Framgångshistoria

Länge och jämnt

Familjen Ahlvik betonar ekonomi, djurens välfärd, hälsa och kvalitet. Kvaliteten säkerställer man med holsteinkvigor som kommer från VikingGenetics spolningsprogram.

Bror Ahlvik började produktionen med 25 mjölkkor år 1988. Bror, 56, har från första början noga skött avelsfrågorna. Man har redan länge lagt mycket vikt på i synnerhet höga halter i mjölken. Av Brors och Sonjas fyra söner har Zackarias, 23, och Jeremias, 21, ärvt föräldrarnas intresse för mjölkproduktion. ”Ända sedan lågstadiet har jag varit med i ladugården. Det var redan då en så intressant plats. Från sjunde klassen i skolan har jag sedan regelbundet deltagit i ladugårdsarbetena”, berättar Jeremias.

Senare växte Jeremias intresse även utanför den egna gården. ”Jag praktiserade i Sverige på två gårdar med 1 000 kor och på dem fick jag mycket lärdom om hur man sköter stora gårdar. Jag håller fortfarande kontakt med de här gårdarna”, berättar Jeremias. Båda pojkarna har också erfarenheter av att jobba i stor besättning i hemlandet.

Erfarenheterna från ungdomen och viljan att lära sig ledde till att man beslöt att fortsätta mjölkproduktionen. Före utvidgningen besökte Bror och pojkarna år 2018 nio olika ladugårdar i Holland för att bekanta sig med olika ladugårdslösningar. I synnerhet liggbåsen med sandbädd gjorde då ett stort intryck.

Jeremias (21) och Zackarias (23) Ahlvik har också fått erfarenhet av djurhållning och skötsel utanför sin egen gård. Kunskapstörsten är ännu inte släckt, och de vill också förmedla information och presentera sin produktion för både konsumenter och andra mjölkproducenter.

Efter resan till Holland grundade Bror, Zackarias och Jeremias Ahlvik Gård Ab. Det var inte möjligt att bygga en tillräckligt stor lösdriftsladugård på den gamla ladugårdens plats. Lyckligtvis fick de köpa ett lämpligt område av församlingen på en kilometers avstånd. Efter att man avverkat skogen började arbetet med grunden för lösdriftsladugården med 180 båsplatser i februari år 2020. Ladugården, plansilorna och foderförråden byggdes snabbt under våren och sommaren. I början av augusti flyttade 30 mjölkande från den gamla ladugården till nya, ypperliga utrymmen. Nu har antalet kor ökat till 95 och man kommer att ta den tredje roboten i bruk när antalet kor ytterligare ökar under detta år. ­

Familjen Ahlvik gjorde ett FabaINTO-avtal för att utöka antalet djur. En tid efter att man gjort upp kontraktet tog Pernilla Grön-Stenman, specialist på djurmaterial, kontakt och erbjöd gården en möjlighet att ta emot dräktiga holsteinkvigor som varit i VikingGenetics kontraktsspolningar i Hollola. ”Vi bad om råd av en bekant sakkännare i Holland. Han konstaterade, att med kvigorna kommer det sex års avelsarbete på köpet”, berättar Bror. Till gården köpte man en del toppdjur också från andra besättningar.

Hittills har det kommit 58 kvigor. ”Många toppdjur och till 90 procent bra. Många förstagångskalvares produktionsnivå är över 40 kg och det är ett mycket bra resultat för oss. Vår målsättning är att höja antalet kalvningar och på så sätt livstidsproduktionen”, konstaterar Jeremias.

I den nya ladugården har även även de gamla korna förbättrat avkastningen

Besättningens viktigaste avelsmålsättningar är mjölkbarhet, fruktsamhet och halterna, som redan nu är mycket höga. Medelproduktionen under de senaste 12 månaderna är 10 863 kg mjölk, men EKM stiger till inte mindre än 12 513 kg. Dessutom vill man ha jämnstora djur. ”Vi vill ha en jämn och bra produktion med så liten kraftfoderförbrukning som möjligt. Det här uppnår vi med ensilage av bra kvalitet och medelstora kor”, säger Bror.

Avelsarbetet ligger på mångas ansvar. Pernilla gör upp avelsplanerna och exteriörbedömer djuren. Johanna Aro på VikingGenetics väljer å sin sida de tjurar som lämpar sig bäst för toppindexhondjuren. Bror och pojkarna granskar ännu valen. ”Av oss har Jeremias mest intresse för att granska tjurarna”, säger Bror med ett skratt. Embryoöverföringssseminologen Anders Granbäck är åter den som beställer semindoserna till gårdens två kvävekärl. ”Vi diskuterar ofta med An­ders om förädling, fruktsamhet och klövfrågor. Anders behärskar också klövvård och hos oss är det Zackarias som verkar klövarna, så det finns mycket att prata om där”, konstaterar Jeremias.

Alla kvigkalvar genomtes­tas och man använder sig av genomöronmärken. Man har också testat ett flertal tjurar och några har varit mycket nära att bli valda till avelsprogrammet. I slutet av januari flyttade den första kvigan till Hollo­la. Viking Suppernikkeli (VH Boytoy x VH Leyton) som är född i september har ett genomisk värde på inte mindre än +36.

Vid sidan av de fina Viking-kvigorna får de djur som flyttat från den gamla ladugården beröm. ”I den nya ladugården har de alla förbättrat sin produktion och de är tydligt lugnare. Det här tyder på ett bra djurmaterial och framför allt på bra förhållanden”, säger Zackarias.

Djurens välfärd och hälsa har beaktats överallt. Familjen Ahlvik betonar ständigt deras betydelse. ”En jämn bra avkastning, hållbarhet och hög livstidsproduktion möjliggör ett bra ekonomiskt resultat. Naturligtvis måste man noga räkna priset på produktionskostnaderna”, säger Jeremias.

Liggbåsen med sandbädd är en av de viktigaste lösningarna som förbättrar välbefinnandet. Med tanke på att minska förekomsten av juver- och klövsjukdomar är sand ett bättre underlag än organiska material. Korna trivs och spenderar mera tid liggande på den rena och svala sandbädden. De står upp mindre tid vilket minskar förekomsten av onödiga spänningar. ”Sandbädden var ett absolut villkor för byggandet. Pojkarna sade att om det inte kommer sandbädd, så kommer det ingen ladugård”, berättar Bror.

Sanden kommer från närområdet och det åtgår ungefär 15 kg per ko per dag. Sanden töms ur separeringsbassängen varannan månad med grävmaskin och sanden sprids på åkrarna som jordförbättringsmedel.

Djurens välbefinnande och hälsa har beaktats överallt. Liggbåsen med sandbädd är en av de viktigaste lösningarna för att förbättra välbefinnandet.

En bra start för alla kalvar att mjölka vid 23 månaders ålder

Vid sidan av sandbåsen väcktes intresset i Holland också för skolningsprogrammet Cow Signals®. Man har tagit i användning det man lärde sig där. Kalven föds i kalvningsbox och utfodras med nymjölkad råmjölk. Efter kalvningen håller man korna på halmströbädd i fyra dygn. Vid fyra dagars ålder flyttas kalvarna till individuella boxar i den gamla ladugården, och efter ett par veckor till gruppbox. Tillbaka till lösdriftsladugården kommer de vid 18 – 19 månaders ålder. ”Det är en dyr metod att föda upp kalvarna, men det ger också ett bra resultat. Vi vill att alla ska få en bra start, så att de är med i mjölkproduktionen vid 23 månaders ålder”, berättar Jeremias.

Arbetena med djuren sköts huvudsakligen på tre man. Var och en har åtta till tio timmar arbete per dag i ladugården. Arbetsdagarna är uppdelade i ett rullande schema med morgon-, dags- och kvällsskift samt veckoslutsskift. Ekonomi, pappersarbetena, utfodringen och en del av semineringarna är på Jeremias ansvar. Vid sidan av ladugårdsarbetet sörjer Zackarias för kalvar, semineringar och klövvård. ”Jag är där som det behövs. Tidvis har jag också Sonja till min hjälp. Det är viktigt, att alla behärskar gårdens rutiner”, konstaterar Bror.

För alla tre fungerar motionen som motvikt till arbetet. Zackarias tid upptas också av de små döttrarna Ester och Alma. Skogsarbeten är ett angenämt jobb för Jeremi­as. ”Med motorsågen i handen tömmer man effektivt huvudet på andra tankar”, konstaterar han. ”Jag gräver gropar för min fru i trädgården”, säger Bror med ett leende.

Pojkarna har hämtat kunskaper från världen, och kunskapstörsten är ännu inte släckt. De vill också dra sitt strå till stacken och sprida information samt ge utrymmen för att lära sig. Man har byggt ett öppet övre plan i en del av ladugården och ett sammanträdesrum för tio personer. ”Vi är bereda att ta emot skolelever, studerande och mjölkproducenter. Vi kan också kalla in experter från världen för att dra sammanträden. Naturligtvis är presentationen av VikingGenetics holsteinmaterial då en viktig del”, berättar Bror.

Coronan har hittills förhindrat besöken, men när den är över kan man börja besöka ladugården. ”Världens renaste mat produceras i Finland. Därför är det verkligt viktigt att presentera vår produktion”, konstaterar Jeremias som avslutning.

Gården:

  • Ahlvik Gård AB, Esse
  • Ägare: Bror, Zackarias och Jeremias Ahlvik
  • 95 kor, av vilka 80 % förstagångskalvare. Holsteins andel 90 %
  • Medelproduktion: 12 513 kg EKM

Text: Mikko Säynäjärvi Foto: Timo Aalto