Framgångshistoria

Med samarbete mot drömmarna

Gården Yli-Kauppila, som också är känd som Ala-Fossis lantbrukssammanslutning, har en lång historia, för den har i varit i samma släkts ägo redan sedan 1546. Gården drivs idag av den femtonde generationen, tvillingbröderna Kalle och Olli Fält samt deras kusiner Fanni Ala-Fossi och Antti Penttilä. Gården sysselsätter dessutom fyra anställda på heltid och fyra årsverken som utförs av deltidsanställda.

Gården har hela tiden utvecklats under årens lopp. Den senaste utvidgningen har gjorts år 2019, då antalet kor ökades från 130 kor till drygt 310 kor. Man byggde helt nya utrymmen för korna och småkalvarna och övergick från mjölkning i mjölkstation med fiskbensbås till karusellmjölkning. I samband med utvidgningen ändrades kornas tidigare ladugård till uppfödningsutrymmen för kvigor och kalvar. I dag föder man själv upp 80 % av kalvarna medan korsningskvigorna och 20 % av tjurkalvarna åker till uppfödning hos en köttproducent i närheten.

Många steg i gårdens historia ses kring den gamla ladugården. Den byggdes ursprungligen som en båsladugård för 150 kor år 1970. År 1978 byggde man en ladugård för tjurar och kvigor med 160 platser bredvid den gamla ladugården. År 1989 byggde man om ladugården till en lösdriftsladugård. År 2000 byggde man till ladugården med egna utrymmen för de kor som ska kalva och för kalvarna.

Tydliga ansvarsområden och arbetsplats för alla på gården

På Ala-Fossi har hela gänget en stark samarbetskänsla. År 2015 gjordes en generationsväxling på gården, då Tiina Fält och Anu Penttilä fortsatte som arbetstagare och Jaakko och Juha Ala-Fossi gick i pension, men deltog ändå dagligen i arbetet på gården. Den yngre generationen tog över ansvaret på gården. Vid generationsskiftet var det självklart att man ska utvidga produktionen på gården, för man ville att gården sysselsätter minst var och en av de egna på gården. ”Det kändes också naturligt att utvidga, eftersom vi redan från små vant oss vid rutinerna i en besättning på mer än 100 kor”, summerar Kalle och Olli.

Gårdens långvarige arbetstagare Jani Sivunen har redan från barn vuxit in i teamet på gården och svarar i dag tillsammans med Anu för ladugården och den operativa ledningen av den. Jani svarar också som huvuddjurskötare för besättningen Vacca Oy. På Fannis ansvar kommer huvudsakligen kvällsjobben i ladugården samt allmänna göromål. Att separera, ströa samt ekonomiska frågor är på Kalles ansvar. Olli svarar för att mjölkkarusellen fungerar och planerar växtodlingen. Antti ansvarar för utfodringen och Tiina sköter bokföringen och bespisningen av arbetstagarna.

• Mjölkkarusellen med 36 platser var ett naturligt val redan i ett tidigt skede av projektet

Bra planering ger grund för fungerande ladugård

Med investeringarna i tankarna var Kalle och Olli under studietiden och hämtade lärdomar från utlandet, då de utförde sina praktikperioder som hörde till studierna i Kanada och Sverige. Dessutom har man skaffat sig kunskaper från utlandet bl.a. genom Jouni Pitkärantas resor och med hjälp av Gordie Jones. Människorna som jobbar på gården besökte också tiotals ladugårdar i Finland, innan de beslöt sig för hurudan den nya ladugården skulle bli.

Arbetet med att utvidga gick dock inte precis så som man hade tänkt. I november år 2015 drabbades kornas ladugård av en eldsvåda och man blev tvungna att finna mera utrymmen åt dem i ett närbeläget vagnslider. Medan man väntade på miljötillstånd blev det också möjligt för lantbrukssammanslutningen Ala-Fossi att knyta ett samarbetsavtal gällande skolgården i Ilmajoki som ligger nära gården, med Sedu, Seinäjoen koulutuskuntayhtymä, och Seamk, Seinäjoen ammattikorkeakoulu.  Ala-Fossi lbs grundade Vacca Oy, som från början av år 2018 hyrde undervisningsladugården och en del av skolans åkrar av SEDU. Ladugården renoverades till en modern lösdriftslösning med en robot. Ombyggnadsarbetena gav Ala-Fossi en bra lärdom för sitt eget byggnadsprojekt.

Den nya ladugården för korna byggdes som två byggnader förenade med en gång. Ladugårdarna har två rader, förutom där bakomgruppen är. I varje avdelning finns det utfodringsplatser för alla djur. ”Två rader gör det bättre möjligt att hålla båsplatserna fyllda än vad tre rader gör och vädret kommer inte in lika lätt”, säger Kalle och Olli. Båsen har djupströbädd och man använder eget separerat torrmaterial som strö. Mjölkkarusellen var ett naturligt val redan i ett rätt tidigt skede av ladugårdsplaneringsprojektet. Korna mjölkas tre gånger per dag.

I den ena ladugården bor sinkorna och de högdräktiga kvigorna, de kor som ska kalva och de som nyss kalvat samt de sjuka djuren. I änden av byggnaden finns en mjölkkarusell med 36 platser samt de sociala utrymmena. I den andra ladugården som är förenad med en gång bor de mjölkande korna i tre grupper: de äldre korna i början av laktationsperioden, de äldre i slutet av sin laktationsperiod samt förstagångskalvarna som en egen grupp.

De kor och kvigor som ska kalva flyttas ungefär två veckor tidigare från sinkoavdelningen till gruppkalvningsboxar. Man strävar till att hålla de kalvande korna i samma grupp fram till kalvningen. Ibland blir man dock tvungen att förena de sista korna till samma box, så att man får plats för de följande som ska kalva. Målsättningen med det här systemet är att korna ska uppleva så litet stress som möjligt, att de hela tiden äter bra och att man säkerställer en så bra start som möjligt för den nya laktationsperioden.

Det första dygnet efter kalvningen är kalven kvar med sin mor. Från och med den andra kalvningsgången får kon två kalciumbolusar i förebyggande syfte för att undvika störningar i kalciumämnesomsättningen. Därefter flyttas den nykalvade kon till en skild grupp, där den i allmänhet är 1–2 veckor. Då mjölkperioden kommit igång på allvar, flyttas kon till sin egen grupp i den andra ladugården.

Kalven får en bra start i livet

Vid ungefär ett dygns ålder flyttas kalvarna till sitt eget kalvhus, där de tillbringar de 2–3 första veckorna i individuella boxar. Alla kalvar utfodras till en början med mjölk, med hjälp av MilkTaxi. Då kalvarna fått en bra start och ätandet går bra, flyttades de till drickutfodring i gruppboxar. Mjölkraskalvarna bildar direkt egna grupper, så att inte köttraskorsningarna med sin naturligt stora instinkt att dia börjar suga på mjölkraskalvarnas juverbörjan och för att kvigkalvarna inte ska lära sig börja dia varandra. Målsättningen är också att man ska klara av att förverkliga utfodringen av kalvarna med tillräckligt små förändringar i gången, så att foderintaget och tillväxten bevaras bra.

Kalvarna drickutfodras från 2-3 veckors ålder till 2 månaders ålder med drickfoder och mjölk – med beaktande av kontraktsmängden mjölk. Dessutom får kalvarna sin egen fullfoderblandning. Man följer med kalvarnas tillväxt med regelbundna vägningar. Man strävar till att optimera utfodringen ännu bättre i framtiden, så att man får ännu bättre förstagångskalvare i mjölkproduktionen.

Vid ungefär ett dygns ålder flyttas kalvarna till sitt eget kalvhus

Nivån på besättningens djurmaterial stiger trots utvidgningen

Man ville bevara djurmaterialet på Ala-Fossis gård på så hög nivå som möjligt i samband med utvidgningen, trots att antalet djur ökade så mycket. Vid planerandet av ökningen av antalet djur använde man sig av FabaINTO-planen. I planen räknade man ut, hur mycket man klarar av att utöka besättningen genom effektiverad användning av könssorterade semindoser och hur mycket man dessutom behöver köpa in djur.

Man bestämde sig för att köpa in alla nya djur direkt som kalvar, och man avstod tillfälligt från att föda upp egna tjurkalvar till slakt. Det var förnuftigt att köpa in djuren som kalvar, för då visste man säkert, att man kan utöka djurantalet enligt planerad tidtabell. Det var också lättare att köpa sådana djur som uppfyllde kriterierna som kalvar än om man börjat leta efter äldre kvigor. Det var också mindre risker för djursjukdomar då man köpte kalvar, och kalvarna hade gott om tid att bygga upp en rejäl immunitet innan de började producera mjölk.

Utökningen förverkligades planenligt, för man fick ladugården full redan ett halvt år efter att den blev klar och året efter har man redan kunnat sälja 30 kor till livs. Dessutom har besättningens medelproduktion ökat snabbt i och med utvidgningen, för redan under det andra året efter utvidgningen var medelproduktionen 12 380 EKM kg.

Effektiva avelsplaneringsbesök

Gårdens djurmaterial är huvudsakligen holsteindjur, med undantag av några ayrshiredjur. I dag är ungefär 10 % av korna med i ett treraskorsningsprogram som ett försök. Ala-Fossi lbs viktigaste avelsmålsättningar är hållbarhet, bra avkastning, proportionell och jämn storlek, bra ben och hälsa. Ungefär 17 % av de bästa korna och kvigorna i besättningen semineras med könssorterade semindoser och den svagaste 45 % av korna semineras med köttras. Kalvningsintervallet är just nu ungefär 380 dagar. Kvigorna kalvar vid i medeltal 24 månaders ålder. För kor som har problem att bli dräktiga använder man SpermVital-semindoser eller finsk boskap. För kvigor med problem att bli dräktiga prövar man som sista utväg att låta en köttraskorsningstjur betäcka dem.

Avelsplaneringsbesöken förverkligas tillsammans med Jenna Lampinen, Fabas specialist på djurmaterial, med ungefär tre månaders intervall. Vid besöken exteriörbedömer man de djur som kalvat första och andra gången efter det förra besöket och går genom de andra djur som skall semineras med tjurar av samma ras under den följande semineringsperioden.

Ladugårdsbesöken löper snabbt i den stora besättningen, då man fördelar blandfoder åt djuren och fixerar dem med låsbara frontgrindar just innan besöket. Trots avelsplaneringsbesöket hinner djuren ännu leva sin normala dagsrutin, såsom att vila, före dagsmjölkningen.

Vid utvecklingsdiskussionerna granskar och analyserar man djurmängden i besättningen och hur olika egenskaper utvecklats samt slår fast nya målsättningar för framtiden. Det är lätt att rangordna individuella kor, då det finns tillförlitliga uppgifter från exteriörbedömning och produktionskontroll. Kvigorna rangordnas utgående från genomiska resultat och deras mödrars resultat. Tjurarna för gårdens behov väljer man tillsammans från VikingGenetics och Fabas omfattande tjurutbud.

Med öppet sinne mot framtiden

På Ala-Fossis gård är förutom samarbetet också funktionaliteten och effektiviteten viktiga värden. ”Då någon får en utvecklingsidé, sätter vi oss ned och funderar tillsammans, om den nuvarande verksamhetsmodellen eller den nya idén är bättre”, berättar Kalle och Olli, som ansvarar för utvecklandet. Utvecklingen pågår hela tiden och man måste hela tiden ha målsättningar och drömmar, avslöjar bröderna om gårdens framtid.

Ala-Fossin mty

  • ca 320 kor + ungdjur
  • medelproduktion 11 875 kg mjölk och 12 380 kg EKM (2021)
  • odlad åkerareal ca. 370 ha (inkl. Vacca Oy)
  • 4 företagare: Kalle och Olli Fält, Fanni Ala-Fossi och Antti Penttilä
  • 4 arbetstagare på heltid och 3-4 årsverken på deltid

Vacca Oy

  • grundad 2017
  • hyr ladugården på lantbruksskolan i Ilmajoki, egna djur och maskiner
  • 66 kor, robotmjölkning
  • ägare: Kalle och Olli Fält, Fanni Ala-Fossi och Antti Penttilä
  • ansvarig djurskötare: Jani Sivunen

Text och bilder: Jenna Lampinen (Faba 3/2022)