Framgångshistoria

Blandfodret kräver kockkunskaper

Då höstperioden börjar använder man mycket tid på Jari och Merja Ilvessaaris gård till att åstadkomma den optimala foderblandningen. En annan viktig faktor bakom en bra produktion är att man noggrant övervakar mjölkkorna med ett känsligt öga. Merja koncentrerar sig på att granska korna och Jari på sammansättningen av fodret.

Ilvesjoki som slingrar sig fram mellan Karvia i Satakunda och Jalasjärvi i Österbotten, går 35 km genom åkerlandskap, och jordbruket lever starkt på bägge sidor av ån. Merja ja Jari Ilvessaari har en mjölkgård vid ån i Jalasjärvi, som numera hör till Kurikka. Gården har odlats av Jaris släkt i sju generationer. Generationsskifte gjorde man år 2002.

Behärskad utvidgning

Under Merjas och Jaris tid har gården vuxit betydligt. Man har nu mera åker och antalet kor har ökat. Man har gjort investeringarna efter noggrant övervägande och man har försökt undvika för stora lån.

Vid generationsskiftet höll man ett tjugotal mjölkkor i båsladugården. Det följande året stod en ny lösdriftsladugård klar, där det fanns plats för över 50 mjölkkor. Samtidigt byggde man en mjölkstation.

Vid utvidgningen år 2010 byggde man ut ladugården med ungefär 30 m och där placerade man sinkorna, de dräktiga kvigorna, 30 platser till för mjölkande kor och bl.a. en kalvningsbox. År 2016 utvidgade man lösdriftsladugården så att antalet mjölkkor steg till ungefär 200 kor. I samband med den investeringen skaffade man sig tre mjölkrobotar och samtidigt avstod man från mjölkstationen.

Också motgångar

Början var inte lätt för de nya producenterna. Jaris far dog två år efter generationsväxlingen. Det var mycket arbete och barnen var ännu små. Lyckligtvis kunde Jaris mor hjälpa till en längre tid.

Efter den senaste utvidgningen hade man också problem. I mjölkprovet fann man bakterien Agalactiae som orsakar juverinflammation och litet senare drabbades djuren av klövspaltsinflammation. Man måste medicinera korna och var tvungna att utmönstra en del.

Enligt Merja Ilvessaaris bedömning förlorade man en månads mjölklikvid i och med behandlingen med antibiotika och de extra utmönstringarna. År 2019 hade gårdens mjölkproduktion redan återhämtat sig.

Robottiden ändrade arbetets art

Att robotarna kom till gården har inte minskat arbetsmängden, fastän många kan tänka så. Arbetet utförs nu på annat sätt: man övervakar djuren och analyserar robotarnas nyckeltal hela tiden. Man skrider till åtgärder, om en kos dagsproduktion tydligt minskat eller någon ko inte besökt mjölkroboten på 12 timmar.

”Mången gång upptäcker man att en ko haltar, innan det märks på robotens hälsolista”, berättar Merja Ilvessaari.

”Den bästa kon är den, som du aldrig ser. Den går till roboten för att mjölkas, producerar bra, blir dräktig med en gång och kalvar lätt. Problemfallen kommer du nog ihåg, när du håller på med dem långa tider”, säger Jari Ilvessaari.

Merja och Jari Ilvessaari granskar besättningen många gånger per dag. På morgon och kväll är man längre tid hos korna. På dagen håller djurskötaren ett öga på korna vid sidan av de andra arbetena.

”I en stor besättning händer det mycket. Det är viktigt att hitta den ko som är sjuk, innan den ligger kall i båset”, säger Merja.

”Sedan finns det en tjurskalle, som ibland glömmer att gå till mjölkning”, säger Jari med ett skratt.

Många avdelningar med bakomgrupp fungerar

På familjen Ilvessaaris gård bestämde man sig i samband med den senaste utvidgningen att bygga tillräckligt många avdelningar för djur som kräver kontroll. Med den gamla mjölkstationen visade det sig vara besvärligt att utföra olika undersökningar av djuren. Man beslöt sig att få bort det här problemet i samband med att man investerade i mjölkrobotar.

Nu har man löst övervakningen med bakomgrupp så, att man skiljt åt kalvade kor, kor som ska läggas i sin samt sjuka kor. Kor som är placerade i egna avdelningar är lättare att medicinera eller att föra till mjölkning i rätt tid.

Holstein tog tätplatsen

På Ilvessaaris gård hade man en tredjedel holsteindjur och över hälften ayrshiredjur i början av 2000-talet. Nu har situationen ändrat så att klart mer än hälften av besättningen utgörs av holsteindjur.

”Det är avkastningen som avgjort, och exteriören. Andelen ayrshirekor har minskat i långsam takt”, bedömer Jari Ilvessaari.

Gården Ilvessaari använder torv som strö, eftersom det finns bra utbud av det i närheten. Kalvarna håller man till ett halvt års ålder på halmströbädd i sin egen avdelning.

Kalvarna håller man i gården Ilvessaaris gamla båsladugård.

Optimalt foder är grunden för produktionen

På gården Ilvessaari i Kurikka ger man utfodringen en stor betydelse. Man valde blandfoderutfodring direkt efter generationsväxlingen. Enligt Jari är grunden för mjölkproduktionen att utfodringen är den rätta.

”Just nu får korna det här årets första ensilageskörd, den andra skörden från i fjol, A-Foders fiberblandning, mejeriets rybs och krossat spannmål, som innehåller ärter samt en blandning av havre och korn”, förklarar Jari.

Det är ett höstjobb att göra upp receptet och nu är man mitt uppe i det arbetet. Då man bygger upp foderreceptet använder man sig av bl.a. ProAgrias och A-Foders sakkunskap och utgår från tagna foderprover.

Då man finslipar foderreceptet gör man senare ofta korrigeringar. Då man ger en ny blandning på morgonen åt korna, ser man redan på kvällen tecken på hur fodret verkar. Och sedan finslipar man igen.

”Alla möjliga små stackare mjölkar, om de får ordentligt foder och får växa då de är kvigor”, konstaterar Merja Ilvessaari.

Råmaterialet till fodret kommer huvudsakligen från den egna gården. Gården odlar drygt 300 hektar åker. I år hade man spannmål på 120 hektar, ärter på 27 hektar och vall på 160 hektar.

Måste optimera antalet djur

På gården Ilvessaari litar man på Fabas kunnande. Avelsspecialisten Jenna Lampinen besöker gården fyra gånger per år och hon har skött jobbet bra. Hon svarar också för beställandet av semindoser och kväve.

”Med tre månaders intervall kontrollerar vi vilka som skall semineras i den nära framtiden. Vi tittar på tjurar tillsammans och gör upp rekommendationer”, berättar Merja Ilvessaari.

På gården anser man det viktigt att man optimerar antalet djur och gallrar bort de svaga.

”Tillsammans med avelsplaneraren ser vi alltid vilka kor som ska semineras med köttrastjur under semineringsperioden och av vilka kor vi vill behålla avkommor. Vi gallrar också själva ut kor, om produktionen för kor som kalvat flera gånger blir låg”, analyserar Merja.

Det senaste årets produktion på gården Ilvessaari var 11 881 kg (197,4 kor). Den energikorrigerade mjölkmängden (EKM) var 12 472. Merjas uppskattning är att innevarande år blir det ett rätt likadant resultat.

Mjölkroboten sänder många slag av nyttig information till datamaskinen i lösdriftsladugårdens arbetsrum, exempelvis om kor som insjuknat.

Fungerar som aktiebolag

Gården Ilvessaari omvandlades till aktiebolag år 2015. Enligt Jari Ilvessaari skulle det ha lönat sig att grunda bolaget redan tidigare, för de föregående åren var mjölkpriset högt och man gjorde bra resultat.

Enligt Jari lämpar sig bolagsmodellen för lönsamma gårdar. Paret Ilvessaari betalar inte så värst mycket lön åt sig själva, utan de lyfter pengar från företaget i form av dividend. Jari och Merja har också investerat egna pengar i företaget och de pengarna får man inom viss tid lyfta skattefritt.

Omsättningen på Ilvessaari är drygt en miljon euro och senaste år gjorde man ett resultat på 300 000 euro. Det var ett toppår. På detta betalade man 20 procent i skatt. Som vanliga förvärvsinkomster skulle skatteprocenten varit klart högre.

Pojkarna med i gårdens arbeten

Familjen Ilvessaaris dotter studerar biologi och jobbar på gården under sina sommarlov. Familjens båda pojkar har studerat lantbruk och deltar i arbetena på gården året runt. Pojkarna utför främst åkerarbeten. Senare blir det aktuellt att överväga, om det är skäl att barnen är med i aktiebolaget. Nu får de lön för sitt arbete.

Förutom den egna familjen jobbar nu en anställd djurskötare året om på gården. Dessutom reserverar man vid behov avbytare eller skaffar sig annan säsonghjälp. Det att den egna familjen är starkt med ger en säkerhet.

”Man har eget folk som man litar på, och behöver inte vara beroende av utomstående människor”, förklarar Merja Ilvessaari.

Man får inte glömma att ha ledigt

Då man håller ledigt på gården Ilvessaari, tillbringar man tiden på stugan, speciellt sommartid. Stugan finns i närheten, så därifrån är en dryg halvtimmes väg hem, om exempelvis roboten alarmerar.

Ordentlig semesterstämning får Jari och Merja när det är dags för skidresor till Lappland. Nu har det varit paus i resandet, på grund av corona. Jari och Merja har också ofta åkt på lantbruksresor. På grund av coronan har sommarstugan varit i flitig användning under den senaste tiden.

Hur ser framtiden ut, hur ska gården utvecklas i fortsättningen?

”Vi får se hur världen ser ut, åt vilket håll det vänder”, funderar Jari.

Gården Ilvessaari är så pass stor, att en biogasanläggning kunde vara en lönsam investering. Jari Ilvessaari dömer inte direkt ut idén.

”Vi måste gå noga genom kalkylerna först.”

Produktionsbyggnaderna på gården Ilvessaari i Kurikka har utvidgats och utökats många gånger under de senaste decennierna.

Ilvessaaren Maatila oy, Kurikka

Ägare: Merja och Jari Ilvessaari

199 kor, 75 % holstein och 25 % ayrshire

Medelproduktion: 12 472 kg EKM

 

Text och bilder: Lassi Lähteenmäki