Faba är i din vardag

<p>Andelslaget Faba är ett landsomfattande företag inom service- och försäljning vars kärnverksamhet är att förbättra nötboskapens produktivitet. Vårt serviceutbud omfattar förbättring av nötdjurens reproduktion, avel och hälsa, samt djurhandel och handel av tillbehör som stöder dessa. Andelslaget har ungf. 300 anställda, av vilka största delen arbetar som seminologer och avelsspecialister runtomkring i Finland.</p>


<div id="row-1446155519" class="row row-collapse">
<div id="col-610205858" class="col small-12 large-12">
<div class="col-inner">
<h2>FabaMAPPI – elektronisk insemination och hälsomapp</h2>
<p>FabaMAPPI är en elektronisk inseminerings- och hälsomapp som långsamt ersätter pappersinsemination och hälsokort.</p>
</div>
</div>
</div>


<div id="row-1446155519" class="row row-collapse">
<div id="col-610205858" class="col small-12 large-12">
<div class="col-inner">
<h2>Tjurkatalog 2-2024</h2>
<p>Tjurlistan publiceras fyra gånger per år mellan Faba tidning. Den innehåller omfattande information om tjurar av olika raser, egenskaper och urval.</p>
<p>Du hittar tjurarna i katalogen i Fabas webbutik.</p>
</div>
</div>
</div>


<div id="row-1446155519" class="row row-collapse">
<div id="col-610205858" class="col small-12 large-12">
<div class="col-inner">
<h2 class="text-h1">Nya produkter i Fabas webbutik</h2>
<p class="text-paragraph">Vi har allt du behöver för boskapsgårdar för att stödja boskapens reproduktion, avel och hälsa.</p>
</div>
</div>
</div>


<p>I vår webbutik hittar du ett brett utbud av frörationer och tillbehör.</p>


<p>Prenumerera, spåra, hantera tjänster genom digitala applikationer.</p>


<p>&#8220;Övning ger färdighet&#8221; och &#8220;bli inte liggande i fiendens eld&#8221; är visdomar som vi odlare känner bra till. Med den här inställningen strävar vi till att verka både som producenter och inom Fabas representantskap. I båda rollerna måste man försöka förutspå hur vår verksamhetsomgivning kommer att förändras, och hur man borde reagera på förändringarna. I framtidens avelsarbete och husdjursproduktion räcker det inte med att enbart veta vad vi själva vill med våra kor, utan vi måste också beakta konsumenternas och mejeriernas önskemål samt miljöaspekter. Jag tror att betydelsen av hälso- och hållbarhetsegenskaperna, mjölkens halter, foderomvandlingsgraden och juvrets balans ökar. Jag anser att vårt andelslags utbud är starkt inom de här egenskaperna.</p>
<p>En genetiskt högtstående besättning kommer till sin rätt under bra ledning. Faba har ett flertal produkter som underlättar vardagen och som stöder djurens hälsa, av vilka jag med erfarenhet kan rekommendera exempelvis <a href="https://faba.fi/drench-mate-letkutuslaite">slangutfodringsanordningen Drench Mate</a> och <a href="https://faba.fi/hydrafeed-elektrolyyttiliuos">elektrolytlösningen Hydrafeed</a>.</p>
<p>I ett andelslag har vi producenter en möjlighet att påverka. Även som en nybörjare som jag kan man uttrycka sina åsikter om man önskar. Arbetet som medlem i avelsutskottet ger möjligheter att påverka och dessutom får man mångsidiga kunskaper om avelsarbetet. Jag önskar också att medlemmarna i andelslaget modigt tar kontakt med medlemmarna i fullmäktige så vi tillsammans påverkar andelslagets verksamhet och i vilken riktning det utvecklas i framtiden. Ett kritiskt tänkande, ett annorlunda perspektiv och en bra motiverad synpunkt kan i bästa fall ändra riktlinjerna.</p>
<p>Eetu Heikkinen, Mjölkproducent, Norra Savolax<br />
Författaren är medlem i Fabas representantskap och i avelsutskottet. Artikeln har tidigare publicerats i Faba magazine 2-2024</p>


robots

Faba » Övning ger färdighet – också i fullmäktige Comments Feed

generator

https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2022/11/cropped-faba-favicon-270x270.png

msapplication-TileImage

<p class="text-paragraph">Fabas sortiment är nu ännu bredare med tillägget av inhemska Biofarm-produkter. Biofarm erbjuder ett varierat sortiment som omfattar allt från kosttillskott för mjölkkor till liniment för hästar.</p>
<p class="text-paragraph">I vår webbutik hittar du Biofarm-produkter för olika lantbruksdjur, hästar och specialfoder som är utformade för att förbättra djurens välbefinnande, hälsa och livsmiljö. Besök vår onlinebutik för att se alla Biofarm-produkter!</p>


Faba » Nya produkter i Fabas webbutik Comments Feed

<p class="text-h1">NautaNetti är en välkänd kanal för köp och försäljning av nötdjur. Nu har den fått en ansiktslyftning och uppdaterats tekniskt till nutid. Eftersom data om nötdjur huvudsakligen behandlas på besättningsnivå på Min Gård finns Faba NautaNetti tillgängligt på samma ställe. Djur som är till salu finns i avsnittet Händelser och annonser i Min Gård som en separat flik. Det finns separata, lite olika listor för mjölk- och köttdjur. Den bekanta programvaran gör det enkelt att bläddra bland de djur som är till salu.</p>
<p class="text-paragraph">Faba NautaNetti är tillgängligt för användare av alla Nauta-program (Nauta, Maito Pro, Emo Pro, Liha Pro).</p>
<p class="text-paragraph"><a class="text-link" href="https://faba-osk.creamailer.fi/ac4/wIMAISp/x2XbnZVfM2mliewx0FOJ9" target="_blank" rel="noopener"><span class="span-a">Våra specialister på djurmaterial finns här</span></a> för att hjälpa dig med dina behov inom djurhandel.</p>


Faba » Fabas NautaNetti är förnyad Comments Feed

<p>Målet för Fabas existens är att hjälpa djurgårdarna att vara framgångsrika. Våra kärnfunktioner är tjänster som rör boskapens fortplantning och att utveckla djurmaterialet. Under den senaste tiden har andelslaget utvidgats och erbjuder ett flertal andra tjänster som antingen kan förebygga problem som skulle orsaka kostnader eller hjälper till att få ut mera av den potential som finns i besättningen. Detta vare sig det handlar om mjölkkogårdar eller dikogårdar.</p>
<p>Då man leder ett lantbruksföretag, finns det hela tiden en fara att man fattar beslut, som förbättrar produktiviteten på kort sikt, men som på lång sikt försämrar lönsamheten. Det kan finnas många orsaker till detta, av vilka en är att vissa kostnader är svåra att notera. Exempelvis kan kostnaderna att föda upp en kviga lätt bli obeaktade.</p>
<p>I världen publiceras varje år hyllmetervis med kvalitativ text om affärsverksamhet, men det finns beklagligt lite till buds som är tillämpat på finländskt lantbruk. Det lönar sig för var och en mjölkproducent som är intresserad av att förbättra lönsamheten att göra följande två sökningar på Google: ”Maitotilayrityksen kokonaisvaltaisen johtamisen käsikirja” och ”Kustannusten hallinnalla kannattavuutta maidontuotantoon”. Båda dessa texter finns endast på finska. Fem minuter på mobiltelefonens ruta medan man har bråttom med de dagliga rutinerna räcker inte, men en litet längre läsning med koncentration kan ge aha-upplevelser. Som ett tredje tips lönar det sig att bekanta sig med boken Talousviisas maatilayritys, också den endast på finska.</p>
<p>Fabas framgångar mäts inte i andelslagets bokslut, utan i om andelslaget lyckats hjälpa sina kunder att vara framgångsrika. Andelslagets medlemmars behov förändras, och för att kunna svara på dessa förändringar, förbereder vi en Palvelu24-reform. Mera om detta senare.</p>
<p><em>Ilkka Pohjamo<br />
</em>Artikelns författare är vd för Faba. Artikeln publicerades i Faba-tidningen 2-2024.</p>


Faba » I riktning mot mera produktivt och i synnerhet mera lönsamt lantbruk Comments Feed

<p>Gården Maitorantala befinner sig på en vacker plats på stranden av Nurmijärvi i Sysmä i landskapet Päijänne-Tavastland. Från gårdsplanen öppnar sig en sluttning mot sjön och ladugården befinner sig på en annan sluttning. Husbondeparet på gården, <strong>Jonna och Ville Nieminen,</strong> lever en bråd och intressant tid. På tu man hand driver den en mjölkbesättning med en robot och förutom en tre år gammal son har de också en dotter som föddes i augusti. Just nu är Jonna föräldraledig, men arbetar förutom på den egna gården normalt också till 50 % som VikingGenetics embryoöverföringsveterinär. Verksamheten i ladugården är planerad så att arbetet kan skötas av 1,5 personer.</p>
<p>Ville övertog gården år 2013 och Jonna kom med år 2015. Lösdriften för kvigor byggdes tre år senare och den nya robotladugården stod klar år 2021. Det viktigaste kriteriet då man byggde ladugården var att den skulle bli lättskött. Arbetena i ladugården måste gå att skötas av en person och vem som helst borde klara av det. En klar arbetsfördelning ökar effektiviteten.  Ville svarar för maskiner och foder samt en stor del av ladugårdsarbetet. Jonna koncentrerar sig på avelsarbetet, arbeten med att få djuren dräktiga samt veterinärarbeten. Fabas seminologer kommer också och seminerar vid behov. Man beslöt sig för särutfodring för att det var så lätt och den bevaras likadan oberoende av vem som utfodrar.</p>
<div id="attachment_387780" style="width: 310px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387780" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387780" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-7-saappaiden-pesu.png" alt="" width="300" height="427" /><p id="caption-attachment-387780" class="wp-caption-text">Rätt placerade stöveltvättstationer bidrar till ladugårdens sjukdomsskydd och smidigheten i arbetet.</p></div>
<p>I samband med att man utvidgade ladugården köpte man bara nio kvigor från två besättningar. Man köpte kvigorna under sommaren, så att man kunde ordna karantänen på betet. På grund av att man satsade på smittoskyddet hade man först litet brist på kor i ladugården. Lösningen lönade sig, för man har inte haft några smittosamma klövsjukdomar på gården, eller exempelvis kryptosporidios eller mycoplasma.</p>
<p>Fabas <strong>Sanna Kosonen</strong> arbetade länge som gårdens expert på djurmaterial. För en tid sedan blev <strong>Heikki Kirjavainen</strong> ny rådgivare för gården, och då artikeln gjordes var han på gården och gjorde exteriörbedömningar och gjorde upp ny avelsplan.  ”Besättningens avelsmål har varit att djuren är jämnstora, i synnerhet för holsteindjurens del söker vi en rimlig storlek”, berättar Jonna. Likaså har det varit viktigt att korna lämpar sig för robotmjölkning. Embryospolningar utför man ungefär en gång om året på gården och man gör en del embryoöverföringar.</p>
<div id="attachment_387782" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387782" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387782" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-2.png" alt="" width="800" height="381" /><p id="caption-attachment-387782" class="wp-caption-text">På Maitorantala gård tas hänsyn till djurens välfärd på många sätt.</p></div>
<h3>Smittskyddet under kontroll</h3>
<p>Omgivningen kring ladugården och lösdriften för kvigorna är städad, och det finns inga extra skräphögar på gården, där gnagarna kan bygga bon. Dåligt foder förs till gödselstaden för torr gödsel och inköpt foder är skyddat i silon. På så sätt har gnagarna inte tillgång till foder, som skulle hjälpa dem att föröka sig. Skadedjuren kommer heller inte in i väl skyddade ensilagestukor för att förorena. Planen över bekämpning av skadedjur är inskriven i gårdens plan för egenkontroll. Familjen Nieminen tänker bygga silon för ensilaget för att förbättra biosäkerheten.</p>
<p>Gårdsplanen har sandbotten, runt ladugården har man dessutom grus samt betongplatta framför dörrarna. Med tanke på biosäkerheten är en asfalterad gård bäst och det är också en framtidsdröm för paret Nieminen. Fram till dess håller man gårdsplanen och vägarna i så bra skick som möjligt och torra. Med gyttja på gården kan transportbilarna hämta djursjukdomar till besättningen eller sprida dem vidare.</p>
<p>Förmedlingskalvarna har en gruppigloo längre bort från ladugården. Vid behov gör man alltid på samma platser ett vänteområde av flyttbara grindar för djur som åker till slakt. ”Djuren förs till området som är försett med foder och dricksvatten för att vänta på transport. Slaktbilens chaufför kan självständigt hämta djuren”, berättar Jonna. Även förvaringen av kadaver är längre bort från ladugården. På så sätt behöver transportbilarna inte komma så värst nära ladugården.</p>
<div id="attachment_387785" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387785" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387785" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-5-noutoiglu.png" alt="" width="800" height="397" /><p id="caption-attachment-387785" class="wp-caption-text">Förmedlingskalvarna har en gruppigloo längre bort från ladugården</p></div>
<p>Mjölkkammaren är i den ände av ladugården som är närmast vägen, dit mjölkbilen kommer lätt utan att behöva köra omkring på gårdsplanen. ”Detta är i det här fallet ändå inte den bästa lösningen med tanke på biosäkerheten. Rutten för de fordon som fördelar foder åt korna korsar mjölkbilens rutt. Vi beslöt oss ändå för den här lösningen, för att inte behöva transportera fodret bakom ladugården och över rutten då man transporterar bort gödsel”, berättar Jonna och betonar att de på det här sättet fick ladugården i övrigt att fungera bra.</p>
<p>Vid fördelningen av foder, strö och vid tömning av kalvnings- och sjukboxar använder man sig av samma kompaktlastare, som tvättas direkt efter smutsiga arbeten. ”Vårt mål är att ha en minilastare till efter ett par år, så att vi har en skild apparat att fördela foder med och en skild för smutsiga arbeten”, konstaterar Jonna.</p>
<p>Förutom gnagarna kan också fåglarna hämta med sig smittor till besättningen. I Maitorantalas ladugård är fönstren täckta med nät, för att fåglarna inte skall komma in. På vintern är dörrarna stängda, och man ser inte mycket fåglar. I ladugården finns det inga sittplatser för fåglar ovanför foderbordet, så det kommer ingen avföring i fodret. Man har funderat på att skaffa sig BirdAlert för att skrämma bort fåglar och man skall förse fönstren i kvigornas lösdrift med nät.</p>
<p>Det finns en dörr för besökare som är tydligt utmärkt med skyltar och människorna på gården använder en egen ingång. Innanför dörren har man en korrekt smittsluss. Den smutsiga och rena sidan skiljs åt av en bänk. De egna ytterkläderna och skodonen lämnas på den smutsiga sidan. På den rena sidan kan besökarna välja åt sig en lämplig overall och rena stövlar bland gårdens skyddskläder. På den rena sidan finns det tvättställ, tvål och engångspapper att torka händerna med. Med hjälp av smittslussen strävar man till att förhindra att smittor kommer till besättningen med besökarna. Om många utomstående besöker gården, ökar också risken för att det skall komma smittor.</p>
<h3>Mjuk avvänjning</h3>
<p>Djupströboxarna för korna som ska kalva samt de amkor som diar kalvar ströas med halm. Vid behov skiljer man av en del av de här boxarna till sjukbox. Insjuknade djur kan också hållas bakom roboten. Som veterinär klarar Jonna av att bedöma vilka sjukdomar som är smittande, det vill säga när man måste isolera djuret från de andra och boxen måste rengöras särskilt noga. Skilda kalvningsboxar och sjukboxar är den säkraste lösningen, men av kostnadsskäl valde man den nuvarande metoden i ladugården.</p>
<p>Ströbädden i boxarna byts ut med tre månaders intervall, och då man sprider man kalk på botten som desinfektionsmedel. I övrigt håller man boxarna torra och sprider Stallren nu och då. Om det kommer mycket utsöndringar i boxen, tar man bort en del av ströet och hämtar nytt i stället. ”Det är viktigt att komma ihåg, att boxarna inte får vara för fulla. I kalvningsboxen är det högst två kor samtidigt”, betonar Jonna.</p>
<p>På gården använder man sig av amkor. Kalvarna är med sin mor i ungefär 1–3 dagar. Om det är fullt hos amkorna, får kalven vara litet längre med sin mor. Kalvarna är med amkorna tills de är 2–3 månader gamla, varvid de avvänjs. Man avvänjer alltid två kalvar i gången, med vissa undantag. Avvänjningen sker i två faser, där man först förser kalvarna med en nosplatta, som förhindrar dem från att dia, men kalvarna får ännu vara tillsammans med amkorna i 1–2 veckor. Under den här tiden följer man med att kalven äter tillräckligt med foder. Efter detta förs kalvarna till kvigornas lösdrift. Avvänjningen sker mjukare och det är sällan kalvarna klagar högljutt. Om det är två som flyttas samtidigt går det lättare och är mindre stress.</p>
<p>Ur biosäkerhets synpunkt innebär amkorna en risk. Då småkalvar och kor är i samma utrymme kan kors sjukdomar överföras till kalvarna. Kalvarna växer dock ytterst bra, eftersom de kan dricka så mycket de vill och de mår också bra. Av denna orsak bevaras också motståndskraften bra. Amkorna sparar dessutom skötarnas arbete.</p>
<div id="attachment_387784" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387784" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387784" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-4-vasikoiden-nenalapat.png" alt="" width="800" height="415" /><p id="caption-attachment-387784" class="wp-caption-text">Avvänjningen sker i två faser, där man först förser kalvarna med en nosplatta, som förhindrar dem från att dia, men kalvarna får ännu vara tillsammans med amkorna i 1–2 veckor.</p></div>
<h3>Separerad gödsel och bra hygien</h3>
<p>Med hjälp av gruppering av djuren kan man förhindra att smittor utifrån skulle spridas till hela besättningen samt beaktar de olika gruppernas behov vid utfodringen. På gården Maitorantala finner man följande grupper: de som ska kalva, de sjuka, de som är i sin, två grupper som mjölkar, kalvar som ska avvänjas, årsgamla kalvar samt dräktiga kvigor. Under den vecka korna läggs i sin är de i en egen grupp. Man har egna gödselskrapor för ströbäddarna och de mjölkande kornas avdelningar och likaså tvättar man inte vattenkärlen i olika avdelningar med samma borstar. Man tvättar dricksvattenkärlen regelbundet och dessutom om de har blivit smutsiga.</p>
<p>Man använder separerad gödsel som strö åt korna. Man beslöt sig för detta, för man ville ha djupa bäddar med mycket strö, där korna trivs att ligga. Alternativen var separerad gödsel eller sand. Man var osäkra på hur sanden skulle inverka på maskinernas hållbarhet samt sandens tillgång och pris. Gödsel har man tillgång till hela tiden och är ett ekologiskt strö. Vid separeringen blir fosforn kvar i ströet, så det är mindre näringsämnen i den svämgödsel man sprider ut på åkern. Som strö är separerad gödsel mjuk och dammar inte. Man sprider ut strö i liggbåsen med minilastare.</p>
<div id="attachment_387786" style="width: 310px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387786" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387786" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-6-separoitu-lanta.png" alt="" width="300" height="451" /><p id="caption-attachment-387786" class="wp-caption-text">Den separerade gödseln är mjuk och dammfri som strö. Det är också ett ekologiskt alternativ.</p></div>
<p>Roboten har en stordisk tre gånger per dag. Om det kommer mjölk som går separat, sker det en lättare tvätt efter det. I övrigt görs en het ångsköljning efter varje ko. Juverhälsan har varit bra och mindre än 10 % av korna har haft kliniska juverinflammationer. Målsättningen är att ytterligare minska förekomsten av juverinflammationer, fastän situationen redan nu är bra. ”Även avelsarbetet har en stor betydelse då det gäller juverhälsan”, konstaterar Jonna. ”För små spenar släpper lättare med luft, vilket sedan leder till att bakterier kommer in i juvret”, fortsätter hon.</p>
<p>På väg ut ur ladugården är det lätt att tvätta stövlarna vid tvättplatsen då man ska bort från gödselgången. Då man går bort från djuren stiger man inte heller in på foderbordet, utan man går ut via gången. På gården Maitorantala har man funderat noggrant på biosäkerheten beträffande många saker, om än man också varit tvungna att kompromissa. Det kan hända att man någon dag har en robot till på gården samt att man producerar biogas. Tiden och lönsamhetskalkylerna får utvisa.</p>
<p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-387783" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-3.png" alt="" width="800" height="312" /></p>
<h3>Gården Maitorantala</h3>
<ul>
<li>Ägare: Jonna ja Ville Nieminen</li>
<li>Av besättningen är litet på 50 % holstein, resten ayrshire</li>
<li>Åker i odling ca 100</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<p><em>Text och bilder: Anna Oksa-Pulliainen. Artikeln har publicerats på finska i Faba magazine 4/2023.</em></p>


Faba » Boskapens välbefinnande kommer först Comments Feed

<p>Inom svin- och fjäderfäproduktionen har man redan i många år fäst speciell uppmärksamhet på biosäkerheten, alltså att skydda sin produktion mot djursjukdomar. På nötkreaturssidan har frågan än så länge inte fått lika stor uppmärksamhet, fastän exempelvis en salmonellasanering på en nötboskapsgård kan bli dyr och ta flera månader i anspråk. Att skydda foder och dricksvatten, en allmän renlighet och bekämpning av skadedjur är metoder, med vilka man håller smittoriskerna under kontroll också på nötgårdar. Största delen av salmonellafallen på djurgårdar inträffar på nötgårdar, och de kostnader de ger upphov till ersätts i allmänhet av mejeriernas eller slakteriernas gruppförsäkringar. Djurtrafiken, besökare på gården och platser i närmiljön som lockar till sig gnagare och fåglar ökar risken för salmonella. Exempelvis saker som förvaras längs väggen ger skydd åt gnagare, och spannmål som fallit på marken lockar fåglar och gnagare. Om man har stora problem med gnagare eller fåglar, lönar det sig att förlita sig på professionell hjälp. Även yrkesmänniskor inom djurhälsan kan utföra en Biocheck-kartläggning, som ger iakttagelser och tips beträffande biosäkerheten.</p>
<p>Risken finns alltid, men man kan kontrollera den. Pohjola Försäkring är Finlands ledande då det gäller salmonellaförsäkringar.</p>
<p><em>Kari Tourunen, Riskchef, lantbrukskunder</em></p>
<p><em>Pohjola Försäkring</em></p>


Övning ger färdighet – också i fullmäktige

Nya produkter i Fabas webbutik

Fabas NautaNetti är förnyad

I riktning mot mera produktivt och i synnerhet mera lönsamt lantbruk

Boskapens välbefinnande kommer först

Biosäkerhet på nötboskapsgårdarna – skydda dig mot riskerna

Faba är i din vardag

FabaMAPPI – elektronisk insemination och hälsomapp

Tjurkatalog 2-2024

Nya produkter i Fabas webbutik