Fertilitet

<h2>FabaHELMI fertilitetstjänst</h2>
FabaHELMI underlättar vardagsägarnas vardag i att upprätthålla och förbättra djurens fertilitet. Planerat arbete klargör ladugårdsrutiner och ger mer ledig tid.

<h2>SenseHub-djuruppföljningssystem</h2>
SenseHub är ett djuruppföljningssystem med valbara funktioner. Det ger lätt användbar information om reproduktions-, hälso-, utfodrings- och välfärdsstatus för både enskilda kor och grupper.

robots

generator

https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2022/11/cropped-faba-favicon-270x270.png

msapplication-TileImage

Sörj för smittskyddet på din gård
Varenda företagare måste förbereda sig för risker i sin verksamhet. Det finns risker förknippade med ekonomi, personer, affärsverksamhet, kontrakt, ansvarsfrågor, IT-säkerhet, miljöfrågor, avbrottssäkerhet och så vidare. Listan är oändlig. Det är förnuftigt att vara förberedd, men var ska man finna hjälp, när det inte är möjligt att själv sätta sig in i all riskhantering?
Vikten av biosäkerhet, alltså smittskydd, framhålls i takt med att produktionsenheternas storlek växer. En sanering av stora mängder djur och stora produktionsutrymmen är för djurägaren inte bara en psykiskt och fysiskt tung ansträngning utan är också ekonomiskt sett ytterst belastande. De allt strängare kraven, exempelvis på salmonellaförsäkringar för kontraktsproducenter för livsmedelsindustrin, påminner också dem om saken, för vilkas del riskerna ännu inte realiserats. Det samma gör återkommande nyheter om smittoepidemier, såsom afrikansk svinpest eller fågelinfluensa.
Faba som ditt eget andelslag vill hjälpa din gård med att förbättra det inre och yttre smittskyddet. Med det yttre smittskyddet avser man verksamhetsmetoder, med vilka man förhindrar att smittosamma sjukdomar kommer till besättningen utifrån gården. Det inre smittskyddet omfattar de åtgärder, med vilkas hjälp man klarar av att sköta de sjukdomar som bryter ut på gården utan att de sprider sig utom kontroll till hela besättningen.
Smittskyddskartläggningar på gårdarna utförs av de av Fabas seminologer som fördjupat sig i biosäkerheten samt Emovets veterinärer. Man kan använda sig av Neuvo-finansiering till kartläggningen. Vid kartläggningen söker man tillsammans efter riskpunkterna i smittskyddet och gör upp åtgärdsplaner för dem. Man kan finna mål för förbättringar då det gäller grupperingen av djuren, smittspärren, tvättpunkter eller hur skadedjur kommer in i produktionsutrymmena.
Från andelslaget får du hjälpmedel, anordningar och yrkeskunniga människor för att förbättra smittskyddet på din gård. Faba köpte i oktober Kuopion Desinfektiopalvelu Oy, som specialiserat sig på att bekämpa skadedjur och ohyra, desinfektion och mögelbekämpning. Nu har du också gediget kunnande då det gäller att bekämpa skadedjur i din användning. Låt oss tillsammans minimera smittoriskerna!
Marja Eskelinen, 
Författaren arbetar som chef för reproduktiva tjänster på Faba.

Faba » Huolehditaan tilasi tautisuojauksesta Comments Feed

Gården Maitorantala befinner sig på en vacker plats på stranden av Nurmijärvi i Sysmä i landskapet Päijänne-Tavastland. Från gårdsplanen öppnar sig en sluttning mot sjön och ladugården befinner sig på en annan sluttning. Husbondeparet på gården, Jonna och Ville Nieminen, lever en bråd och intressant tid. På tu man hand driver den en mjölkbesättning med en robot och förutom en tre år gammal son har de också en dotter som föddes i augusti. Just nu är Jonna föräldraledig, men arbetar förutom på den egna gården normalt också till 50 % som VikingGenetics embryoöverföringsveterinär. Verksamheten i ladugården är planerad så att arbetet kan skötas av 1,5 personer.
Ville övertog gården år 2013 och Jonna kom med år 2015. Lösdriften för kvigor byggdes tre år senare och den nya robotladugården stod klar år 2021. Det viktigaste kriteriet då man byggde ladugården var att den skulle bli lättskött. Arbetena i ladugården måste gå att skötas av en person och vem som helst borde klara av det. En klar arbetsfördelning ökar effektiviteten.  Ville svarar för maskiner och foder samt en stor del av ladugårdsarbetet. Jonna koncentrerar sig på avelsarbetet, arbeten med att få djuren dräktiga samt veterinärarbeten. Fabas seminologer kommer också och seminerar vid behov. Man beslöt sig för särutfodring för att det var så lätt och den bevaras likadan oberoende av vem som utfodrar.
<div id="attachment_387780" style="width: 310px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387780" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387780" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-7-saappaiden-pesu.png" alt="" width="300" height="427" />Rätt placerade stöveltvättstationer bidrar till ladugårdens sjukdomsskydd och smidigheten i arbetet.</div>
I samband med att man utvidgade ladugården köpte man bara nio kvigor från två besättningar. Man köpte kvigorna under sommaren, så att man kunde ordna karantänen på betet. På grund av att man satsade på smittoskyddet hade man först litet brist på kor i ladugården. Lösningen lönade sig, för man har inte haft några smittosamma klövsjukdomar på gården, eller exempelvis kryptosporidios eller mycoplasma.
Fabas Sanna Kosonen arbetade länge som gårdens expert på djurmaterial. För en tid sedan blev Heikki Kirjavainen ny rådgivare för gården, och då artikeln gjordes var han på gården och gjorde exteriörbedömningar och gjorde upp ny avelsplan.  ”Besättningens avelsmål har varit att djuren är jämnstora, i synnerhet för holsteindjurens del söker vi en rimlig storlek”, berättar Jonna. Likaså har det varit viktigt att korna lämpar sig för robotmjölkning. Embryospolningar utför man ungefär en gång om året på gården och man gör en del embryoöverföringar.
<div id="attachment_387782" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387782" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387782" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-2.png" alt="" width="800" height="381" />På Maitorantala gård tas hänsyn till djurens välfärd på många sätt.</div>
<h3>Smittskyddet under kontroll</h3>
Omgivningen kring ladugården och lösdriften för kvigorna är städad, och det finns inga extra skräphögar på gården, där gnagarna kan bygga bon. Dåligt foder förs till gödselstaden för torr gödsel och inköpt foder är skyddat i silon. På så sätt har gnagarna inte tillgång till foder, som skulle hjälpa dem att föröka sig. Skadedjuren kommer heller inte in i väl skyddade ensilagestukor för att förorena. Planen över bekämpning av skadedjur är inskriven i gårdens plan för egenkontroll. Familjen Nieminen tänker bygga silon för ensilaget för att förbättra biosäkerheten.
Gårdsplanen har sandbotten, runt ladugården har man dessutom grus samt betongplatta framför dörrarna. Med tanke på biosäkerheten är en asfalterad gård bäst och det är också en framtidsdröm för paret Nieminen. Fram till dess håller man gårdsplanen och vägarna i så bra skick som möjligt och torra. Med gyttja på gården kan transportbilarna hämta djursjukdomar till besättningen eller sprida dem vidare.
Förmedlingskalvarna har en gruppigloo längre bort från ladugården. Vid behov gör man alltid på samma platser ett vänteområde av flyttbara grindar för djur som åker till slakt. ”Djuren förs till området som är försett med foder och dricksvatten för att vänta på transport. Slaktbilens chaufför kan självständigt hämta djuren”, berättar Jonna. Även förvaringen av kadaver är längre bort från ladugården. På så sätt behöver transportbilarna inte komma så värst nära ladugården.
<div id="attachment_387785" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387785" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387785" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-5-noutoiglu.png" alt="" width="800" height="397" />Förmedlingskalvarna har en gruppigloo längre bort från ladugården</div>
Mjölkkammaren är i den ände av ladugården som är närmast vägen, dit mjölkbilen kommer lätt utan att behöva köra omkring på gårdsplanen. ”Detta är i det här fallet ändå inte den bästa lösningen med tanke på biosäkerheten. Rutten för de fordon som fördelar foder åt korna korsar mjölkbilens rutt. Vi beslöt oss ändå för den här lösningen, för att inte behöva transportera fodret bakom ladugården och över rutten då man transporterar bort gödsel”, berättar Jonna och betonar att de på det här sättet fick ladugården i övrigt att fungera bra.
Vid fördelningen av foder, strö och vid tömning av kalvnings- och sjukboxar använder man sig av samma kompaktlastare, som tvättas direkt efter smutsiga arbeten. ”Vårt mål är att ha en minilastare till efter ett par år, så att vi har en skild apparat att fördela foder med och en skild för smutsiga arbeten”, konstaterar Jonna.
Förutom gnagarna kan också fåglarna hämta med sig smittor till besättningen. I Maitorantalas ladugård är fönstren täckta med nät, för att fåglarna inte skall komma in. På vintern är dörrarna stängda, och man ser inte mycket fåglar. I ladugården finns det inga sittplatser för fåglar ovanför foderbordet, så det kommer ingen avföring i fodret. Man har funderat på att skaffa sig BirdAlert för att skrämma bort fåglar och man skall förse fönstren i kvigornas lösdrift med nät.
Det finns en dörr för besökare som är tydligt utmärkt med skyltar och människorna på gården använder en egen ingång. Innanför dörren har man en korrekt smittsluss. Den smutsiga och rena sidan skiljs åt av en bänk. De egna ytterkläderna och skodonen lämnas på den smutsiga sidan. På den rena sidan kan besökarna välja åt sig en lämplig overall och rena stövlar bland gårdens skyddskläder. På den rena sidan finns det tvättställ, tvål och engångspapper att torka händerna med. Med hjälp av smittslussen strävar man till att förhindra att smittor kommer till besättningen med besökarna. Om många utomstående besöker gården, ökar också risken för att det skall komma smittor.
<h3>Mjuk avvänjning</h3>
Djupströboxarna för korna som ska kalva samt de amkor som diar kalvar ströas med halm. Vid behov skiljer man av en del av de här boxarna till sjukbox. Insjuknade djur kan också hållas bakom roboten. Som veterinär klarar Jonna av att bedöma vilka sjukdomar som är smittande, det vill säga när man måste isolera djuret från de andra och boxen måste rengöras särskilt noga. Skilda kalvningsboxar och sjukboxar är den säkraste lösningen, men av kostnadsskäl valde man den nuvarande metoden i ladugården.
Ströbädden i boxarna byts ut med tre månaders intervall, och då man sprider man kalk på botten som desinfektionsmedel. I övrigt håller man boxarna torra och sprider Stallren nu och då. Om det kommer mycket utsöndringar i boxen, tar man bort en del av ströet och hämtar nytt i stället. ”Det är viktigt att komma ihåg, att boxarna inte får vara för fulla. I kalvningsboxen är det högst två kor samtidigt”, betonar Jonna.
På gården använder man sig av amkor. Kalvarna är med sin mor i ungefär 1–3 dagar. Om det är fullt hos amkorna, får kalven vara litet längre med sin mor. Kalvarna är med amkorna tills de är 2–3 månader gamla, varvid de avvänjs. Man avvänjer alltid två kalvar i gången, med vissa undantag. Avvänjningen sker i två faser, där man först förser kalvarna med en nosplatta, som förhindrar dem från att dia, men kalvarna får ännu vara tillsammans med amkorna i 1–2 veckor. Under den här tiden följer man med att kalven äter tillräckligt med foder. Efter detta förs kalvarna till kvigornas lösdrift. Avvänjningen sker mjukare och det är sällan kalvarna klagar högljutt. Om det är två som flyttas samtidigt går det lättare och är mindre stress.
Ur biosäkerhets synpunkt innebär amkorna en risk. Då småkalvar och kor är i samma utrymme kan kors sjukdomar överföras till kalvarna. Kalvarna växer dock ytterst bra, eftersom de kan dricka så mycket de vill och de mår också bra. Av denna orsak bevaras också motståndskraften bra. Amkorna sparar dessutom skötarnas arbete.
<div id="attachment_387784" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387784" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387784" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-4-vasikoiden-nenalapat.png" alt="" width="800" height="415" />Avvänjningen sker i två faser, där man först förser kalvarna med en nosplatta, som förhindrar dem från att dia, men kalvarna får ännu vara tillsammans med amkorna i 1–2 veckor.</div>
<h3>Separerad gödsel och bra hygien</h3>
Med hjälp av gruppering av djuren kan man förhindra att smittor utifrån skulle spridas till hela besättningen samt beaktar de olika gruppernas behov vid utfodringen. På gården Maitorantala finner man följande grupper: de som ska kalva, de sjuka, de som är i sin, två grupper som mjölkar, kalvar som ska avvänjas, årsgamla kalvar samt dräktiga kvigor. Under den vecka korna läggs i sin är de i en egen grupp. Man har egna gödselskrapor för ströbäddarna och de mjölkande kornas avdelningar och likaså tvättar man inte vattenkärlen i olika avdelningar med samma borstar. Man tvättar dricksvattenkärlen regelbundet och dessutom om de har blivit smutsiga.
Man använder separerad gödsel som strö åt korna. Man beslöt sig för detta, för man ville ha djupa bäddar med mycket strö, där korna trivs att ligga. Alternativen var separerad gödsel eller sand. Man var osäkra på hur sanden skulle inverka på maskinernas hållbarhet samt sandens tillgång och pris. Gödsel har man tillgång till hela tiden och är ett ekologiskt strö. Vid separeringen blir fosforn kvar i ströet, så det är mindre näringsämnen i den svämgödsel man sprider ut på åkern. Som strö är separerad gödsel mjuk och dammar inte. Man sprider ut strö i liggbåsen med minilastare.
<div id="attachment_387786" style="width: 310px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-387786" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-387786" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-6-separoitu-lanta.png" alt="" width="300" height="451" />Den separerade gödseln är mjuk och dammfri som strö. Det är också ett ekologiskt alternativ.</div>
Roboten har en stordisk tre gånger per dag. Om det kommer mjölk som går separat, sker det en lättare tvätt efter det. I övrigt görs en het ångsköljning efter varje ko. Juverhälsan har varit bra och mindre än 10 % av korna har haft kliniska juverinflammationer. Målsättningen är att ytterligare minska förekomsten av juverinflammationer, fastän situationen redan nu är bra. ”Även avelsarbetet har en stor betydelse då det gäller juverhälsan”, konstaterar Jonna. ”För små spenar släpper lättare med luft, vilket sedan leder till att bakterier kommer in i juvret”, fortsätter hon.
På väg ut ur ladugården är det lätt att tvätta stövlarna vid tvättplatsen då man ska bort från gödselgången. Då man går bort från djuren stiger man inte heller in på foderbordet, utan man går ut via gången. På gården Maitorantala har man funderat noggrant på biosäkerheten beträffande många saker, om än man också varit tvungna att kompromissa. Det kan hända att man någon dag har en robot till på gården samt att man producerar biogas. Tiden och lönsamhetskalkylerna får utvisa.
<img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-387783" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/12/Maitorantala-3.png" alt="" width="800" height="312" />
<h3>Gården Maitorantala</h3>
<ul>
<li>Ägare: Jonna ja Ville Nieminen</li>
<li>Av besättningen är litet på 50 % holstein, resten ayrshire</li>
<li>Åker i odling ca 100</li>
</ul>
&nbsp;
Text och bilder: Anna Oksa-Pulliainen. Artikeln har publicerats på finska i Faba magazine 4/2023.

Faba » Boskapens välbefinnande kommer först Comments Feed

Inom svin- och fjäderfäproduktionen har man redan i många år fäst speciell uppmärksamhet på biosäkerheten, alltså att skydda sin produktion mot djursjukdomar. På nötkreaturssidan har frågan än så länge inte fått lika stor uppmärksamhet, fastän exempelvis en salmonellasanering på en nötboskapsgård kan bli dyr och ta flera månader i anspråk. Att skydda foder och dricksvatten, en allmän renlighet och bekämpning av skadedjur är metoder, med vilka man håller smittoriskerna under kontroll också på nötgårdar. Största delen av salmonellafallen på djurgårdar inträffar på nötgårdar, och de kostnader de ger upphov till ersätts i allmänhet av mejeriernas eller slakteriernas gruppförsäkringar. Djurtrafiken, besökare på gården och platser i närmiljön som lockar till sig gnagare och fåglar ökar risken för salmonella. Exempelvis saker som förvaras längs väggen ger skydd åt gnagare, och spannmål som fallit på marken lockar fåglar och gnagare. Om man har stora problem med gnagare eller fåglar, lönar det sig att förlita sig på professionell hjälp. Även yrkesmänniskor inom djurhälsan kan utföra en Biocheck-kartläggning, som ger iakttagelser och tips beträffande biosäkerheten.
Risken finns alltid, men man kan kontrollera den. Pohjola Försäkring är Finlands ledande då det gäller salmonellaförsäkringar.
Kari Tourunen, Riskchef, lantbrukskunder
Pohjola Försäkring

Faba » Biosäkerhet på nötboskapsgårdarna – skydda dig mot riskerna Comments Feed

Vi söker till vår grupp en utvecklande specialist som vill vara i nyckelroll angående förbättring av ett omfattande kundförhållande i mjölkkobesättningen, behärskande av djurmaterial samt fertilitet och produktivitet. Vi jobbar med mjölkkobesättningar och skapar avelstjänster med hög kvalitet åt dem.
<h3>Din uppgift:</h3>
<ul>
<li>Du genomför avelstjänster: Du arbetar nära till besättningar och bjuder på Fabas avelstjänster, som främjar besättningens produktivitet och utveckling. Ditt arbetsområde är Jakobstadsnejden.</li>
<li>Försäljning och tjänster: Du har ansvar för försäljning av semindoser och embryon samt erbjuder tjänster angående reproduktion och fertilitet. Din målsättning är att förstärka kundförhållanden och att utveckla gårdens resultat.</li>
<li>Marknadsföring och nätverksarbete: Du deltar aktivt i marknadsföringstillfällen och bygger upp starka nätverksrelationer.</li>
</ul>
<h3>Vi förväntar oss av dig:</h3>
<ul>
<li>Bra förståelse av affärsverksamhet: du har en bra uppfattning om boskapsgårdens ekonomiska verksamhet och har erfarenhet av branschen.</li>
<li>Språkkunskaper: du behärskar flytande både finska och svenska</li>
<li>Brinnande för kund- och försäljningsarbete: Du är äkta driven av kundbetjäning och försäljning</li>
<li>Färdigheter i samarbete och nätverksarbete: Du kan bilda starka förhållanden och kan jobba i samarbete med olika intressentgrupper.</li>
<li>Utbildning och erfarenhet:  Du har lämplig utbildning, t.e.x. agrolog (YH) samt arbetserfarenhet av branschen.</li>
</ul>
<h3>Vi erbjuder</h3>
<ul>
<li>Bra introduktion och vidareutbildning</li>
<li>Stöd av ett yrkeskunnigt team.</li>
<li>Ett intressant och mångsidigt jobb samt ett sparrande arbetssamfund</li>
<li>Möjligheten att utveckla sig i branschen</li>
</ul>
Körkorten är obligatorisk p.g.a. att den här uppgiften kräver resande i Jakobstadsnejden. Vi se fram emot din ansökan, ifall du är ett proffs med motivation och som delar vårt intresse för mjölkproduktion! Bifoga med din meritförteckning och berätta varför just du skulle vara ett perfekt tillägg i vårt team.
Mera information om arbetsuppgiften ger: försäljningschef Liisa Rampa tfn. 040-311 5078. Sänd ansökan med meritförteckning senast 20.12.2023 per e-post: <a href="mailto:rekry@faba.fi">rekry@faba.fi</a>

Faba » Kom med i ett professionellt och framgångsrikt team! Comments Feed

Fabas medlemmar har valt ett nytt fullmäktige för andelslaget för mandatperioden 2024–2027. 
Fabas fullmäktigeval genomfördes nu för andra gången helt elektroniskt. Det elektroniska röstningssystemet lockade igen att använda ett snabbt och säkert sätt att delta i valet av andelslagets administration. Kandidaterna i valet presenterades också i kandidatgalleriet. Dessutom använde kandidaterna sig aktivt av sociala medier. De lokala husdjursklubbarna var också denna gång starkt med redan vid nominerandet av kandidater och aktiva också i de egna kandidaternas kampanjer. För första gången syntes husdjursklubbarna och regionerna också i kandidatlistornas namn.
Till Fabas nya fullmäktige valdes 28 representanter av vilka 24 från Mjölkproduktionsvalkretsens fyra olika valdistrikt och 4 från Köttproduktionsvalkretsen. Allt som allt var 74 kandidater från 13 kandidatlistor uppställda i valet. Från varje kandidatlista blev minst en kandidat vald. I valet gavs totalt 1132 röster och röstprocenten var 19,9.
Det nya fullmäktigets medelålder var 43,8 år vid tidpunkten för valet. Av ledamöterna är 17 kvinnor och 11 män. Tack vare uppdelningen i valdistrikt och den aktivitet som husdjursklubbarna visade vid nominerandet av kandidater representerar medlemmarna i fullmäktige också geografiskt sett hela Finland samt olika typer av husdjursföretag. Medelstorleken för de nya fullmäktigeledamöternas besättningar är 97,5 kor i mjölkbesättningar och 97,3 dikor i besättningarna med köttproduktion.
Fabas representantskap valde följande
Följande personer valdes in i Fabas representskap
Mjölkproduktionvalkrets
<ul>
<li style="list-style-type: none;"></li>
<li>Erkkilä Leena, Kauhava</li>
<li>Hakkarainen Heidi, Toivakka</li>
<li>Heikkinen Eetu, Kuopio</li>
<li>Hurvi Kirsti, Ypäjä</li>
<li>Härkänen Saija, Raasepori</li>
<li>Juutinen Tuukka, Vieremä</li>
<li>Kangas Ari, Kauhajoki</li>
<li>Karvinen Katri, Tampere</li>
<li>Kasurinen Hanna-Mari, Inari</li>
<li>Kemppainen Mikko, Kiuruvesi</li>
<li>Kivelä Niina, Kokkola</li>
<li>Kivioja Tuukka, Siikalatva</li>
<li>Lasén Mikael,  Pedersöre</li>
<li>Madetoja Reija, Sievi</li>
<li>Mulari Laura, Suomussalmi</li>
<li>Murto Emma, Asikkala</li>
<li>Perttuli Laura, Kuusamo</li>
<li>Pietikäinen Janne, Pielavesi</li>
<li>Piispanen Lari, Mikkeli</li>
<li>Sillanpää Porre Satu, Kurikka</li>
<li>Sorvisto Sari, Ylivieska</li>
<li>Taipale Tero, Savitaipale</li>
<li>Tanni Johanna, Sastamala</li>
<li>Timonen Jaana, Kitee</li>
</ul>
Köttproduktionvalkrets
<ul>
<li>Pesonen Maiju, Petäjävesi</li>
<li>Pulkka Eeva-Kaisa, Vieremä</li>
<li>Sippola Mikko, Sysmä</li>
<li>Särs Stefan, Kronoby</li>
</ul>
Det nya fullmäktiget inleder sin fyra år långa mandatperiod i början av år 2024.
Röstandet vid valet försiggick elektroniskt 7.-17.11.2023. Husdjursklubbarna deltog aktivt i kandidatnomineringen som gjordes 15.9.– 6.10.2023. Både före valet och under valet informerades medlemmarna om valet per e-post och med textmeddelanden samt via sociala medier och på andelslagets hemsida. Dessutom postades röstningsmaterialet till alla medlemmar 30.10.2023.
<ul>
<li><a href="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/11/Faban-edustajistovaali-2023-Vaalin-tulos-ehdokasnumerojarjestyksessa.pdf">Faban edustajistovaali 2023 &#8211; Vaalin tulos ehdokasnumerojärjestyksessä</a></li>
<li><a href="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/11/Faban-edustajistovaali-2023-Tulos-vaalipiireittain-ja-alueittain.pdf">Faban edustajistovaali 2023 &#8211; Tulos vaalipiireittäin ja -alueittain</a></li>
<li><a href="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/11/Faban-edustajistovaali-_Tulos-ehdokaslistoittain-vertauslukujarjestyksessa.pdf">Faban edustajistovaali _Tulos ehdokaslistoittain vertauslukujärjestyksessä</a></li>
</ul>
&nbsp;

Faba » Fabas nya fullmäktige är valt – medlemmarna röstade aktivt Comments Feed

Röstandet i Faba fullmäktigeval pågår nu. I valbrevet fick du kandidatlistor för din egen valkrets och eget valdistrikt samt signum och anvisningar för röstandet. Använd din röst och var med och välj ett nytt fullmäktige för Faba för åren 2024–2027. Röstningstiden upphör 17.11.2023.
Representanterna till Fabas fullmäktige väljs med proportionellt valsystem från de olika valkretsarna och valdistrikten. Allt som allt väljs 28 medlemmar till fullmäktiget, av vilka 24 väljs bland de medlemmar som har mjölkproduktion och 4 bland medlemmarna med köttproduktion.
Om du inte fått brevet eller det har försvunnit, var utan dröjsmål i kontakt med Fabas Valnämnd (vaalit@faba.fi). Man måste be om nytt valmaterial senast 12.11.2023.
Mera information om valet och anvisningar om röstandet samt länkar till kandidatgalleriet och röstningstjänsten finner du på <a href="http://faba.fi/fi/vaalit">Fabas valsidor</a>.

Faba » Rösta i Fabas val och påverka Comments Feed

Nomineringen av kandidater till Fabas fullmäktigeval som upphörde i början av oktober lyckades bra. I valet finns det sammanlagt 74 uppställda kandidater på totalt 14 olika listor. I Mjölkproduktionsvalkretsen finns det 13 kandidatlistor och 69 kandidater, i Köttproduktionsvalkretsen är det en lista med 5 kandidater.
Ombuden och de som har undertecknat listorna har gjort ett gott jobb! Man har fått kandidater heltäckande från olika delar av landet. Kandidatlistorna har publicerats på Fabas hemsidor på adressen www.faba.fi/fi/vaalit
Den egentliga röstningstiden är 7–17.11.2023. Resultatet av valet publiceras på andelslagets hemsidor 24.11.2023. Det nya representantskapets mandatperiod börjar 1.1.2024.
Medlemmarna i Faba anl. väljer ett fullmäktige för andelslaget med fyra års mellanrum. Fullmäktiget som nu väljs består av 28 representanter. Storleken på fullmäktiget minskades en aning för den kommande mandatperioden beroende på att medlemsantalet i andelslaget gått ner till följd av strukturutvecklingen inom husdjursproduktionen. Bland de medlemmar som har mjölkproduktion som sin huvudsakliga produktionsinriktning, väljer man 24 representanter till fullmäktige, och 4 representanter för de medlemmar som arbetar med köttdjur. Röstningen sker elektroniskt via internet. Till alla medlemmar postas 30.10.2023 kandidatlistorna för den egna valkretsen samt de signum man behöver för att kunna rösta.
Faba erbjuder sina medlemmar seminerings- och rådgivningstjänster samt förnödenheter och anordningar för att förbättra husdjursföretagens verksamhet och effektivitet. Andelslaget har 5700 medlemmar. Fabas omsättning var 42 miljoner euro år 2022 och har en personal på ungefär 300 anställda – huvudsakligen seminologer och avelsexperter.
I medlemsvalet har alla medlemmar i andelslaget en möjlighet att påverka valet av en förtroendevald förvaltning som består av medlemmar.
Mera info:
Valsidorna: <a href="https://faba.fi/fi/vaalit">https://faba.fi/fi/vaalit</a> 
Faba anl., Valnämnden, vaalit@faba.fi, tel. 0400 614 046

Faba » Kandidaterna klara – Fabas medlemmar väljer nytt fullmäktige i november Comments Feed

Det lönar sig att köpa från det egna andelslaget. Vi återbetalar bonus fyra gånger under år 2023 för gårdens inköp. Höstens bonusar är nu uträknad och du finner lätt din egen bonus på Min Gårds FabaBONUS-avdelning och på din faktura. Under det första kvartalet återbetalar Faba bonus på mer än 115 000 euro!
Kundbonusen är 1-5 % och den bestäms utgående från samarbetsavtalet och uppgifterna om fakturering av individuella besättningssignum. Man får bonus för inköp som rör avel, semin och semineringstjänster enligt avtalet om kompanjonskap. Det kommer också bonus för digitala tjänster och förnödenheter. Inköpsmängden räknas utifrån faktureringssumman utan moms. Återbäringen räknas bort från mejerifakturans slutsumma eller betalas direkt in på kundens konto.

Faba » Bonus på kommande Comments Feed

Jag medger att jag är gammalmodig och dessutom irriterande och vetgirig. Och det är sant att man blir tvungen att betala för de här egenskaperna. Man blir tvungen att hantera flaskor varje månad, försöka undvika nötregistrets serviceavbrott och svettas över realistiska rapporter. Tyvärr inser jag också, att jag snabbt skulle bli galen om jag skulle vara tvungen att själv göra upp diagram, lagra uppgifter på ett idiotsäkert sätt i bitrymden och till råga på allt på något sätt få tag i motsvarande resultat från mina kolleger som skulle göra på ungefär samma sätt, för att kunna se om jag alls hänger med i utvecklingen.
Robotarna kan förstås sköta mätandet i dag. Delvis också jämförandet. Och naturligtvis får man trevligare siffror, när sinkornas utfodringsdagar försvinner från uträknandet av medeltal efter att de gått i sin, och de utmönstrade ligger inte kvar på listorna då slaktbilens bakljus inte längre syns.  Infon som roboten samlar in är förstås också förmånlig. Man behöver bara betala för roboten och dess programavgifter och servicekontrakt, vid sidan av det får man reda på nästan vad som helst och fritt själv göra vilka sammandrag man vill.
Men gräver någon på riktigt fram uppgifterna om kornas juverhälsa för jämförelser varje månad från roboten? Hur då? Någon hacker lyckas säkert trolla fram därifrån månatliga jämförelser mellan korna. Jag gratulerar, jag skulle inte klara av det. Avelsarbetet lyckas naturligtvis bra när man känner alla sina kor i tio generationer, det är ju lätt utan mätningar och databaser. Jag klarar inte av det heller.
Därför kommer jag också i fortsättningen vara gammalmodig och betala för färdiga sammandrag och lagrandet av uppgifterna under hela min historia. Den som drar mest nytta av detta ser man fortsättningsvis då man ser sig i spegeln.
Satu Sillanpää Porre 
Ab Porre OY

Faba » Produktionskontroll eller inte Comments Feed

Lantbrukssammanslutningen Tulimaito i Virrat tar emot nya idéer med positivt sinnelag. Fastän den första generationens biogasanläggningen som byggdes på gården redan år 2006 var i funktion bara en rätt kort tid, funderar man som bäst på att bygga en ny större biogasanläggning som är gemensam för många gårdar. Enligt Kalle Koivunen på Tulimaito bör man alltid ha investeringsplaner i bakfickan.
Man lever nya tider på mjölkgården på Sulkavantie i Liedenpohja i Virrat. Den unga husbonden Kalle Koivunen tog över tyglarna på gården för ett och ett halvt år sedan. Kalles föräldrar Hannu Koivunen och Kaija Morri är delägare i sammanslutningen med en mindre andel och är dagligen med i arbetena på gården.
Arbetsfördelningen på gården har blivit den, att Hannu sköter utfodringen, ladugården är på Kaijas ansvar och Kalle syns i synnerhet sommartid mest på åkerarbetena. Artur från Moldavien har arbetat på gården redan i fem års tid. På sommaren hjälper dessutom Kalles syskon till på gården. Man använder också hjälp av avbytare regelbundet.
”Man måste bara reservera avbytare i tid”, påminner Kaija Morri.
Samarbetet mellan två generationer löper bra. Föräldrarna har erfarenhet. Kalle har å sin sida färska idéer samt fått ny kunskap om lantbruket under sin studietid. Man har ett stort bord i kontoret i ladugården, där de som jobbar på gården diskuterar och dricker kaffe.
På gården vill man också berätta om sin egen verksamhet för den stora allmänheten. I slutet av augusti ordnade Faba tillställningen Lehmät Livenä, där man presenterade mjölkgårdarna Tulimaito och gården Lopola i Ylöjärvi samt simmentaldikogården Uusi-Mattila i Nokia.
<div id="attachment_386665" style="width: 1124px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-386665" loading="lazy" decoding="async" class=" wp-image-386665" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito.-Kalle-kauhoo.jpg" alt="" width="1114" height="696" />Kalle Koivunen studerade lantbruk i Vik och tog över på gården samma vecka som Ryssland anföll Ukraina. Mycket har ändrat på gården sedan dess.</div>
Krisen i Ukraina vid en känslig tidpunkt
Lantbrukssammanslutningen Tulimaito grundades i samband med det senaste generationsskiftet. Namnet på sammanslutningen kommer från sjön Tulilampi som ligger i närheten. Gårdens gamla namn är Kankaan tila, och Kalle tycker det är ett för vanligt namn. Han menar att det finns för många besättningar som heter så, men bara en Tulimaito.
Det följande skedet är att omvandla Tulimaito från lantbrukssammanslutning till aktiebolag.
”Där finns vissa fördelar som hör samman med beskattningen och ägandet”, motiverar Kalle.
Kalle minns generationsväxlingen och grundandet av lantbrukssammanslutningen under resten av sitt liv. Allt planerades noggrant men de stora överraskningarna skedde annanstans i världen: Ryssland anföll Ukraina en dag efter att Kalle blev ny husbonde på gården. Krisen har återspeglat sig på driften på gården på många sätt.
”Först undrade vi vad som nu kommer att ske, sedan började priserna stiga snabbt”, mins Kalle Koivunen.
Gödseln blev snabbt dyrare, likaså elektriciteten och många andra nödvändigheter. Producentpriset på mjölk började stiga senare, men det steg slutligen ganska rejält.
Nu ett och ett halvt år efter krigsutbrottet har priserna jämnat ut sig. Mjölkens producentpris har också sjunkit, men inte lika mycket som annanstans i Europa.
I aveln litar man på sakkunniga
I besättningen Tulimaito håller man 150 kor. Holstein är den dominerande rasen. På gården finner man också några jersey- och brown swiss-kor.
”Andelen ayrshirekor har minskat från vad det var förr, men inte slutar vi med dem, vi har bra exemplar”, berömmer Kaija.
Inom avelsarbetet litar gården på yrkesmänniskor, det vill säga på Faba. Därifrån skaffar man sig avelsrådgivning, semineringstjänster, dräktighetsundersökningar och förnödenheter.
På gården Tulimaito genomtestar och exteriörbedömer man alla djur. Medeltalet för kornas exteriörbedömningspoäng är 80,3 GP, vilket är mycket bra. Medelproduktionen är nu 12 379 kg EKM. 
Av gårdens åkrar är 130 hektar i vall och 70 hektar i spannmål. Hela skörden används vid utfodringen av den egna besättningen. I år var det en besvärlig försommartorka som gjorde att den andra ensilageskörden blev sämre. Likaså led spannmålen av försommarens väder.
Kalle Koivunen har under sommaren ringt runt till grannarna och kommit överens om inköp av foder. Koivunen är nöjd över att man även tidigare fått köpa foder i grannskapet till korna på den egna gården.
Först investerar man, sedan betalar man lånen
Människorna på Tulimaito är överens om att man måste våga investera. ”Vi har alltid tagit lån, nu är det tid att betala. Om utvecklingen går i dålig riktning ur bankens synpunkt, då börjar problemen hopa sig på vår sida”, säger Hannu.
”Nu tar vi ett år i taget, men vi planerar allt möjligt, så att vi kan fortsätta driften på gården”, sammanfattar Kalle som representerar den följande generationen på gården.
Den följande investeringen kan möjligen vara en biogasanläggning som är gemensam för flera gårdar. Enligt Kalle Koivunen har man preliminärt diskuterat det med gårdarna i grannskapet men inte gjort upp några noggrannare kalkyler. Ett tiotal husdjursgårdar skulle kunna gå med. I dagens läge skulle biogasen ha efterfrågan i synnerhet som drivmedel. På gården Tulimaito byggde man den första biogasanläggningen redan år 2006. Det var ett av de första pionjärprojekten och den tidens teknik var ännu inte så värst välfungerande. Firman som levererade anordningen gick omkull och det var också andra problem, men i tio års tid hann den producera gas på gården.
”Vi fick fett från Valio till biogasanläggningen, det var nog bra”, minns Kaija.
Började med steniga åkrar
Släkten Koivunens historia i dessa trakter började under mellanfreden i början av 1940-talet, då Hannus farföräldrar flyttade från anda änden av Virrat, från de karga åkrarna vid Helvetinlampi till gården Kangas vid Sulkavantie.
Till en början hade man fyra kor och avelsarbetet sköttes med hjälp av tjurföreningens tjur som cirkulerade mellan gårdarna. Hannus föräldrar tog över gården år 1954. Hannu och Kaija tog i sin tur över gården år 1984.
En tid med kraftig tillväxt
Gården som ursprungligen hade fyra kor har vuxit till dagens omfattning genom investeringar. År 1961 byggdes en ny ladugård där man först höll 10 kor och sedan 15 kor efter att man utvidgat den. Då Hannu och Kaija tog över gården hade man 30 mjölkande kor, men man slutade inte där. Man byggde en ny kall lösdrift på ett helt nytt ställe och antalet kor fördubblades igen. År 2004 stod följande ladugårdsinvestering klar och antalet kor steg till 140.  Samtidigt skaffade man sig två mjölkrobotar, för det skulle ha varit alltför arbetsdrygt att mjölka med den gamla 2&#215;3 tandemstationen, då besättningen växte och produktionen ökade.
Investering i kornas välbefinnande
Den senaste stora investeringen på gården stod klar år 2020. Liggbåsen byggdes om till mera kovänliga bås med djupströ, där man började använda separerad gödsel som strö. Belysningen ändrades om till ledlampor och samtidigt bytte man ut de 15 år gamla robotarna till nya. ”De robotarna började nog vara antika. Man fick inte reservdelar till dem längre och Hannu bodde nästan i ladugården”, minns Kaija. Det speciella i den här renoveringen var att antalet liggbås minskades från 144 till 135. I och med den här minskningen behövde man inte lika många robotar, det vill säga i stället för tre gamla robotar kom det två nya, effektiva robotar. Det fanns två orsaker till att man minskade antalet: mjölkmängden överskred onödigt ofta kvoten och man ville ha mera utrymme för korna. Det här blev alltså en renovering för kornas välbefinnande och nu ser man nyttan av den. Tidigare hade korna ofta sår på haserna och man hade stora problem med aureus. Nu är det tydligt mindre förekomst av sjukdomsfall.
”Då haserna är i skick, förbättras välbefinnandet betydligt och avkastningen ökar”, konstaterar Kaija Morri.
Separering är ett noggrant jobb
Separerandet av gödseln kom som en ny sak för gården för tre år sedan och det är ett arbete man fått försöka lära sig. Då man började fylla djupströbåsen, drabbades man några gånger av juverinflammation som orsakades av klebsiella-bakterien. Enligt Hannus erfarenheter måste man noga följa med den separerade gödselns fukthalt i båsen, och det är bra att blanda kalk i gödseln för att uppnå lämpligt pH-värde, för att hålla bakterierna under kontroll. I och med att man började använda separerad gödsel på Tulimaito, slutade man använda torv och kolavtrycket minskade betydligt.
<div id="attachment_386664" style="width: 557px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-386664" loading="lazy" decoding="async" class="wp-image-386664" src="https://wordpress.faba.fi/wp-content/uploads/2023/09/Tulimaito-ilmakuva.jpg" alt="" width="547" height="365" />Lbs Tulimaito har fått sitt namn från Tulilampi, som man ser i bakgrunden.</div>
Gården ser framåt
Gården under ledning av Kalle Koivunen är enligt Fabas kundansvariga Eeva Harhala (f. Linnainmaa) en gård som verkligen ser mot framtiden, som inte är rädd för att pröva på nya verksamhetsmetoder. ”Där som andra gårdar skulle bli vilande på sina lagrar och beklaga sig över motgångarna, funderar familjen Koivula direkt, hur man borde sköta sakerna i fortsättningen”, preciserar Harhala.
Familjen Koivunen har enligt Harhala redan länge insett vad som är hörnstenarna inom boskapsskötseln, det vill säga hur stor betydelse djurens välbefinnande och avelsarbetet har på resultaten. På gården har man förädlat fram en besättning på hög nivå då det gäller produktionen och avelsvärdena.  På gården använder man mycket köttrastjurar till de sämsta individerna i besättningen och i viss mån könssorterade semindoser för de bästa djuren. Samarbetet med människorna på gården löper smidigt och fungerar bra i båda riktningar.
&nbsp;