Boskapens välfärd

Boskapens och boskapsägarnas välbefinnande är viktiga faktorer för att uppnå ekonomiskt lönsam och effektiv boskapsproduktion. Vi erbjuder flera tjänster som förbättrar bådas välbefinnande.

<h3>Fertilitet</h3>
God fertilitet hos boskapen är nyckeln till lönsam produktion. Fertilitetsrådgivningen, FabaHELMI-tjänsten, SenseTime uppföljning av välbefinnandet hjälper till att nå målsättningarna.

<h3>Hälsa</h3>
Förebyggande hälsovård och satsningar på klövhälsa stödjer djurens välbefinnande. Hälsokontrollen möjliggör sådan förädling av hälsoegenskaper som baserar sig på data om hälsan.

<h3>DNA-analyser</h3>
Undersökningar om ärftliga sjukdomar, djurs härstamning samt om tvillingpar som är tjurkalv och kvigkalv är fertila sköts smidigt genom FabaLab.

<h3>Öronmärken</h3>
Vi levererar Allflex och Stallmästars officiella öronmärken för nötboskap. Urvalet omfattar DNA-märken, eMärken och traditionella öronmärken. Bekanta dig med vårt utbud. Beställningarna via Min Gård-tjänsten.

<h3>Ladugård</h3>
Tvättningen av ladugårdar och räfflandet av golv förbättrar säkerheten och trivseln i arbetsmiljön. Med olika lösningar för hanteringsområden gör att hanterandet av djur blir smidig och trygg.

&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;

Man lever nya tider på mjölkgården på Sulkavantie i Liedenpohja i Virrat. Den unga husbonden Kalle Koivunen tog över tyglarna på gården för ett och ett halvt år sedan. Kalles föräldrar Hannu Koivunen och Kaija Morri är delägare i sammanslutningen med en mindre andel och är dagligen med i arbetena på gården.
Arbetsfördelningen på gården har blivit den, att Hannu sköter utfodringen, ladugården är på Kaijas ansvar och Kalle syns i synnerhet sommartid mest på åkerarbetena. Artur från Moldavien har arbetat på gården redan i fem års tid. På sommaren hjälper dessutom Kalles syskon till på gården. Man använder också hjälp av avbytare regelbundet.
”Man måste bara reservera avbytare i tid”, påminner Kaija Morri.
<div id="attachment_386666" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386666" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386666" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito_Kahvilla.jpg" alt="" width="600" height="384" />Dagens planer klarnar vid kaffekoppen. Även hunden Elmo anslöt sig till följe med Kalle och Hannu Koivunen och Kaija Morri.</div>
Samarbetet mellan två generationer löper bra. Föräldrarna har erfarenhet. Kalle har å sin sida färska idéer samt fått ny kunskap om lantbruket under sin studietid. Man har ett stort bord i kontoret i ladugården, där de som jobbar på gården diskuterar och dricker kaffe.
På gården vill man också berätta om sin egen verksamhet för den stora allmänheten. I slutet av augusti ordnade Faba tillställningen Lehmät Livenä, där man presenterade mjölkgårdarna Tulimaito och gården Lopola i Ylöjärvi samt simmentaldikogården Uusi-Mattila i Nokia.
<h3>Krisen i Ukraina vid en känslig tidpunkt</h3>
Lantbrukssammanslutningen Tulimaito grundades i samband med det senaste generationsskiftet. Namnet på sammanslutningen kommer från sjön Tulilampi som ligger i närheten. Gårdens gamla namn är Kankaan tila, och Kalle tycker det är ett för vanligt namn. Han menar att det finns för många besättningar som heter så, men bara en Tulimaito.
Det följande skedet är att omvandla Tulimaito från lantbrukssammanslutning till aktiebolag.
”Där finns vissa fördelar som hör samman med beskattningen och ägandet”, motiverar Kalle.
Kalle minns generationsväxlingen och grundandet av lantbrukssammanslutningen under resten av sitt liv. Allt planerades noggrant men de stora överraskningarna skedde annanstans i världen: Ryssland anföll Ukraina en dag efter att Kalle blev ny husbonde på gården. Krisen har återspeglat sig på driften på gården på många sätt.
”Först undrade vi vad som nu kommer att ske, sedan började priserna stiga snabbt”, mins Kalle Koivunen.
Gödseln blev snabbt dyrare, likaså elektriciteten och många andra nödvändigheter. Producentpriset på mjölk började stiga senare, men det steg slutligen ganska rejält.
Nu ett och ett halvt år efter krigsutbrottet har priserna jämnat ut sig. Mjölkens producentpris har också sjunkit, men inte lika mycket som annanstans i Europa.
<h3>I aveln litar man på sakkunniga</h3>
I besättningen Tulimaito håller man 150 kor. Holstein är den dominerande rasen. På gården finner man också några jersey- och brown swiss-kor.
”Andelen ayrshirekor har minskat från vad det var förr, men inte slutar vi med dem, vi har bra exemplar”, berömmer Kaija.
Inom avelsarbetet litar gården på yrkesmänniskor, det vill säga på Faba. Därifrån skaffar man sig avelsrådgivning, semineringstjänster, dräktighetsundersökningar och förnödenheter.
På gården Tulimaito genomtestar och exteriörbedömer man alla djur. Medeltalet för kornas exteriörbedömningspoäng är 80,3 GP, vilket är mycket bra. Medelproduktionen är nu 12 379 kg EKM.
Av gårdens åkrar är 130 hektar i vall och 70 hektar i spannmål. Hela skörden används vid utfodringen av den egna besättningen. I år var det en besvärlig försommartorka som gjorde att den andra ensilageskörden blev sämre. Likaså led spannmålen av försommarens väder.
Kalle Koivunen har under sommaren ringt runt till grannarna och kommit överens om inköp av foder. Koivunen är nöjd över att man även tidigare fått köpa foder i grannskapet till korna på den egna gården.
<div id="attachment_386665" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386665" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386665" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito.-Kalle-kauhoo.jpg" alt="" width="600" height="375" />Kalle Koivunen studerade lantbruk i Vik och tog över på gården samma vecka som Ryssland anföll Ukraina. Mycket har ändrat på gården sedan dess.</div>
<h3>Först investerar man, sedan betalar man lånen</h3>
Människorna på Tulimaito är överens om att man måste våga investera.
”Vi har alltid tagit lån, nu är det tid att betala. Om utvecklingen går i dålig riktning ur bankens synpunkt, då börjar problemen hopa sig på vår sida”, säger Hannu.
”Nu tar vi ett år i taget, men vi planerar allt möjligt, så att vi kan fortsätta driften på gården”, sammanfattar Kalle som representerar den följande generationen på gården.
Den följande investeringen kan möjligen vara en biogasanläggning som är gemensam för flera gårdar. Enligt Kalle Koivunen har man preliminärt diskuterat det med gårdarna i grannskapet men inte gjort upp några noggrannare kalkyler. Ett tiotal husdjursgårdar skulle kunna gå med. I dagens läge skulle biogasen ha efterfrågan i synnerhet som drivmedel.
På gården Tulimaito byggde man den första biogasanläggningen redan år 2006. Det var ett av de första pionjärprojekten och den tidens teknik var ännu inte så värst välfungerande. Firman som levererade anordningen gick omkull och det var också andra problem, men i tio års tid hann den producera gas på gården.
”Vi fick fett från Valio till biogasanläggningen, det var nog bra”, minns Kaija.
<h3>En tid med kraftig tillväxt</h3>
Gården som ursprungligen hade fyra kor har vuxit till dagens omfattning genom investeringar. År 1961 byggdes en ny ladugård där man först höll 10 kor och sedan 15 kor efter att man utvidgat den.
Då Hannu och Kaija tog över gården hade man 30 mjölkande kor, men man slutade inte där. Man byggde en ny kall lösdrift på ett helt nytt ställe och antalet kor fördubblades igen.
År 2004 stod följande ladugårdsinvestering klar och antalet kor steg till 140.  Samtidigt skaffade man sig två mjölkrobotar, för det skulle ha varit alltför arbetsdrygt att mjölka med den gamla 2&#215;3 tandemstationen, då besättningen växte och produktionen ökade.
<h3>Investering i kornas välbefinnande</h3>
Den senaste stora investeringen på gården stod klar år 2020. Liggbåsen byggdes om till mera kovänliga bås med djupströ, där man började använda separerad gödsel som strö. Belysningen ändrades om till ledlampor och samtidigt bytte man ut de 15 år gamla robotarna till nya.
”De robotarna började nog vara antika. Man fick inte reservdelar till dem längre och Hannu bodde nästan i ladugården”, minns Kaija.
Det speciella i den här renoveringen var att antalet liggbås minskades från 144 till 135. I och med den här minskningen behövde man inte lika många robotar, det vill säga i stället för tre gamla robotar kom det två nya, effektiva robotar.
Det fanns två orsaker till att man minskade antalet: mjölkmängden överskred onödigt ofta kvoten och man ville ha mera utrymme för korna.
Det här blev alltså en renovering för kornas välbefinnande och nu ser man nyttan av den. Tidigare hade korna ofta sår på haserna och man hade stora problem med aureus. Nu är det tydligt mindre förekomst av sjukdomsfall.
”Då haserna är i skick, förbättras välbefinnandet betydligt och avkastningen ökar”, konstaterar Kaija Morri.
<div id="attachment_386663" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386663" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386663" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito_Syvaparsi.jpg" alt="" width="600" height="380" />Kornas ben har hållits friska med båsen med djupströbädd.</div>
<h3>Separering är ett noggrant jobb</h3>
Separerandet av gödseln kom som en ny sak för gården för tre år sedan och det är ett arbete man fått försöka lära sig. Då man började fylla djupströbåsen, drabbades man några gånger av juverinflammation som orsakades av klebsiella-bakterien.
Enligt Hannus erfarenheter måste man noga följa med den separerade gödselns fukthalt i båsen, och det är bra att blanda kalk i gödseln för att uppnå lämpligt pH-värde, för att hålla bakterierna under kontroll.
I och med att man började använda separerad gödsel på Tulimaito, slutade man använda torv och kolavtrycket minskade betydligt.
<h3>Gården ser framåt</h3>
Gården under ledning av Kalle Koivunen är enligt Fabas kundansvariga Eeva Harhala (f. Linnainmaa) en gård som verkligen ser mot framtiden, som inte är rädd för att pröva på nya verksamhetsmetoder.
”Där som andra gårdar skulle bli vilande på sina lagrar och beklaga sig över motgångarna, funderar familjen Koivula direkt, hur man borde sköta sakerna i fortsättningen”, preciserar Harhala.
Familjen Koivunen har enligt Harhala redan länge insett vad som är hörnstenarna inom boskapsskötseln, det vill säga hur stor betydelse djurens välbefinnande och avelsarbetet har på resultaten. På gården har man förädlat fram en besättning på hög nivå då det gäller produktionen och avelsvärdena.
På gården använder man mycket köttrastjurar till de sämsta individerna i besättningen och i viss mån könssorterade semindoser för de bästa djuren. Samarbetet med människorna på gården löper smidigt och fungerar bra i båda riktningar.
”Jag är mycket nöjd med en situation, där man litar så mycket på mig, att jag får självständigt utföra avelsval, inom de ramar vi på förhand kommit överens om”, säger Eeva Harhala.
Harhala har varit specialist på djurmaterial för Tulimaito i ett och ett halvt år. Före henne besöktes gården av Mari Mukka-Koivumäki.
<h3>Tulimaito Lbs</h3>
<ul>
<li>Ägare: Kalle samt Hannu Koivunen och Kaija Morri</li>
<li>Ca. 150 kor, största delen holstein, en del ayrshire samt några jersey och brown swiss</li>
<li>Produktion 12 379 kg EKM</li>
</ul>
<div id="attachment_386664" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386664" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-386664" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito-ilmakuva.jpg" alt="" width="600" height="400" />Lbs Tulimaito har fått sitt namn från Tulilampi, som man ser i bakgrunden.</div>
Text och bilder: Lassi Lähteenmäki
&nbsp;

robots

Faba » Det måste alltid finnas nya investeringsplaner Comments Feed

generator

https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2022/11/cropped-faba-favicon-270x270.png

msapplication-TileImage

Hur ser Faba ut i framtiden? Vill du vara med och påverka utvecklingen? Som medlem kan du påverka Fabas framtid genom att rösta eller att ställa upp som kandidat i Fabas fullmäktigeval under hösten. Nu är det dags att besluta om sin egen kandidatur och samla en gemensam kandidatlista, exempelvis inom husdjursklubben. Just du kan vara en lämplig person att representera medlemmarna i Fabas representantskap under den följande fyraårsperioden 2024–2027.
Fabas fullmäktigeval hålls i november och kandidatnomineringen inleds 15.9. Till fullmäktiget väljs 28 ledamöter, av vilka 24 representerar dem av Fabas medlemmar som arbetar med mjölkproduktion och 4 representerar de medlemmar som har köttproduktion som huvudsaklig produktionsinriktning. Valkretsen bestäms utgående från varje enskild medlems produktionsinriktning. Dessutom är Mjölkproduktionsvalkretsen indelad i fyra geografiska distrikt.
Vet du redan till vilken valkrets och vilket valdistrikt du hör i Fabas fullmäktigeval? Du kan lätt kontrollera det på våra webbsidor. På Fabas valsidor <a href="https://faba.fi/fi/vaalit">https://faba.fi/fi/vaalit</a> finner du hur man kontrollerar att man är medlem och all annan nödvändig information om kandidatnomineringen och valet

Faba » Kandidatnomineringen till Fabas fullmäktigeval inleds 15.9. Comments Feed

Under vårens och sommarens lopp har man förberett Fabas representantskapsval som ordnas nu under hösten. Precis såsom tidigare, önskar man aktiva medlemmar till fullmäktige, som följer med hur världen omkring utvecklas och som är intresserade av att utveckla Fabas verksamhet.
Husdjursaveln och de tjänster som hör samman med avelsarbetet är ryggraden i Fabas verksamhet. Vid sidan av dem har man under de senaste åren satsat på handeln med förnödenheter, djurens hälsovård och produktionstjänster. Den bärande tanken har varit att bygga upp en fungerande helhet av olika branscher.
I stadgarna och i lagen finns det inte så värst många uppgifter för fullmäktiget bestämda, men de som finns är stora och ansvarsfulla. Bland rutinuppgifterna är att fastställa bokslut och verksamhetsberättelse, att godkänna budget och verksamhetsplan samt att välja medlemmar till styrelsen. Dessutom kräver eventuella förändringar av stadgarna alltid ett beslut från fullmäktige.
Vid sidan av sina officiella uppgifter, fungerar representantskapet som en kanal för kommunikationen mellan Fabas styrelse samt operativa ledning och medlemmarna. I allmänhet har medlemmarna en låg tröskel att ta kontakt med en ledamot i fullmäktige och på så sätt få sin röst hörd. Ett flertal medlemmar i fullmäktige har dessutom någon extra ansvarsuppgift. Förvaltningsgranskarna, det beredande utskottet samt ordförandes och viceordförandes uppgifter utgör utsiktsplatser där man ser längre in i förvaltningen. Fullmäktigeledamöter är också med i de ansvarstyngda avelsutskotten och VikingGenetics raskommittéer.
En medlem i fullmäktige behöver inte vara någon särskild expert på förädling eller yrkesmänniska inom företagsamhet. Grundkunskaperna räcker. Under fullmäktigeperioden ordnas korta skolningar och föreläsningar, med vilkas hjälp man kan repetera sina kunskaper och utveckla dem. De viktigaste förutsättningarna är att man är intresserad och är redo att ta ansvar. Till fullmäktige vill man framför allt ha vanliga människor som kommer från olika bakgrund och som kan använda eget huvud.
Paavo Karhu, Faba anl., styrelsens ordförande

Faba » Fullmäktigeval – ställ upp som kandidat!  Comments Feed

Ett planenligt avelsarbete, lämpliga förhållanden, en balanserad utfodring, lämpliga förhållanden att ligga samt klövvård i rätt tid är grunderna för en god klövhälsa.
Ett av de vanligaste hälsoproblemen för mjölkkorna är att de haltar. Det är ett tecken på värk och är ett verkligt problem med tanke på välbefinnandet. Eftersom kon till naturen är ett bytesdjur, försöker den dölja sin värk så länge som möjligt. Ett djur som haltar har svårt att lägga sig och att resa sig upp. Därför står den eller ligger den ofta längre tider än sina artfränder och går mera sällan för att äta eller mjölkas. Produktionen minskar. Man bör därför lära sig att upptäcka de kor som haltar i ett tidigt skede. En tidig vård leder till att kon tillfrisknar snabbare. Det lönar sig för gården att skaffa sig en egen klövvårdsställning för behandling av klövsjukdomar.
Det finns många olika klövsjukdomar, men man kan grovt dela in dem i smittsamma klövsjukdomar och skador på klövhornet. I synnerhet klövhornsskadorna, såsom hålvägg och klövsulesår, ger bestående förändringar i klövens struktur och förnyas lätt. Sådana kor behöver klövvård oftare än de andra korna, och man kan ändå bli tvungen att utmönstra dem från besättningen i förtid. Då korna står onödigt mycket eller golvet är halt utsätter det korna för skador på klövhornet. Av de smittande klövsjukdomarna är klövspaltsinflammation och digital dermatit, alltså DD, de bäst kända. Smittorna kan komma till besättningen i samband med inköp av djur, så det är ovillkorligen viktigt att använda ETT:s hälsointyg. De största riskerna med tanke på smittsamma klövsjukdomar finner man dock i ladugårdsförhållandena. Dålig ventilation, fukt och gödsel irriterar huden och all form av stress försämrar motståndskraften.
Klövhälsans betydelse kan koncentreras i en mening: Friska klövar bär upp en produktiv ko!
Hertta Pirkkalainen
Specialveterinär för produktionsdjur
Expertveterinär Djurens hälsa ETT rf

Faba » Friska klövar på en produktiv ko Comments Feed

En medlem har möjlighet att påverka i andelslaget med fyra års mellanrum genom att rösta i representationsvalet. De medlemmar, som ställer upp som kandidater och blir valda till fullmäktige, har egentligen möjlighet att påverka hela tiden.
En plats i fullmäktige ger en inblick i ett modernt andelslags verksamhet och i utvecklandet av dess tjänster och näringsverksamhet. Den viktiga uppgiften för en medlem i fullmäktige är att vara den som lyfter fram medlemskårens åsikter och behov till nytta för alla gemensamt. Representantskapet ger också en möjlighet att lära sig och utvecklas i att administrera ett kooperativt företag.
Borde man alltså nu, när det känns som om man redan har tillräckligt med jobb, gå med för att arbeta och utveckla gemensamma frågor? Ja, det bör man och det lönar sig! Just nu är det dags att satsa på att utveckla den egna branschen genom att ställa upp som kandidat och aktivt ta del i att bygga upp andelslagets framtid. Till Fabas fullmäktige behövs kunniga och förstående mjölk- och köttproducenter, som känner det moderna husdjursföretagets behov, och berättar om dem som riktlinjer för utvecklingsarbetet. Hela branschen och därmed också Faba bygger upp sin framtid.
Alla medlemmar drar desto mera nytta av sitt andelslag och dess framgångar, ju bättre man tillsammans klarar av att styra verksamheten på frågor som bäst stöder utvecklandet av verksamheten inom husdjursföretagen.
Genom att verka inom Fabas fullmäktige får man samtidigt själv energi, som hjälper i vardagen. Mångsidig kunskap om andelslaget och en möjlighet att regelbundet höra experter inom branschen, är resurser också då det gäller att utveckla sin egen verksamhet. Då man jobbar i fyra år tillsammans med andra husdjursföretagare och bygger upp nätverk, får man idéer också gällande frågor på den egna gården. Då man är med i Fabas administration får man också möjlighet till internationella kontakter inom styrandet av VikingGenetics, som är ett gemensamt företag ägt av tre nordiska länders husdjursproducenter.
Missa inte din möjlighet, utan ställ upp som kandidat för Fabas fullmäktige!

Faba » Just nu är det rätt tid att satsa på att utveckla den egna verksamheten! Comments Feed

Hälsan är bland de viktigaste sakerna i livet. En vacklande hälsa orsakar stress, att man mår dåligt och är orkeslös. Allt detta försämrar livskvaliteten och välbefinnandet. Samma gäller för både människor och djur.
Om en ko är sjuk eller mår dåligt, sjunker i regel dess mjölkproduktion. Kon behöver inte på utsidan se så värst sjuk ut, då mjölkproduktionen redan börjar minska. Vårdkostnaderna och det extra arbetet försämrar produktiviteten, för att inte prata om vad som händer om kon avlider eller man blir tvungen att utmönstra den. Då man föder upp en kviga i två år för att ersätta en äldre högproducerande ko, uppstår det redan kostnader på ungefär 1800 euro. Korna som mjölkar sin tredje laktationsperiod i produktionskontrollen producerar i medeltal 2100 kg mera än förstagångskalvarna. I pengar betyder detta drygt 1000 euro per år (med ett mjölkpris på 0,52 €). Räknat på det här sättet ger det kostnader på ungefär 2800 euro då man utmönstrar en bra mjölkko. Om man allt för ofta blir tvungen att utmönstra i förtid på grund av sjukdomar, är slutresultatet rätt stora extra kostnader.
Det är alltså klart, att det i en mjölkbesättning lönar sig att så bra som möjligt sörja för utfodring, juver- och klövhälsa, fertilitet, kalvarnas hälsa samt smittskyddet. Då man fått faktorerna på de här delområdena som begränsar produktionen i ordning, är risken för att korna ska insjukna så liten som möjligt och de kan producera enligt sin bästa kapacitet. Det finns många delområden, men man behöver inte behärska dem ensam. Det står experthjälp till buds och man kan förbättra saker i samarbete. Det är lättare att göra förändringar en liten bit i gången.  Kostnaderna för förbättringarna betalar igen sig genom friskare och mera produktiva djur. Att förbättra hälsan och välbefinnandet möjliggör också en lönsammare produktion!
Produktchef 
Anna Oksa-Pulliainen

Faba » Lönsammare produktion genom hälsa och välbefinnande Comments Feed

Lindö gård i Tenala i Raseborg har varit i släkten de la Chapelles ägo i över 200 år. Generationsskiftet från Jan de la Chapelle till sonen Albert framskrider steg för steg. Den unge Albert anser att gården som blir hans bara är till låns hos honom, och hans uppgift är att överföra gården i gott skick till följande generation.
Den ståtliga Lindö gård ligger längs vägen som går från Tenala kyrka mot Bromarv, på näset mellan Lindöviken och Gretarbyviken.
Landskapet är vackert kuperat och vattendragen pryder landskapet. Ekskogarna och de lummiga ädelträden berättar om områdets långa kulturhistoria.
Lindö är ett frälsesäteri med anor från 1500-talet, till vilken man senare anslutit flera gårdar, bland annat det medeltida Gretarby rusthåll. Gårdens karaktärsbyggnad byggdes i flera faser. De äldsta delarna har uppenbarligen blivit klara på 1820-talet. Husets andra våning byggdes senare.
Den mest kända innehavaren till Lindö frälseri är rikskansler Axel Oxenstierna i början av 1600-talet.
I dessa historiska landskap har släkten de la Chapelle odlat åkrar, skött skogar och jagat villebråd sedan år 1816.
Från generation till generation
Albert de la Chapelle insåg redan som en liten pojke, att han kommer att fortsätta driften på Lindö gård. Han studerade ekonomi, och fritiden har han tillbringat på gården.
Enligt de la Chapelle är det mycket i driften av Lindö gård där han har nytta av sina ekonomistudier. På Lindö gårds marker finns det exempelvis gott om gamla renoverade bostäder, som man hyr ut till intresserade. På gården sysslar man också med organiserad jaktverksamhet i mindre omfattning.
För ett år sedan blev Albert klar med sin utbildning till ekonomie magister och vid samma tid hamnade en av hemgårdens ukrainska anställda till fronten på grund av Rysslands anfallskrig.
Albert kom hem för att jobba på hemgården och det nya skedet i livet inleddes snabbt i bekant omgivning. En stor förändring i hans liv var också det, att Alberts första barn föddes under våren.
Jan och Albert de la Chapelle kommer bra överens. Pappa Jan känner till de många olika arbetena på gården och vet mycket om mjölkkorna. Kunskaperna överförs gradvis till den följande generationen.
Jan och Albert är delägarna i Lindö lantbrukssammanslutning. Gården övergår steg för steg till Albert.
– Besluten fattar vi tillsammans, intygar Albert.
Korna blir kvar, solenergin utökas
Det kommer knappast några större förändringar i samband med generationsskiftet. Gården har nästan 200 mjölkande kor och med dem kommer Albert att fortsätta. En ny ladugård med tre robotar blev klar för ett decennium sedan, och det går att senare utvidga den för en fjärde robot, om man så vill. Just nu ser lönsamheten inom lantbruket inte så värst bra ut enligt Albert. Man har fem utomstående anställda på gården.
Albert de la Chapelle är speciellt intresserad av att hantera ekonomin. Det nya som hör samman med driften är de 3600 solpaneler som man denna vår monterat på åkern bakom ladugården. Redan tidigare monterade man solpaneler också på taket till den gamla ladugården.
På Lindö gård har man också övervägt att bygga ett biogasverk. Gårdsfolket har deltagit i seminarier och kalkylerat över lönsamheten för ett kraftverk. Enligt Albert är Lindö dock för litet för ett eget gaskraftverk. Dessutom kräver skötseln av kraftverket mycket tid varje dag.
– Ett biogasverk kunde komma i fråga, om byggandet skulle understödas mera, funderar Albert.
Lindö gård bytte äpplen mot kor
Under det förra århundradet var Lindö gård känt för en av Finlands största äppelträdgårdar. En period på ungefär 40 år av äppelodling upphörde på 1970-talet, då gården började koncentrera sig på mjölkkorna.
Gårdens ayrshirebesättning fick ny färg på 70-talet, då man skaffade sig frisiska kvigor av Jan de la Chapelles gudfar i Skåne, och korsade sedan de egna korna med frisiska tjurar. Jan blev snabbt förtjust i dessa muskulösa svartvita nykomlingar.
– En stor ko klarar av att äta mycket och mjölkar bättre, sammanfattar Jan.
Den nya ladugården ökade djurens välbefinnande
Den nya ladugården, som blev klar för 10 år sedan, planerade Jan de la Chapelle noggrant och utan att spara på pengarna. Utgångspunkten var djurens välbefinnande och bra förhållanden för arbetstagarna.
Man gjorde stor kalvningsbox och djupströbädden med tjockt halmlager blev angenäm. Man byggde också liggbåsen tillräckligt stora. Betongspaltgolvet har visar sig vara bra. Utfodringsbordet gjordes sådant att korna har lätt att äta därifrån.
Alla mjölkande kor placerades i en och samma stora grupp, för att en eventuell störning hos en robot inte ska orsaka en så stor störning.
– Dessa lösningar betalar nu igen sig, då korna hålls en längre tid friska och produktiva, säger Jan de la Chapelle.
Gården har tre gånger premierats för kor som mjölkat hundra ton mjölk, så det bevisar till sin del att lösningarna fungerar.
I avelsarbetet föredrar man yrkesfolk
Lindö gård använder sig regelbundet av Fabas tjänster och folket på gården är tacksamma över den servicen. Avelsplanerna och semineringarna får man från Faba. Vid semineringarna på gården använder man sig av VikingGenetics tjurar.
Heikki Kirjavainen, Fabas specialist på djurmaterial och gårdens kundansvarige, har besökt Lindö i drygt ett år och han anser att korna på gården är hållbara och mjölkar bra.
– Människorna på gården är sakkunniga och samarbetet fungerar, lovordar Kirjavainen.
Päivi Huhtinen, Fabas specialist på djurmaterial, som tidigare besökte Lindö under en lång tid före Kirjavainen, berömmer också gården för att då man gör upp en plan exempelvis över utfodringen, följer man också planen.
Enligt Huhtinen är en bra utfodring också en av de viktigaste faktorer som gjort att besättningens medelproduktion under en lång tid varit verkligt hög. I den nya ladugården har korna tillgång till foder hela tiden och det lovordar Huhtinen också. Man har nu också börjat genomtesta djuren på gården.
– Genomtestning är ett billigt pris för att få en genkarta över djuret, ser de starka och svaga egenskaperna samt ser vilka djur det lönar sig att ta avkommor av, sammanfattar Päivi Huhtinen.
Albert de la Chapelle vill tacka Fabas sakkännare för ett gott utfört arbete år efter år.
Med respekt för omgivningen
På Lindö gård har miljön alltid stått nära hjärtat. Eftersom gården ligger på en fortsättning av åsen Salpausselkä, är marken genomsläpplig och man förhindrar avrinning genom att avhålla sig från att plöja. Man strävar också till att hålla växttäcke på åkrarna så länge som möjligt. På gårdens åkrar växer huvudsakligen mångåriga växter, mycket klöver och blålusern.
Lassi Lähteenmäki
Gårdsfakta:
Gård: Lindö Gård, Tenala

Faba » ”Den här platsen är bara till låns” Comments Feed

Faba Anl, som ägs av boskapsproducenter, har erbjudit sina kunder förnödenheter som stöder djurens hälsa och välbefinnande i flera år. Att utveckla och utöka tillbehörsverksamheten är ett av Fabas strategiska fokusområden. Faba och FinnLacto kommer i framtiden att erbjuda företagare ett mångsidigt och högkvalitativt urval av jordbruksprodukter, både som direktförsäljning och som mejeriförsäljning.
FinnLacto Oy:s hela aktiekapital och verksamhet har överförts till Fabas ägo. FinnLactos verksamhet kommer att fortsätta som tidigare och förvärvet kommer inte att påverka bolagets personal, kunder, försäljning eller urval. FinnLacto fortsätter ett starkt samarbete med mejeriandelskommuner.

Faba » Faba utökar sin lantbruksförsörjningsverksamhet genom att köpa FinnLacto Oy:s hela aktiekapital och verksamhet Comments Feed

Boken Kantakirjasta genomiaikaan – suomalainen lypsykarjanjalostus 125 vuotta (från stambok till genomtid – finländsk mjölkboskapsavel i 125 år) berättar om utvecklingen inom avelsverksamheten från de tidigaste dagarna till modern tid. Faba publicerar en intressant bok, med innehåll för alla som är intresserade av förädling av mjölkboskap. Författarna är en framstående grupp inom branschen och man har intervjuat rikligt med olika aktörer inom området. I boken finns också en intressant ”framtidsdel”, där 17 olika sakkännare från olika områden av samhället bedömer mjölkboskapsproduktionens betydelse även i framtiden.
<a href="https://faba.fi/tarvikkeet/painotuotteet/kantakirjasta-genomiaikaan-kirja">https://faba.fi/tarvikkeet/painotuotteet/kantakirjasta-genomiaikaan-kirja</a>

Faba » Den finländska mjölkboskapsavelns historia i en pärm Comments Feed

Uppföljningssystemen för djurens välbefinnande och teknologin som hör samman med dessa är viktiga delområden då det gäller att upprätthålla en frisk och produktiv besättning. Faba vill stöda boskapsägarens vardag genom att erbjuda ett nytt alternativ i stället för SenseHub. Faba inleder samarbete med det holländska bolaget Nedap och kommer i fortsättningen att erbjuda och vara representant för Nedaps CowControl-system.
Nedaps CowControl-system förbättrar din besättnings produktivitet med hjälp av avancerad uppföljning av fortplantning och hälsa. Systemet ger noggrann information om dina djurs aktivitet, hur de idisslar, äter, beter sig och om djurgruppers totala välbefinnande.
&nbsp;