Blogg

Alla strategiers moder

VikingRed-avelsprogrammets förnyade strategi för år 2021 – 2024 har blivit klar och den publicerades i början av mars. Viking Red – raskommittén beredde detta mycket grundliga och ambitiösa program i ett års tid tillsammans med berörda parter. Målsättningen med denna strategi är att bevara de nordiska röda mjölkboskapsraserna, alltså finländsk ayrshire, svensk SRB och dansk RDM som aktuella och beaktansvärda alternativ inom en lönsam mjölkproduktion.

Nuförtiden äter man mera mjölk än man dricker och inom exporten satsar man på mervärdespulver, och därför blir höga halter fett och protein i mjölken ännu viktigare än tidigare. Fastän vi i Finland och de övriga nordiska länderna har en bra situation vad gäller användning av antibiotika, strävar vi fortsättningsvis till att minska användningen av antibiotika, för att förhindra att det uppstår antibiotikaresistens. Då man siktar på kolneutral mjölkproduktion har också den mängd foder som kon behöver betydelse. Alla dessa faktorer är VikingGenetics starka sidor beträffande såväl de röda raserna, holstein som jersey, men just när det gäller dessa frågor är de röda raserna starkare än holstein, som blivit den vanligaste mjölkrasen också i Finland. Senaste år var 43 % av mjölkkorna i Finland ayrshirekor. Ändå fanns det minst en ayrshireko i över 90 procent av de finländska besättningarna, så vårt avelsprogram påverkar besättningarna och ekonomin på många gårdar.

VikingRed-strategin har delats upp under fyra huvudrubriker, som vi här kallar fritt översatta: Grön profil, Etta inom samarbete, Snabba genetiska framsteg och Efterfrågad för korsningsprogram.

Grön profil

I vår verksamhetsplan betonar och upprätthåller vi den röda kons starka sidor uttryckligen då det gäller hälsa, välbefinnande och miljövänlighet. Vi lyfter fram att det med de här starka sidorna lönar sig att välja röda kor i synnerhet inom ekologisk odling.

Vår målsättning är att minska behovet av vård och antibiotika samt minska dödligheten. I det senaste numret av tidningen Nauta (1/2021) presenterades hälsokontrollens resultat och goda utveckling från år 2005 till år 2020. Av de två dominerande raserna i Finland var ayrshire alltjämt tydligt den friskare och vi vill fortsätta samma utveckling genom att förädla både juver-, klöv- och övrig hälsa.

Vi håller de röda raserna mångsidiga. Detta betyder inte att det borde vara en stor variation inom en enskild besättning, utan att det skall finnas lämpligt djurmaterial som uppfyller de olika behov och målsättningar som olika produktionssystem ställer och att den röda rasen på så sätt fungerar i varje besättning. Vi höjer mjölkens torrsubstanshalter och antalet tjurar som föds hornlösa. Då det gäller de röda raserna finns det inte just några hornlösa importtjurar av hög kvalitet. Vi vill dock inte öka inavelsgraden eller pruta på den genetiska framskridningen beträffande andra egenskaper, så det kräver satsningar för att öka andelen genetiskt hornlösa tjurar. Vi är ändå övertygade om att av de röda tjurkalvar som köps till seminbruk år 2024 är redan 35 % hornlösa från födseln.

Vår målsättning är att förbättra den röda kons foderomvandlingsförmåga. I dagens läge omvandlar holstein- och ayrshirekor foder till mjölk lika effektivt, men ayrshirekorna behöver mindre mängd underhållsfoder. Vi arbetar för CFIT-kamerasystem till ett större antal röda besättningar, så att man får mera individuell data om röda kors foderintag. Då skulle det i framtiden vara motiverat att ta med indexet för sparat foder i avelsmålsättningen med full ekonomiskt vikt. Man undersöker också andra möjligheter att öka mängden inbesparat foder och minska metanutsläppen. Exempelvis foderförbrukningen under uppfödningstiden är inte med i indexet för sparat foder och det är ju känt att ayrshirekvigorna växer med mindre foder än de svarta kvigorna.

Den finländska nötköttsproduktionen täcker bara ungefär 80 procent av den inhemska konsumtionen. Största delen av detta kommer från mjölkkor och deras kalvar. Då antalet mjölkkor minskar och deras hållbarhet ökar är vår vision att man använder köttrastjur till en tredjedel av de röda hondjuren i VG-länderna år 2024. I Finland är vi redan nästan där. På så sätt kan vi kompensera den minskande köttproduktionen och få ett bättre pris för mjölkgårdarnas förmedlingskalvar. Avsikten är uttryckligen att ersätta tjurkalvar med köttraskorsningar.

Etta inom samarbetet

Raskommittén vill fördjupa samarbetet inom avelsprogrammet på många nivåer. I dagens läge har vi ett gott samarbete med den tyska rasen angler, men vi ökar samarbetet med andra röda populationer. Vi fördjupar samarbetet med rasföreningarna på våra hemmamarknader. Vi intensifierar samarbetet också direkt med besättningsägare och söker ivriga ”VR-ambassadörer” som presenterar sina resultat. Vi ökar användningen av våra genomtest utanför VG-länderna, delvis finansierat av avelsprogrammet och delvis av djurägarna. På så sätt hoppas vi hitta sådant djurmaterial till vårt avelsprogram, som har låg släktskapsgrad till vår population.

Snabba genetiska framsteg

Hörnstenen i vårt avelsprogram är totalavelsvärdet NTM (Nordic Total Merit), som baserar sig på totalekonomi och hållbarhet och som är ett avelsmål som utarbetats i nordiska producenters samarbete. Vi höjer NTM med 4 poäng per år inom de röda raserna, men samtidigt håller vi inavelsgraden under de andra dominerande mjölkrasernas nivå. Djur som hela tiden blir bättre hjälper till att bevara de röda djuren i besättningarna och en stor renrasig population befrämjar å sin sida den genetiska framskridningen, det vill säga hela tiden allt bättre djur.

I VG vill vi ha snabba beslut om inköp av tjurkalvar, så att vi får så många som möjligt av de önskade tjurkalvarna genomtestade och finner de bästa av de bra tjurarna till boskapsägarnas användning. I år testar vi 2800 röda tjurkalvar. En liten population måste vara effektiv vid valet av mödrar för att bevaras konkurrenskraftig, så VG betalar också för genomtestning av kvigkalvar som föds efter 3000 intressanta dräktigheter. På så sätt finner vi de bästa hondjuren till embryoproduktion. Vi satsar speciellt på att testa genetiskt hornlösa släktlinjer och på att öka genomtestandet utomlands, såsom redan nämndes. Vår målsättning är att öka genomtestningen på hemmamarknaden, så att man år 2024 testar redan hälften av de röda kvigkalvar som föds. Våra genomtest har förbättrats under den senaste tiden: numera används i alla test ett nytt DNA-chip som är bredare än tidigare och tillsammans med avelsvärdena kommer det redan automatiskt uppgifter bland annat om betakasein och om djuren är bärare av ärftliga sjukdomar.

Eftersom en liten population inte har råd att hålla tillbaka då det gäller valet av hondjur, har vi fastställt målsättningar för de mängder embryon som produceras såväl i embryocentralen i Hollola som på fältet. Vi arbetar för att man också i ekologisk produktion ska få överföra embryon vid naturlig brunst. Vi siktar på att öka användningen av könssorterad semin till 40 procent på hemmamarknaden år 2024, vilket är sammankopplat med en ökad användning av köttrassemin. Här ligger vi ännu litet efter i Finland. På gårdsnivå leder en ökad användning av könssorterad sperma och embryon till att man får man kvigor till nyrekrytering av just de önskade korna planenligt jämnt fördelade året runt.

Efterfrågad till korsningsprogram

Exporten av semindoser stärker vårt avelsprogram och håller priserna för semindoser lägre för våra ägarkunder. Exporten av VikingRed-tjurar riktar sig huvudsakligen till korsningsmarknaderna, eftersom populationerna av röda raser i världen är mycket små. Korsningsprogrammen är bekanta då det gäller andra produktionsdjur och ute i världen har de blivit vanligare också i mjölkbesättningar. Man förutspår att korsningarna kommer att bli vanligare också på finländska gårdar i och med strukturutvecklingen inom mjölkproduktionen. Man får nytta av den heteroseffekt som uppstår vid korsandet endast om de rena raser man använder vid korsandet är konkurrenskraftiga, så den renrasiga aveln av de röda raserna är fortsättningsvis viktig. Vi ser i fortsättningen till att andelen holstein i de röda tjurkalvar som VG köper är högst 12,5 procent. Under de närmaste åren får vi genomiska test av de vanligaste korsningar där man har VikingRed med. Detta befrämjar försäljningen av semindoser av VikingRed-tjurar och medför ett modernt avelshjälpmedel också för korsningsdjur.

Med ett mångsidigt urval tjurar svarar vi på de krav som ställs av olika marknader, förhållanden och korsningsprogram. Samtidigt garanterar detta tjurar för olika målsättningar och behov också för renrasig avel på hemmamarknaderna. Man köper in sådana tjurar att man minskar förekomsten av mjölkproteinets kappakasein E, som försämrar mjölkens koagulering. Samtidigt ökar vi andelen tjurar som nedärver A2-mjölk och hornlösa kalvar. Vi har fastställt minimikrav för hur stort antal tjurar som nedärver djup och bredd i kroppen eller stora mängder mjölk. Här har man lyssnat på finländska boskapsägares önskemål; det finns skillnader i mejeriernas prissättning som baserar sig på mjölkens sammansättning och i norr har mjölkens produktionsstöd en större betydelse. Likaså har vi fastslagit miniminivåer för andelen tjurar som lämpar sig för ekologisk produktion och för korsningsprogram.

Summa summarum

VikingRed, VikingHolstein och VikingJersey är alla ekonomiskt sett bra alternativ, var och en har sina starka sidor. De röda korna svarar på framtidens utmaningar, såväl som renrasig som en del av korsningsprogram, både då det gäller lönsamhet och hållbar utveckling. Då du överväger din egen gårds strategier på lång sikt, var inte rädd för att vara uppdaterad och fundera hur ayrshire bäst lämpar sig för din besättning!

Janne Pietikäinen, Mjölkproducent från Pielavesi, Viceordförande i VikingRed-kommittén