Framgångshistoria

VikingGenetics embryoprogram – Hollola

Finska oca svenska selekterade och köpta kvigor transporteras till Hollola kvigstation i Finland. Selekterade och inköpta kvigor i Danmark transporteras till Risbak, en privat gård i Danmark. För 2021 är målet totalt sett att selektera 90 röda kvigor, 65 Holstein och 70 Jersey för embryoproduktion. Detta innebär cirka 70 – 75 röda kvigor, 25 Holstein och 1 – 4 Jersey till Hollola.

Selektionen av kvigor startar med kontroll av kvigor inom en tjurgrupp och dess NTM. Utöver NTM är det mycket viktigt med genomgång av delegenskaper, för att säkerhetsställa att det inte finns någon stor svaghet hos djuret. Även mammans fenotyp kontrolleras. Man vill även att populationen ska hållas i balans och det blir mer viktigt att lägga fokus vid EVA-resultat. EVA-programmet räknar ut varje kvigas härstamning i förhållande till tjurar som finns för användning samt i andra populationer. Man tar även här hänsyn till defekter. Idag är ses en trend att öka andelen pollade individer och man har satt upp specifika mål angående detta. Till exempel ska 25 % av alla selekterade Holstein vara pollade. För den röda rasen är målsättningen att 25 % av inköpta VikingRed-tjurar under 2022 ska vara pollade och 2024 är målet 35 %.

Produktionsmetoder

Det finns två metoder som används vid embryoproduktion: OPU (ovum pick up) samt spolning. Beroende på hur kvigorna fungerar kan man starta OPU vid 9 – 11 månaders ålder. Vanligtvis sker 3 – 6 OPU sessioner per kviga innan ett års ålder. Om kvigan inte har producerat tillräckligt med embryon med denna metod så fortsätter man embryoproduktionen med spolningar. Spolningarna kan starta vid 13 månaders ålder. Om kvigan vid det här tillfället inte producerat tillräckligt med embryon kan man producera OPU-embryon under de tre första dräktighetsmånaderna. De båda metoderna stöttar varandra. Vissa kvigor ger inga embryon efter OPU men producerar tillräckligt vid spolningar och vice versa.

Embryoproduktionsresultat 2020

Under 2020 spolades 138 röda kvigor. Kvigorna producerade totalt 1 002 överförbara embryon vilket är 7,3 embryon per spolning. Holsteinkvigorna producerade 366 överförbara embryon vid 58 spolningar vilket innebär 6,3 embryon per spolning. Jerseykvigor producerade 26 embryon vid två spolningar. Under förra året producerade röda kvigor totalt 744 bra OPU-embryon vid 455 tillfällen vilket ger ett resultat på 1,6 OPU-embryon per tillfälle. Holsteinkvigor producerade 218 bra embryon vid 159 tillfällen vilket ger 1,4 embryon per tillfälle. Det var endast 11 OPU sessioner för Jerseykvigor och resultatet var 36 embryon, vilket innebär 3,3 embryon per tillfälle.

Produktionsmål

Målet är att producera 40 dugliga embryon per donator. Via VikingGenetics embryoprogram säkerhetsställs det att det finns tillräckligt med embryon och avkommor efter de bästa individerna. Målet är att korta generationsintervallet och fokusera på embryoproduktion efter unga kvigor och tjurar. Generationsintervallet är en stor bidragande faktor till det totala genetiska framsteget i avelsschemat och populationen. De första doserna från de unga tjurarna används först i embryoproduktionen och sedan på de bästa hondjuren i daglig avelsplan.

Embryoinläggningar

Cirka 50 % av de embryon som är framtagna på Hollola skickas till Sverige och 50 % stannar kvar i Finland. Målet är att embryona har lagts in 60 dagar efter produktion. Tiden mellan produktion och inläggning har stor påverkan på generationsintervallet och det genetiska framsteget. Målet är att lägga in alla VikingGenetics embryon på kontrakterade besättningar – recipientbesättningar. Gården som har sålt kvigan till programmet har rätt att köpa embryon efter den egna kvigan.

Kvigorna efter embryoproduktionen

När embryoproduktionen är klar på Hollola säljs de röda kvigorna vidare till LUKE – Natural resources institute Finland eller Helsingfors universitetsbesättning. På dessa platser ingår kvigorna i foder- och avelsforskning, som till exempel forskning om fodereffektivitet. Holstein och Jerseykvigor skickas till privata besättningar för mjölkproduktion.

Text: Johanna aro, VikingGenetics

Artikel publicerad i SRB-bladet 1/2021