" width="700" height="454" />
<h3>Very Important Cows &#8211; VIC</h3>
Bakom robotarna finns området för sinkor samt VIC-avdelningen. Till skillnad från många andra ladugårdslösningar beslöt man sig för att ha djupströbädd i kalvningsavdelningen och VIC-avdelningen.
”Djupströbädden kräver naturligtvis litet mera arbete, men vi har ändå inte ångrat oss”, berättar Vili. Alternativet skulle ha varit båskonstruktioner, men djupströbädden kändes som ett bättre alternativ med tanke på djurens välbefinnande. Det öppna området med djupströbädd har också fungerat bättre med tanke på kalvarna som får dia sina mödrar. Vid planeringsstadiet funderade vi litet på att korna skulle få amma sina kalvar, men vi gjorde ändå inga beslut beträffande indelningen i områden utgående från det.
”Då vi planerade ladugården var det inte lika aktuellt med att kalvarna skulle få dia sina mödrar som det är idag”, säger Vili. ”Nog pratade man om det, men mera konkret diskuterades det först litet senare.”
På Maitosilta övergick man till att kalvarna fick dia sina kor i slutet av år 2023. Till en början fick kalvarna vara med korna på halvtid, så att kalvarna var nattetid i kalvboxar och dagtid fick gå med sina mödrar på djupströbädden. Man övergick dock från halvdagslösningen och nu får kalvarna vara tillsammans med sina mödrar dygnet runt. Kalvarna har dock fortsättningsvis tillgång till en skild kalvgömma, där de får vara i fred om de så önskar.
”Korna håller kalvarna verkligt rena och efter att vi övergick till att kalvarna får gå med korna har kalvdödligheten sjunkit betydligt, och det förekommer just inte någon diarré”, berättar Vili.
Kalvarna får gå med sina mödrar i ungefär två veckor, men då det gällde den första gruppen prövade man på att de fick gå en hel månad. Nu väntar man på att se hurudana mjölkkor det blir av kalvar som börjat sitt liv med att fritt få dia sina mödrar.
Man vill satsa på förhållandena för de nykalvade korna också i fortsättningen. Virtanen anser att inledningen av laktationsperioden är en ytterst viktig del av mjölkkons liv.
För tillfället är mjölkkorna inte grupperade i avdelningar, men man drömmer om att bygga en extra ladugårdsflygel för de nykalvade korna, där det skulle finnas en egen robot bara för dessa kor. Då kunde de nykalvade korna vars mjölkproduktion är på stigande få den uppmärksamhet de behöver och på så sätt skulle man hjälpa till med att få laktationsperioden effektivt i gång.
<img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-394329" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-VIC.png" alt="" width="700" height="449" />
<h3>Utlokaliserat enligt behov</h3>
I och med den nya ladugården ökade antalet djur rejält. Man fyllde ladugården med egna djur så långt som möjligt och resten skaffade man som dräktiga kvigor, som föddes upp på en gård. Det stora antalet kvigor sänkte medelkalvningsgången tillfälligt på gården som satsar på hållbarhet, men så småningom håller man på och når den nivå som gällde innan utvidgningen.
Såsom fallet var då det gällde att utlokalisera uppfödningen av kvigor i samband med ladugårdsbygget, litar man på gården mångsidigt på utomstående kunnande och man har utlokaliserat en hel del. Gårdens egen arbetskraft koncentrerar sig på att sköta korna i ladugården, medan exempelvis ensilageskördandet och gödselspridandet sköts av entreprenör, om än Vili och Pasi sköter basarbetena på åkrarna själva.
Då medelkalvningsgången ökar, minskar naturligtvis behovet av djur för nyrekrytering. Avelsarbetet är ett av de arbeten som man låter andra utföra, och avelsplanen görs upp tillsammans med Fabas avelsspecialist Mirva Härkänen. Inom avelsplaneringen strävar man till ett jämnt flöde av djur för nyrekrytering och kalvningar jämnt fördelade året om. Bägge dessa faktorer underlättar en löpande vardag.
”Man behöver inte göra allt eller äga allt”, konstaterar Vili Virtanen. ”Man måste fundera över i vad man placerar kapitalet och vad den egna tiden räcker till”, tillägger han.
På Maitosilta har man hittills och även i fortsättningen gjort beslut och lösningar, för att vardagen ska löpa och att arbetet är så meningsfullt som möjligt. Det är också viktigt att inse vad den egna tiden och det egna orkandet räcker till för, och därför sköts en del arbeten av andra. I fortsättningen kan man också vid behov låta andra sköta mera, i synnerhet om djurmängden ökar.
<h3>Maitosilta oy, Somero</h3>
<ul>
<li>Delägare: Vili ja Pasi Virtanen</li>
<li>Besättning: 192 kor och 101 ungdjur, mest holstein och ayrshire, dessutom några jersey och korsningar</li>
<li>Åker: 230 ha, av vilket en liten del som bete</li>
</ul>
Text och foton Mirva Härkänen. Artikeln publicerades på finska i Faba magazine 1/2025

Nya servicenivåer för doser och avelsplaner 
Förändringar i bonussystemet 
År 2024 betalade vi tillbaka cirka 520 000 euro i bonus till våra kunder! I januari betalar vi också tillbaka den extra bonusen för inköp av doser till kunderna, totalt 73 000 euro.   
FabaBonus försvinner &#8211; ersätts av FabaETU 
I och med förnyelsen av våra servicepaket kommer den bonuskredit som Faba använder att fasas ut i slutet av 2025 och vi kommer att införa FabaETU-modellen, där kunderna får mer betydande rabatter och inköpsförmåner genom att centralisera sina dosinköp. För kunderna kommer FabaETU att lanseras redan 2025, omedelbart efter att det nya partnerskapsavtalet har börjat gälla. När FabaETU har lanserats upphör den gamla bonusperiodiseringen för kunden.

Det nya FabaMedicinskåpet gör läkemedelsredovisning och övervakning enklare – det är enkelt att hantera användningen, till och med på din telefon! I FabaMedicinskåpet håller du koll på de läkemedel som lämnas in till din gård och du kan tydligt se förändringar i mängden läkemedel i rapporteringssektionen.
Faba medicinskåp finns i Min gård och fungerar tillsammans med Magasinet-appen. När du köper ett medicinskåp får du Magasin för endast 5 euro och du kan använda Magasin i din övriga lagerbokföring.
Låt oss ta hand om djuren och ta ansvarsfull medicinering!

På gården Ojantakanen litar man på ayrshire och i den nya ladugården sörjer fyra GEA robotar för mjölkandet av dem.
&nbsp;
Gården Ojantakanen i Ylivieska är Jari Junnos hemgård, där han började som mjölkproducent år 1992. På gården hade man då en besättning som var typisk för den tiden, 18 kor i en båsladugård.
När Anu började jobba med på gården år 1999, blev en lösdriftsladugård för 45 kor klar. Ladugården utvidgades flera gånger under årens lopp, och till slut höll man 100 kor i den. Nu fungerar den gamla ladugården som stall för kvigorna.
Den nuvarande lösdriftsladugården med fyra robotar, som byggdes på samma gårdsplan, stod klar för fyra år sedan. I ladugården finns det 243 båsplatser för mjölkande kor samt utrymmen för kvigor som snart ska kalva, för sinkor och för kalvar som ännu har drickutfodring. Det är likadana utrymmen för djur och två mjölkrobotar i bredd på båda sidor om foderbordet som går mitt i ladugården. På ena sidan av foderbordet har man förstagångskalvarna och unga kor och på andra sidan håller man de äldre korna. Till skillnad från många andra nya ladugårdar har man på båda sidor en stor bakomgrupp, det vill säga vic-avdelning samt kalvningsbox.
”Vi planerade ladugården själva utgående från våra egna önskemål. Vi ville inte flytta djur, i synnerhet inte då de är sjuka, från ena sidan till den andra, över foderbordet. Därför har vi en stor bakomgrupp för djur som snart ska kalva, som nyss kalvat eller djur som på annat sätt kräver uppmärksamhet”, berättar Jari Junno om utrymmeslösningarna i ladugården.
På motsvarande sätt ville man ha utrymmen för kalvarna med dricksutfodring under samma tak, för arbetet med att flytta kalvarna till en annan byggnad och utfodra dem där lockade inte. De individuella boxarna för de mindre kalvarna är i ett eget utrymme med egen ventilation och de litet äldre kalvarna är i ladugården i gruppboxar med rikligt med strö. Alla kalvar får sitt drickfoder från automat.
<div id="attachment_391930" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-391930" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-391930" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/09/Junno3.png" alt="" width="800" height="530" />Man ville ha de kalvar som har drickutfodring under samma tak som korna och de har gott om utrymme.</div>
<h3>Brun boskap</h3>
Besättningen är en nästan ren ayrshirebesättning. För ett antal år sedan var en ungefär tredjedel av besättningen holsteinkor, men man sålde bort dem alla på en gång. I synnerhet utfodringen var besvärlig i en blandad besättning. Med en sådan utfodring som holsteinkorna krävde, blev ayrshirekorna feta, och valde man utfodring enligt ayrshirekornas behov, mjölkade holsteinkorna inte bra.
”Det är lättare att jobba med bara en ras och vi har alltid tyckt om ayrshire. Den har ihärdigt lynne, den är friskare, klövarna är bättre, mjölken har bra halter och foderomvandlingsgraden är bättre och därmed har den bättre kolavtryck”, motiverar paret Junno.
Besättningens senaste resultat visar att halterna är bra, fett 4,57 och protein 3,74 procent. Mjölkavkastningen förädlar paret Junno så den blir högre, för utvidgandet av besättningen syns i produktionsmängderna samt i variationer i kornas storlek och exteriör. Man tog alla kvigkalvar till nyrekrytering då man ville fylla den nya ladugården och i viss mån använde man också könssorterad sperma.
”Dessutom köpte vi kalvar, kvigor och kor av olika ålder med hjälp av Fabas specialist på djurmaterial Katja Tulppo. Vi ville ha djur av många olika åldrar, så vi inte sedan måste utmönstra mycket djur vid samma tillfälle”, berättar Anu Junno.
Fastän de inköpta djuren var bra, förstår paret Junno gott att ingen säljer sina bästa djur. Överst på listan över avelsmålsättningar har man just nu mjölkbarhet, juverexteriör och bra ben. Egenskaper som blir allt viktigare då man har robotmjölkning.
”Å andra sidan är det svårt att säga vilket som är den viktigaste målsättningen, eftersom alla är viktiga. Helheten avgör, och till tjurar väljer vi tjurar som är jämnt bra, man får inte stirra för mycket på en enskild egenskap”, säger Anu Junno.
Hon utför valet av tjurar tillsammans med Katja Tulppo, individuellt för varje ko. Till de bästa korna använder de X-Vik-semindoser. En liten avvikelse i ayrshirebesättningen utgörs av ay-holstein-jersey-treraskorsningsdjuren, som Anu Junno sysslar med. Korsningsdjuren ger mjölk och halter och lämpligt med variation i avelsarbetet. Semineringar med köttraser, angus och wagyu, använder paret Junno bara till kor som har problem att bli dräktiga. Paret Junno har dåliga erfarenheter av köttraskorsningar, och därför använder de dem inte i större utsträckning. ”Den extra inkomsten av köttraskorsningar är inte så betydande att det skulle löna sig. De kor som bär en köttraskorsningskalv går i sin tidigare och det är mera problem med kalvningarna, så därför har vi slutat med dem.”
<div id="attachment_391933" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-391933" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-391933" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/09/Junno2.png" alt="" width="800" height="533" />Paret Junno tycker om ayrshires ihärdighet och hälsa samt goda halter.</div>
<h3> Förebyggande hälsa</h3>
Besättningens hälsa bygger på förebyggande åtgärder och en privat hälsovårdsveterinär besöker gården med tre veckors intervall, då man undersöker dem som kalvat, gör dräktighetsundersökningar och avhornar kalvarna.
”Vi utför dräktighetsundersökningarna en månad efter semineringen. Då finner man de tomma djuren i ett tidigt skede, kalvningsintervallet hålls under kontroll och vi undviker andra problem”, säger Anu Junno.
Alla kor som kalvat undersöks i god tid innan seminerinsperioden börjar, så att man i god tid upptäcker eventuella problem med återhämtningen. Man har behövt ytterst litet egentlig fertilitetsvård i besättningen.
I besättningen har man 1,3 semineringar per kalvning och kornas kalvningsintervall är nästan exakt ett år, nämligen 363 dygn. Medelkalvningsgången är 2,6, trots att en ungefär tredjedel av korna i besättningen ännu är förstagångskalvare till följd av att man utvidgat produktionen. Kvigorna kalvar in vid 24,2 månaders ålder.
Som motvikt till förstagångskalvarna i besättningen finns Inkivääri, som snart blir hundratonsko, och som under sin långa karriär inte just varit sjuk, kalvningarna har löpt utan förlamningar och laktationsperioderna med friska juver. Det finns redan flera generationer av Inkivääris avkommor som mjölkar i besättningen. Dessutom finns det mer än ett tiotal kor i besättningen som kalvat mer än sju gånger.
Juverhälsan har bevarats god också i den nya ladugården. Som strö använder man separerad torrfraktion av gödseln, och paret Junno säger att det funnits mycket att lära sig om användningen av det.
”Då vi började använda det, fanns det just inte någon inhemsk information till buds och vi har själva fått fundera ut fungerande lösningar”, säger Jari Junno.
Torrfraktionen fördelas i båsen en gång i veckan och man drar av det från främre änden av båset bakåt varje dag. Det är noga hur mycket man lägger på per gång, så att det är en lämplig mängd strö. Om man lägger för litet, räcker det inte för en vecka. Om man lägger för mycket, börjar temperaturen stiga i ströet.
”Ströet fungerar bra och juverhälsan bevaras bra. De bakterier som orsakar juverinflammationer är de samma som tidigare när vi använde torv, och det har inte förekommit exempelvis klebsiella”, fortsätter Jari Junno.
<h3>Separerandet av mjölken övertygade</h3>
Till den nya ladugården valde man att fyra mjölkrobotar från GEA skötte mjölkandet och valet har visat sig motsvara förväntningarna. Man valde GEA som robotmärke av flera orsaker, av vilka den viktigaste var att man kan få mjölken från de olika juverfjärdedelarna separat.
”Summan som blir under strecket avgör. Vi levererar över 99 procent av den mjölk vi producerar till mejeriet, då man kan få mjölken från de olika juverfjärdedelarna separat och det är bara den mjölk som inte får levereras till mejeriet som åker ner i avloppet”, säger Jari Junno.
Den bortskilda mjölken leds till ett skilt avlopp, så att det inte ska hamna antibiotikamjölk i svämgödseln. Den viktigaste orsaken var inte det att man separerar gödseln till strö, utan möjligheten att man kan göra biogas av gödseln.
Anu Junno uppskattar möjligheten att fästa GEA:s armar för hand, vilket är en viktig egenskap i synnerhet vid de första mjölkningarna av förstagångskalvare. Ett plus som påverkade valet av märke var också att man kunde använda samma brunstkontrollsystem både i den nya ladugården och i den gamla, där man nu håller kvigorna. Man kan använda robotens alla funktioner via en app.
”Man kan sköta mjölkandet fast från Norge, släppa korna till mjölkning och bort därifrån, med telefonens skärm utan att någon ens är på plats”, berättar Jari Junno.
Paret Junno anser att kostnaderna med robot är rimliga och den service man sällan har behövt har varit lätt att få. Enligt Jari Junnos bedömning har man kunnat reparera nio fel av tio på distans med hjälp av den som dejourerar på servicen. Förutom husbondeparet arbetar fyra fast anställda arbetstagare på gården. Två jobbar som djurskötare i ladugården, den tredje sköter tillredningen av blandfodret och fördelandet av det och utför andra maskinarbeten på gården. Den fjärde arbetstagaren utför maskinarbeten och sköter reparerandet av maskiner. Familjens barn, 22-åringen och de 20 år gamla tvillingarna, arbetar sommartid på gården enligt behov och intresse.
Det finns inga klara planer om den följande generationen som tar över gården, utan föräldrarna vill låta barnen välja fritt och utbilda sig först. Paret Junno har inte just varit tvungna att söka arbetstagare, utan alla har kommit via en liten slump eller blivit kvar på jobb efter en utförd praktik. På gården har man praktikanter både från lantbruksskolor i närområdet och från yrkeshögskola. Nu när två av arbetstagarna är på våg för att studera, håller paret Junno på och gör en arbetsplatsannons, men månne det igen går så, att man finner någon lämplig redan innan någon hinner svara på annonsen.
Text och bilder: Eeva-Kaisa Pulkka. Berättelsen har tidigare publicerats i Faba magazine 3/2024

&#8220;Övning ger färdighet&#8221; och &#8220;bli inte liggande i fiendens eld&#8221; är visdomar som vi odlare känner bra till. Med den här inställningen strävar vi till att verka både som producenter och inom Fabas representantskap. I båda rollerna måste man försöka förutspå hur vår verksamhetsomgivning kommer att förändras, och hur man borde reagera på förändringarna. I framtidens avelsarbete och husdjursproduktion räcker det inte med att enbart veta vad vi själva vill med våra kor, utan vi måste också beakta konsumenternas och mejeriernas önskemål samt miljöaspekter. Jag tror att betydelsen av hälso- och hållbarhetsegenskaperna, mjölkens halter, foderomvandlingsgraden och juvrets balans ökar. Jag anser att vårt andelslags utbud är starkt inom de här egenskaperna.
En genetiskt högtstående besättning kommer till sin rätt under bra ledning. Faba har ett flertal produkter som underlättar vardagen och som stöder djurens hälsa, av vilka jag med erfarenhet kan rekommendera exempelvis <a href="https://faba.fi/drench-mate-letkutuslaite">slangutfodringsanordningen Drench Mate</a> och <a href="https://faba.fi/hydrafeed-elektrolyyttiliuos">elektrolytlösningen Hydrafeed</a>.
I ett andelslag har vi producenter en möjlighet att påverka. Även som en nybörjare som jag kan man uttrycka sina åsikter om man önskar. Arbetet som medlem i avelsutskottet ger möjligheter att påverka och dessutom får man mångsidiga kunskaper om avelsarbetet. Jag önskar också att medlemmarna i andelslaget modigt tar kontakt med medlemmarna i fullmäktige så vi tillsammans påverkar andelslagets verksamhet och i vilken riktning det utvecklas i framtiden. Ett kritiskt tänkande, ett annorlunda perspektiv och en bra motiverad synpunkt kan i bästa fall ändra riktlinjerna.
Eetu Heikkinen, Mjölkproducent, Norra Savolax 
Författaren är medlem i Fabas representantskap och i avelsutskottet. Artikeln har tidigare publicerats i Faba magazine 2-2024

Fabas sortiment är nu ännu bredare med tillägget av inhemska Biofarm-produkter. Biofarm erbjuder ett varierat sortiment som omfattar allt från kosttillskott för mjölkkor till liniment för hästar.
I vår webbutik hittar du Biofarm-produkter för olika lantbruksdjur, hästar och specialfoder som är utformade för att förbättra djurens välbefinnande, hälsa och livsmiljö. Besök vår onlinebutik för att se alla Biofarm-produkter!

NautaNetti är en välkänd kanal för köp och försäljning av nötdjur. Nu har den fått en ansiktslyftning och uppdaterats tekniskt till nutid. Eftersom data om nötdjur huvudsakligen behandlas på besättningsnivå på Min Gård finns Faba NautaNetti tillgängligt på samma ställe. Djur som är till salu finns i avsnittet Händelser och annonser i Min Gård som en separat flik. Det finns separata, lite olika listor för mjölk- och köttdjur. Den bekanta programvaran gör det enkelt att bläddra bland de djur som är till salu.
Faba NautaNetti är tillgängligt för användare av alla Nauta-program (Nauta, Maito Pro, Emo Pro, Liha Pro).
<a class="text-link" href="https://faba-osk.creamailer.fi/ac4/wIMAISp/x2XbnZVfM2mliewx0FOJ9" target="_blank" rel="noopener">Våra specialister på djurmaterial finns här</a> för att hjälpa dig med dina behov inom djurhandel.

Målet för Fabas existens är att hjälpa djurgårdarna att vara framgångsrika. Våra kärnfunktioner är tjänster som rör boskapens fortplantning och att utveckla djurmaterialet. Under den senaste tiden har andelslaget utvidgats och erbjuder ett flertal andra tjänster som antingen kan förebygga problem som skulle orsaka kostnader eller hjälper till att få ut mera av den potential som finns i besättningen. Detta vare sig det handlar om mjölkkogårdar eller dikogårdar.
Då man leder ett lantbruksföretag, finns det hela tiden en fara att man fattar beslut, som förbättrar produktiviteten på kort sikt, men som på lång sikt försämrar lönsamheten. Det kan finnas många orsaker till detta, av vilka en är att vissa kostnader är svåra att notera. Exempelvis kan kostnaderna att föda upp en kviga lätt bli obeaktade.
I världen publiceras varje år hyllmetervis med kvalitativ text om affärsverksamhet, men det finns beklagligt lite till buds som är tillämpat på finländskt lantbruk. Det lönar sig för var och en mjölkproducent som är intresserad av att förbättra lönsamheten att göra följande två sökningar på Google: ”Maitotilayrityksen kokonaisvaltaisen johtamisen käsikirja” och ”Kustannusten hallinnalla kannattavuutta maidontuotantoon”. Båda dessa texter finns endast på finska. Fem minuter på mobiltelefonens ruta medan man har bråttom med de dagliga rutinerna räcker inte, men en litet längre läsning med koncentration kan ge aha-upplevelser. Som ett tredje tips lönar det sig att bekanta sig med boken Talousviisas maatilayritys, också den endast på finska.
Fabas framgångar mäts inte i andelslagets bokslut, utan i om andelslaget lyckats hjälpa sina kunder att vara framgångsrika. Andelslagets medlemmars behov förändras, och för att kunna svara på dessa förändringar, förbereder vi en Palvelu24-reform. Mera om detta senare.
Ilkka Pohjamo 
Artikelns författare är vd för Faba. Artikeln publicerades i Faba-tidningen 2-2024.

Människorna på gården Jokimaa i Askola blir ofta ivriga att fundera över nya idéer och det ger resultat. En biogasanläggning producerar elektricitet och värme på mjölkgården. Man drar också nytta av rötningsresten. 
Biogasanläggningen producerar elektriciteten och värmen på mjölkgården. Rötningsresten från anläggningen separeras till strö för korna och efter det utnyttjas det använda ströet som gödsel som ger ny vall till foder. Människorna på gården Jokimaa i Askola har för vana att bli ivriga över att överväga nya idéer och det ger resultat. 
Den kuperade terrängen mellan sjöarna Koukjärvi, Tiiläänjärvi och Vähäjärvi i Askola gjorde intryck, då evakuerade människor från den tidigare finländska kommunen Hiitola i Karelen letade efter nya hem för sina familjer och kor.
<h3>Idén om den ljusa lösdriftsladugården kom från Sverige</h3>
Marjo och Ari Ahonen, som äger mjölkgården Jokimaa, har under sin karriär modigt gett sig in på nya projekt efter noggrant övervägande. En av dessa är miljölösdriften, det vill säga en hög kall lösdriftslösning som är byggd i en växthusstomme, med ljusinsläpp i taket och ventilation via taknocken. Man hämtade idén för lösdriftsladugården från Sverige, för det fanns inte just sådana lösningar i Finland ännu år 1995.
”Vi blev förtjusta i hur ljust det var inne”, minns Marjo om investeringen.
Då det strikta systemet med kvoter för mjölkproduktionen började lätta, utvidgade man den kalla lösdriften och ökade antalet mjölkkor till sextio.
<h3>Planer på robotladugård</h3>
På Jokimaa kommer man bra ihåg år 2012, för då stod ladugården med två robotar klar. Detta efter långa funderingar hur man kan minska arbetsbördan. Mjölkstationen med sex platser var i utrymmen som blev klara år -79 och arbetet med den växande besättningen började ta på krafterna.
”Vi märkte att våra kroppar inte klarar av mjölkning i station för evigt”, konstaterar Ari Ahonen.
Man övervägde investeringen noggrant, och Jouni Pitkäranta, som man valde till planerare, visade sig vara en verklig yrkesman.
Man förberedde sig för robotkulturen i några år innan ladugården stod klar: man förädlade korna, avhornade dem och gallrade bland dem med tanke på den stora förändringen.
I och med den nya robotladugården ökade man antalet mjölkande kor. Förutom etthundra ayrshirekor kom det trettio holsteinkor i ladugården. De första månaderna i den nya ladugården visade att allt fungerade bra.
<h3>Kornas hälsa följs noga upp</h3>
I och med robotladugården ändrade arbetet med korna. Med mjölkstation blev korna individuellt granskade i samband med att de mjölkades, med robot har den fysiska kontakten till korna minskat. Kontrollen av besättningen är nu ännu viktigare än tidigare också av den orsaken, att man har flera kor. Man kontrollerar noggrant dagligen brunster, juverhälsan och eventuella åkommor.
Nu är datatekniken till stor hjälp. Programmen berättar om varje kos brunst och hur den idisslar samt föreslår rätt tid för seminering. Den uppdaterade informationen är hela tiden med i fickan, alltså i mobiltelefonen.
”Programmen är så bra, så vi vet mera om kornas hälsa än om vår egen hälsa”, säger Marjo leende.
<h3>Gårdens elektricitet och värme kommer från biogasanläggningen</h3>
Gården Jokimaas biogasanläggning har varit i användning i några års tid. Den skulle bli klar först i de här tiderna, men försäljaren lyckades övertala dem. Enligt Ari Ahonen var det bra att investeringen gjordes litet tidigare, för priserna på anläggningen har gått upp ganska rejält efter att man skaffade sig den.
Biogasanläggningen är en stor investering, men man sparar genom att man ersätter inköpt energi med den energi som anläggningen producerar. På gården Jokimaa har man nått sin målsättning. Med värme från reaktorn håller man boningshuset, maskinhallen och bruksvattnet varmt. Biogasanläggningens generator producerar elektricitet för gårdens eget behov och man säljer också en del.
Om oljepriserna skjuter i höjden eller tillgången blir osäker, skulle man kunna använda sig av gårdens biogasanläggning.
”Om man skulle börja rena gasen och göra den till tryckgas, skulle man kunna få drivmedel till traktorn”, funderar Ari.
<h3>Ströet går via biogasanläggningen</h3>
Det används torrpressad gödsel som strö i många ladugårdar. Men det är mindre vanligt att gödseln förädlas till strö efter att ha gått genom biogasanläggningen, det vill säga man pressar det av rötningsresterna. På gården Jokimaa har man tagit denna cirkulation i användning.
<div id="attachment_390604" style="width: 673px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-390604" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-390604 size-full" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/06/Jokimaa_biokaasulaitokselta-kuivikkeeksi.png" alt="" width="663" height="476" />På Jokimaa gård förädlas gödsel till strö genom en biogasanläggning, vilket innebär att det pressas ur rötresten.</div>
Enligt Ari Ahonen har det varit mycket att lära sig då det gäller inställningar och såll. I synnerhet då det gäller timingen med inmatningen i gasanläggningen och produktionen av strö gäller det att vara noggrann.
”Det är ett känsligt system. Reaktorn lever sitt eget liv och separatorn borde fungera direkt, och där finns ingen buffert”, förklarar Ari.
Strö som är pressat av rötningsrester, det vill säga rejekt, är basiskt, så rätt använt fungerar det inte som grogrund för sjukdomsalstrare. Det pressade ströet bör dock användas direkt, för annars kan bakterieverksamheten komma i gång.
På grund av bakteriefaran är det också viktigt, att man noga skrapar ut den gamla gödseln under korna innan man lägger nytt strö. På gården Jokimaa har man inte haft problem med bakterier. Om man varit tvungen att komplettera det strö man pressat av rötningsresten, har man blandat det med hackad halm.
<h3>Från under korna till gödsel för vallarna</h3>
Det strö man pressat av biogasanläggningens rejekt skrapar man ut från under korna och blandar med svämgödseln och vidare ut som gödsel på åkrarna.
Enligt Ari Ahonen är den svämgödsel som cirkulerat via biogasanläggningen lättare att pumpa och sprida ut på åkrarna, och luktar inte. Denna gödsel är också lättlöslig.
Man inleder gödslandet av vallarna på våren med handelsgödsel. Då vallen kommit bra igång med tillväxten, sprider man svämgödsel på växtligheten. Mellan den första och andra vallskörden sprider man mera svämgödsel.
<h3>Bra resultat med bra foder och avelsarbete</h3>
På gården Jokimaa har man kommit fram till att man producerar fodret noggrant och ordentligt. Man tar prover från varje ensilageskörd och varje skifte och av dessa gör man en lämplig blandning. Sedan tillsätter man mäsk och ett allfoder som man skräddarsytt för gården.
– Vi har noterat att den här foderlösningen är litet dyrare, men vi får det igen i form av djurens bättre hälsa och produktion, berättar Marjo Ahonen.
Enligt Marjo Ahonen är gårdens avelsmålsättningar en bra avkastning, bra halter, mjölkbarhet och hälsa. Avelstjänsterna skaffar gården Jokimaa sig från Faba.
Fabas Essi Paavola har rätt nyligen börjat arbetet som kundansvarig och specialist på djurmaterial för gården Jokimaa. Enligt henne fungerar allt bra på gården, djuren mår bra och det långsiktiga avelsarbetet bär frukt. Enligt Paavola görs valet av tjurar, bedömningen av djuren och exteriörbedömningen av förstagångskalvarna tillsammans med Marjo Ahonen.
– Speciellt värmer det hjärtat att man i dagens holsteindominerade Finland bevisligen kan uppnå toppresultat med en ayrshirebesättning, tillägger Essi Paavola.
På gården Jokimaa var kornas medelproduktion senaste år 13 589 kg EKM. För ayrshirekorna var den 13 387 kg EKM och för holsteinkorna 14 376 kg EKM. På gården har man haft sex hundratonskor.
<div id="attachment_390603" style="width: 760px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-390603" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-390603" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/06/Jokimaa_Marjo-ja-liina.png" alt="" width="750" height="561" />På gården Jokimaa har det funnits sex hundratonnare. En av dem är kon Liina, som blir klappad av Marjo Ahonen.</div>
<h3>Gårdsteamet samlar kunnandet</h3>
På gården Jokimaa svarar Marjo för avelsplaneringen, bokföringen och kalvarna. På Aris ansvar är bland annat semineringarna och besättningens hälsa. Gården har ett avtal om att överlåtandet av mediciner så de kan vaccinera korna själva enligt veterinärens anvisningar.
Av barnen i familjen deltar Antti dagligen i arbetena på gården och bland annat tillverkandet av blandfodret är på hans ansvar. Anttis syster bor i Helsingfors men hon kommer ofta och hjälper till på gården. Den andra dottern i familjen är lantbrukare på en gård i Toholampi.
ProAgrias rådgivare gör upp gårdens stödberäkningar och odlingsplaner. Foderplaneringen är på Hankkijas ansvar. Man har ingen anställd arbetskraft på gården men man använder avbytare regelbundet.
Gården Jokimaas eget gårdsteam sammanträder en gång per år för att fundera över gårdens arbete och framtid. Förutom husbondefolket är bl. a. veterinären samt representanter för mejeriet, ProAgria och Hankkija med i teamet.
<h3>Stor förändring på gång</h3>
Under den här växtperioden fattar man stora beslut på gården Jokimaa. Antti håller på och tar en större roll i skötseln av gården. En specialist grubblar som bäst, om man ska göra om gården till ett aktiebolag eller en sammanslutning. Det är ingen brådska.
”Sådant som man gör bara en gång i livet, vill man göra på det bästa sättet”, avslutar Marjo Ahonen.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-390601" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/06/Jokimaan-tila.png" alt="" width="927" height="440" />
<h3>Mjölkgården Jokimaa, Askola</h3>
Marjo Ahonens morföräldrar kom till de här trakterna tillsammans med 11 andra karelska familjer. De köpte herrgårdens marker med en frivillig affär. Man bröt ut egen mark åt alla familjer, men till en början använde man herrgårdens ladugård som en gemensam ladugård. Där placerades också Marjos morföräldrars sex kor. År 1986 tog Marjo och Ari Ahonen över produktionen med 24 kor.
<ul>
<li>Ägare: Marjo och Ari Ahonen</li>
<li>Besättning: ca. 130 mjölkkor, majoriteten ayrshire, resten holstein</li>
<li>Medelproduktion: 13 589 EKM kg</li>
</ul>
Text och bilder: Lassi Lähteenmäki

Tjurarna

Fabafuture -framtiden är gjord idag

Fördelarna med vårt tjurmaterial

Stort urval av tjurar

Brukslistorna

Egenskapsgrupper

Tjursökning

Toiminnot