Faba hjälper boskapsgårdar att lyckas

Faba är ett finskt andelslag vars uppdrag är att hjälpa boskapsgårdar att lyckas. Våra affärstjänster fokuserar på reproduktion, utveckling och välbefinnande hos boskap samt biosäkerhetstjänster. I Faba-koncernen ingår dessutom dotterbolag som tillhandahåller jordbruksförnödenheter. Vi är verksamma i hela Finland med cirka 300 experter. Vi arbetar för kärleken till husdjursgårdar.
&nbsp;

<h2>Kontaktuppgifter</h2>
Söka kontaktuppgifter till specialister på Faba och VikingGenetics. Man kan begränsa sökningen med hjälp av arbetsuppgift och landskap eller verksamhetspunkt.

<div id="row-1446155519" class="row row-collapse">
<div id="col-610205858" class="col small-12 large-12">
<div class="col-inner">
<h2>Fabas webbutik</h2>
I vår webbutik hittar du det senaste och bredaste urvalet av tjurar. Dessutom hittar du tillbehör för insemination och embryoöverföring.
</div>
</div>
</div>

<div id="row-1446155519" class="row row-collapse">
<div id="col-610205858" class="col small-12 large-12">
<div class="col-inner">
<h2>Kvävebehållare för olika behov </h2>
Kvävebehållare ET-20 och ET-40-10 till låg kostnad för olika storlekar och behov. Behållarna levereras med en kvävemätsticka, en ”flytande kvävebehållare i rummet”-skylt, långa behållare, lyftskenor och bägare, kväve för första påfyllningen och en kvävedekal. 
</div>
</div>
</div>

Maitosilta Oy i Somero har en lösdriftsladugård med tre robotar, där man gjort lösningarna för rutinarbetena med tanke på en fungerande vardag och de egna starka sidorna.
Gården ägs av Vili och Pasi Virtanen och det har hänt mycket under de senaste åren rörande verksamheten på gården. Vili Virtanen kom år 2017 med i verksamheten på gården som fungerade som en lantbrukssammanslutning och ersatte Pasis bror Jouni. Då höll man 50 mjölkkor samt ungdjur i en båsladugård.
Man började snabbt utveckla gårdar. Via en partiell generationsväxling bolagiserades gården och man började planera en utvidgning. En ny ladugård med tre robotar togs i bruk år 2020. Korna och kalvarna är i den nya lösdriftsladugården och den gamla båsladugården renoverades till kvigstall år 2024.
Man funderade över de praktiska lösningarna i lösdriftsladugården ur många vinklar och sökte lösningar som skall fungera under en lång tid. I stället för karusellmjölkning valde man robotar från GEA, korna fick en VIC-avdelning och ägarna koncentrerar sig på att få rutinerna att löpa. Förutom Pasi och Vili arbetar två anställda på gården samt två avbytare, som också jobbar på andra gårdar.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-394330" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-vierihoito.png" alt="" width="700" height="317" />
<h3>Från bås till robot</h3>
Då man planerade att utvidga produktionen var målet att få en lättskött ladugård, med sådana lösningar som gör vardagen löpande. Man planerade inte riktigt allt ända från början, utan man sökte också modell från ladugårdar som redan var i drift.
”Vår ursprungliga tanke var en mjölkningskarusell, men det skulle ha krävt mera utrymme och mera arbete”, berättar Vili Virtanen. I stället för karusellen valde man att installera tre mjölkrobotar och på gården har man varit nöjda med beslutet.
Det fanns många orsaker till att man valde GEA:s robotar. Robotarnas egenskaper som underlättar arbetet samt en övertygande helhet var faktorer som avgjorde.
”Med GEA:s robot för man fyra robotar till en enhet, vilket är bra”, säger Vili. Med de här robotarna sker mjölkningen skilt för varje juverfjärdedel, så det är möjligt att skilja åt mjölken från olika fjärdedelar. Robotmjölkningen var ett av de val man gjorde, där målsättningen var att få en bättre fungerande vardag i ladugården.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-394328" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-GEA.png" alt="" width="700" height="454" />
<h3>Very Important Cows &#8211; VIC</h3>
Bakom robotarna finns området för sinkor samt VIC-avdelningen. Till skillnad från många andra ladugårdslösningar beslöt man sig för att ha djupströbädd i kalvningsavdelningen och VIC-avdelningen.
”Djupströbädden kräver naturligtvis litet mera arbete, men vi har ändå inte ångrat oss”, berättar Vili. Alternativet skulle ha varit båskonstruktioner, men djupströbädden kändes som ett bättre alternativ med tanke på djurens välbefinnande. Det öppna området med djupströbädd har också fungerat bättre med tanke på kalvarna som får dia sina mödrar. Vid planeringsstadiet funderade vi litet på att korna skulle få amma sina kalvar, men vi gjorde ändå inga beslut beträffande indelningen i områden utgående från det.
”Då vi planerade ladugården var det inte lika aktuellt med att kalvarna skulle få dia sina mödrar som det är idag”, säger Vili. ”Nog pratade man om det, men mera konkret diskuterades det först litet senare.”
På Maitosilta övergick man till att kalvarna fick dia sina kor i slutet av år 2023. Till en början fick kalvarna vara med korna på halvtid, så att kalvarna var nattetid i kalvboxar och dagtid fick gå med sina mödrar på djupströbädden. Man övergick dock från halvdagslösningen och nu får kalvarna vara tillsammans med sina mödrar dygnet runt. Kalvarna har dock fortsättningsvis tillgång till en skild kalvgömma, där de får vara i fred om de så önskar.
”Korna håller kalvarna verkligt rena och efter att vi övergick till att kalvarna får gå med korna har kalvdödligheten sjunkit betydligt, och det förekommer just inte någon diarré”, berättar Vili.
Kalvarna får gå med sina mödrar i ungefär två veckor, men då det gällde den första gruppen prövade man på att de fick gå en hel månad. Nu väntar man på att se hurudana mjölkkor det blir av kalvar som börjat sitt liv med att fritt få dia sina mödrar.
Man vill satsa på förhållandena för de nykalvade korna också i fortsättningen. Virtanen anser att inledningen av laktationsperioden är en ytterst viktig del av mjölkkons liv.
För tillfället är mjölkkorna inte grupperade i avdelningar, men man drömmer om att bygga en extra ladugårdsflygel för de nykalvade korna, där det skulle finnas en egen robot bara för dessa kor. Då kunde de nykalvade korna vars mjölkproduktion är på stigande få den uppmärksamhet de behöver och på så sätt skulle man hjälpa till med att få laktationsperioden effektivt i gång.
<img loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-394329" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2025/04/Maitosilta-VIC.png" alt="" width="700" height="449" />
<h3>Utlokaliserat enligt behov</h3>
I och med den nya ladugården ökade antalet djur rejält. Man fyllde ladugården med egna djur så långt som möjligt och resten skaffade man som dräktiga kvigor, som föddes upp på en gård. Det stora antalet kvigor sänkte medelkalvningsgången tillfälligt på gården som satsar på hållbarhet, men så småningom håller man på och når den nivå som gällde innan utvidgningen.
Såsom fallet var då det gällde att utlokalisera uppfödningen av kvigor i samband med ladugårdsbygget, litar man på gården mångsidigt på utomstående kunnande och man har utlokaliserat en hel del. Gårdens egen arbetskraft koncentrerar sig på att sköta korna i ladugården, medan exempelvis ensilageskördandet och gödselspridandet sköts av entreprenör, om än Vili och Pasi sköter basarbetena på åkrarna själva.
Då medelkalvningsgången ökar, minskar naturligtvis behovet av djur för nyrekrytering. Avelsarbetet är ett av de arbeten som man låter andra utföra, och avelsplanen görs upp tillsammans med Fabas avelsspecialist Mirva Härkänen. Inom avelsplaneringen strävar man till ett jämnt flöde av djur för nyrekrytering och kalvningar jämnt fördelade året om. Bägge dessa faktorer underlättar en löpande vardag.
”Man behöver inte göra allt eller äga allt”, konstaterar Vili Virtanen. ”Man måste fundera över i vad man placerar kapitalet och vad den egna tiden räcker till”, tillägger han.
På Maitosilta har man hittills och även i fortsättningen gjort beslut och lösningar, för att vardagen ska löpa och att arbetet är så meningsfullt som möjligt. Det är också viktigt att inse vad den egna tiden och det egna orkandet räcker till för, och därför sköts en del arbeten av andra. I fortsättningen kan man också vid behov låta andra sköta mera, i synnerhet om djurmängden ökar.
<h3>Maitosilta oy, Somero</h3>
<ul>
<li>Delägare: Vili ja Pasi Virtanen</li>
<li>Besättning: 192 kor och 101 ungdjur, mest holstein och ayrshire, dessutom några jersey och korsningar</li>
<li>Åker: 230 ha, av vilket en liten del som bete</li>
</ul>
Text och foton Mirva Härkänen. Artikeln publicerades på finska i Faba magazine 1/2025

Nya servicenivåer för doser och avelsplaner 
Förändringar i bonussystemet 
År 2024 betalade vi tillbaka cirka 520 000 euro i bonus till våra kunder! I januari betalar vi också tillbaka den extra bonusen för inköp av doser till kunderna, totalt 73 000 euro.   
FabaBonus försvinner &#8211; ersätts av FabaETU 
I och med förnyelsen av våra servicepaket kommer den bonuskredit som Faba använder att fasas ut i slutet av 2025 och vi kommer att införa FabaETU-modellen, där kunderna får mer betydande rabatter och inköpsförmåner genom att centralisera sina dosinköp. För kunderna kommer FabaETU att lanseras redan 2025, omedelbart efter att det nya partnerskapsavtalet har börjat gälla. När FabaETU har lanserats upphör den gamla bonusperiodiseringen för kunden.

Det nya FabaMedicinskåpet gör läkemedelsredovisning och övervakning enklare – det är enkelt att hantera användningen, till och med på din telefon! I FabaMedicinskåpet håller du koll på de läkemedel som lämnas in till din gård och du kan tydligt se förändringar i mängden läkemedel i rapporteringssektionen.
Faba medicinskåp finns i Min gård och fungerar tillsammans med Magasinet-appen. När du köper ett medicinskåp får du Magasin för endast 5 euro och du kan använda Magasin i din övriga lagerbokföring.
Låt oss ta hand om djuren och ta ansvarsfull medicinering!

På gården Ojantakanen litar man på ayrshire och i den nya ladugården sörjer fyra GEA robotar för mjölkandet av dem.
&nbsp;
Gården Ojantakanen i Ylivieska är Jari Junnos hemgård, där han började som mjölkproducent år 1992. På gården hade man då en besättning som var typisk för den tiden, 18 kor i en båsladugård.
När Anu började jobba med på gården år 1999, blev en lösdriftsladugård för 45 kor klar. Ladugården utvidgades flera gånger under årens lopp, och till slut höll man 100 kor i den. Nu fungerar den gamla ladugården som stall för kvigorna.
Den nuvarande lösdriftsladugården med fyra robotar, som byggdes på samma gårdsplan, stod klar för fyra år sedan. I ladugården finns det 243 båsplatser för mjölkande kor samt utrymmen för kvigor som snart ska kalva, för sinkor och för kalvar som ännu har drickutfodring. Det är likadana utrymmen för djur och två mjölkrobotar i bredd på båda sidor om foderbordet som går mitt i ladugården. På ena sidan av foderbordet har man förstagångskalvarna och unga kor och på andra sidan håller man de äldre korna. Till skillnad från många andra nya ladugårdar har man på båda sidor en stor bakomgrupp, det vill säga vic-avdelning samt kalvningsbox.
”Vi planerade ladugården själva utgående från våra egna önskemål. Vi ville inte flytta djur, i synnerhet inte då de är sjuka, från ena sidan till den andra, över foderbordet. Därför har vi en stor bakomgrupp för djur som snart ska kalva, som nyss kalvat eller djur som på annat sätt kräver uppmärksamhet”, berättar Jari Junno om utrymmeslösningarna i ladugården.
På motsvarande sätt ville man ha utrymmen för kalvarna med dricksutfodring under samma tak, för arbetet med att flytta kalvarna till en annan byggnad och utfodra dem där lockade inte. De individuella boxarna för de mindre kalvarna är i ett eget utrymme med egen ventilation och de litet äldre kalvarna är i ladugården i gruppboxar med rikligt med strö. Alla kalvar får sitt drickfoder från automat.
<div id="attachment_391930" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-391930" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-391930" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/09/Junno3.png" alt="" width="800" height="530" />Man ville ha de kalvar som har drickutfodring under samma tak som korna och de har gott om utrymme.</div>
<h3>Brun boskap</h3>
Besättningen är en nästan ren ayrshirebesättning. För ett antal år sedan var en ungefär tredjedel av besättningen holsteinkor, men man sålde bort dem alla på en gång. I synnerhet utfodringen var besvärlig i en blandad besättning. Med en sådan utfodring som holsteinkorna krävde, blev ayrshirekorna feta, och valde man utfodring enligt ayrshirekornas behov, mjölkade holsteinkorna inte bra.
”Det är lättare att jobba med bara en ras och vi har alltid tyckt om ayrshire. Den har ihärdigt lynne, den är friskare, klövarna är bättre, mjölken har bra halter och foderomvandlingsgraden är bättre och därmed har den bättre kolavtryck”, motiverar paret Junno.
Besättningens senaste resultat visar att halterna är bra, fett 4,57 och protein 3,74 procent. Mjölkavkastningen förädlar paret Junno så den blir högre, för utvidgandet av besättningen syns i produktionsmängderna samt i variationer i kornas storlek och exteriör. Man tog alla kvigkalvar till nyrekrytering då man ville fylla den nya ladugården och i viss mån använde man också könssorterad sperma.
”Dessutom köpte vi kalvar, kvigor och kor av olika ålder med hjälp av Fabas specialist på djurmaterial Katja Tulppo. Vi ville ha djur av många olika åldrar, så vi inte sedan måste utmönstra mycket djur vid samma tillfälle”, berättar Anu Junno.
Fastän de inköpta djuren var bra, förstår paret Junno gott att ingen säljer sina bästa djur. Överst på listan över avelsmålsättningar har man just nu mjölkbarhet, juverexteriör och bra ben. Egenskaper som blir allt viktigare då man har robotmjölkning.
”Å andra sidan är det svårt att säga vilket som är den viktigaste målsättningen, eftersom alla är viktiga. Helheten avgör, och till tjurar väljer vi tjurar som är jämnt bra, man får inte stirra för mycket på en enskild egenskap”, säger Anu Junno.
Hon utför valet av tjurar tillsammans med Katja Tulppo, individuellt för varje ko. Till de bästa korna använder de X-Vik-semindoser. En liten avvikelse i ayrshirebesättningen utgörs av ay-holstein-jersey-treraskorsningsdjuren, som Anu Junno sysslar med. Korsningsdjuren ger mjölk och halter och lämpligt med variation i avelsarbetet. Semineringar med köttraser, angus och wagyu, använder paret Junno bara till kor som har problem att bli dräktiga. Paret Junno har dåliga erfarenheter av köttraskorsningar, och därför använder de dem inte i större utsträckning. ”Den extra inkomsten av köttraskorsningar är inte så betydande att det skulle löna sig. De kor som bär en köttraskorsningskalv går i sin tidigare och det är mera problem med kalvningarna, så därför har vi slutat med dem.”
<div id="attachment_391933" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-391933" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-391933" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2024/09/Junno2.png" alt="" width="800" height="533" />Paret Junno tycker om ayrshires ihärdighet och hälsa samt goda halter.</div>
<h3> Förebyggande hälsa</h3>
Besättningens hälsa bygger på förebyggande åtgärder och en privat hälsovårdsveterinär besöker gården med tre veckors intervall, då man undersöker dem som kalvat, gör dräktighetsundersökningar och avhornar kalvarna.
”Vi utför dräktighetsundersökningarna en månad efter semineringen. Då finner man de tomma djuren i ett tidigt skede, kalvningsintervallet hålls under kontroll och vi undviker andra problem”, säger Anu Junno.
Alla kor som kalvat undersöks i god tid innan seminerinsperioden börjar, så att man i god tid upptäcker eventuella problem med återhämtningen. Man har behövt ytterst litet egentlig fertilitetsvård i besättningen.
I besättningen har man 1,3 semineringar per kalvning och kornas kalvningsintervall är nästan exakt ett år, nämligen 363 dygn. Medelkalvningsgången är 2,6, trots att en ungefär tredjedel av korna i besättningen ännu är förstagångskalvare till följd av att man utvidgat produktionen. Kvigorna kalvar in vid 24,2 månaders ålder.
Som motvikt till förstagångskalvarna i besättningen finns Inkivääri, som snart blir hundratonsko, och som under sin långa karriär inte just varit sjuk, kalvningarna har löpt utan förlamningar och laktationsperioderna med friska juver. Det finns redan flera generationer av Inkivääris avkommor som mjölkar i besättningen. Dessutom finns det mer än ett tiotal kor i besättningen som kalvat mer än sju gånger.
Juverhälsan har bevarats god också i den nya ladugården. Som strö använder man separerad torrfraktion av gödseln, och paret Junno säger att det funnits mycket att lära sig om användningen av det.
”Då vi började använda det, fanns det just inte någon inhemsk information till buds och vi har själva fått fundera ut fungerande lösningar”, säger Jari Junno.
Torrfraktionen fördelas i båsen en gång i veckan och man drar av det från främre änden av båset bakåt varje dag. Det är noga hur mycket man lägger på per gång, så att det är en lämplig mängd strö. Om man lägger för litet, räcker det inte för en vecka. Om man lägger för mycket, börjar temperaturen stiga i ströet.
”Ströet fungerar bra och juverhälsan bevaras bra. De bakterier som orsakar juverinflammationer är de samma som tidigare när vi använde torv, och det har inte förekommit exempelvis klebsiella”, fortsätter Jari Junno.
<h3>Separerandet av mjölken övertygade</h3>
Till den nya ladugården valde man att fyra mjölkrobotar från GEA skötte mjölkandet och valet har visat sig motsvara förväntningarna. Man valde GEA som robotmärke av flera orsaker, av vilka den viktigaste var att man kan få mjölken från de olika juverfjärdedelarna separat.
”Summan som blir under strecket avgör. Vi levererar över 99 procent av den mjölk vi producerar till mejeriet, då man kan få mjölken från de olika juverfjärdedelarna separat och det är bara den mjölk som inte får levereras till mejeriet som åker ner i avloppet”, säger Jari Junno.
Den bortskilda mjölken leds till ett skilt avlopp, så att det inte ska hamna antibiotikamjölk i svämgödseln. Den viktigaste orsaken var inte det att man separerar gödseln till strö, utan möjligheten att man kan göra biogas av gödseln.
Anu Junno uppskattar möjligheten att fästa GEA:s armar för hand, vilket är en viktig egenskap i synnerhet vid de första mjölkningarna av förstagångskalvare. Ett plus som påverkade valet av märke var också att man kunde använda samma brunstkontrollsystem både i den nya ladugården och i den gamla, där man nu håller kvigorna. Man kan använda robotens alla funktioner via en app.
”Man kan sköta mjölkandet fast från Norge, släppa korna till mjölkning och bort därifrån, med telefonens skärm utan att någon ens är på plats”, berättar Jari Junno.
Paret Junno anser att kostnaderna med robot är rimliga och den service man sällan har behövt har varit lätt att få. Enligt Jari Junnos bedömning har man kunnat reparera nio fel av tio på distans med hjälp av den som dejourerar på servicen. Förutom husbondeparet arbetar fyra fast anställda arbetstagare på gården. Två jobbar som djurskötare i ladugården, den tredje sköter tillredningen av blandfodret och fördelandet av det och utför andra maskinarbeten på gården. Den fjärde arbetstagaren utför maskinarbeten och sköter reparerandet av maskiner. Familjens barn, 22-åringen och de 20 år gamla tvillingarna, arbetar sommartid på gården enligt behov och intresse.
Det finns inga klara planer om den följande generationen som tar över gården, utan föräldrarna vill låta barnen välja fritt och utbilda sig först. Paret Junno har inte just varit tvungna att söka arbetstagare, utan alla har kommit via en liten slump eller blivit kvar på jobb efter en utförd praktik. På gården har man praktikanter både från lantbruksskolor i närområdet och från yrkeshögskola. Nu när två av arbetstagarna är på våg för att studera, håller paret Junno på och gör en arbetsplatsannons, men månne det igen går så, att man finner någon lämplig redan innan någon hinner svara på annonsen.
Text och bilder: Eeva-Kaisa Pulkka. Berättelsen har tidigare publicerats i Faba magazine 3/2024

Välbefinnande och fungerande vardag

Förändringar i bonussystemet

Nyhet! FabaMedicinskåp för medicinjournaler

De litar på Ayrshire

Faba hjälper boskapsgårdar att lyckas

Kontaktuppgifter

Fabas webbutik

Kvävebehållare för olika behov